Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 3 (jan mars), läsåret

Transkript

1 Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 3 (jan mars), läsåret

2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sept) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Utveckling och Intern kontroll samverkan lärande Normer och värden Miljöarbete Barns inflytande Uppföljning, utvärdering och utveckling Pedagogiskt Förskola och hem ledarskap Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, information) Enkät: barn dec - (inflytande, likabehandling) Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för förskolan måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Datum för statistik: Inskrivna barn, totalt,: 46 Antal grupper: 3 Antal årsarbetare (kvinnor/män): 7.8 Barn i omsorg på obekväma tider: 0 Antal män i förskolan: 0 Antal barn med annat modersmål, än svenska: 4 Ledningsresurs: 1,0 förskolechef som delas med ytterligare 4 förskolor Specialpedagogisk kompetens: 1.0 specialpedagog som delas mellan alla kommunala förskolor. 2

3 Resultat Utveckling och lärande Mål Alla barn i förskolan ökar sin nyfikenhet och sitt lärande i matematik och språk genom lek i en stimulerande miljö. Förskolan stärker alla barns, flickor och pojkars möjligheter att utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Insatser för barn, flickor och pojkar, i behov av särskilt stöd görs både i förskolan och skolans tidiga år. Läroplansmål Process Vi har delat in barnen i mindre grupper både vid samlingar och vid olika aktiviteter. Från hösten har vi gjort färre skogsutflykter än tidigare. Vi har gått till gångtunneln ovanför förskolan, som har varit utgångspunkten i vårt projektarbete. I vårt dokumentationsarbete har vi använt Ipaden som ett verktyg genom att filma och göra dokumentationer i bild och text tillsammans med barnen. Matematik i olika former är ständigt närvarande i vår dagliga verksamhet. Vi har lyft fram matematiken i olika sammanhang t.ex. genom att räkna, använda matematiska begrepp, jämföra storlek, turordning etc. På flera avdelningar finns små mattehörnor med olika material. Vi har arbetat med rim, ramsor, sång och musik. I samlingarna har talutrymmet fördelats mellan barnen t.ex. genom en talsten. För att alla ska få möjlighet att prata och även kunna lyssna på andra. Vi pedagoger strävar efter att hitta tillfällen att samtala med barnen. På de äldsta barnens avdelning har förändringar gjorts för att förbättra ljudmiljön. Resultat När vi delat barnen i mindre grupper upplevde vi att det blev lugnare. Det skapades fler tillfällen för samtal mellan pedagog och barn och även mellan barnen. När vi gått till tunnel har barnen på olika sätt undersökt ljud, väggarnas struktur, tunnelns längd, bredd och höjd. Under våra utflykter får vi in många moment som t.ex. motorik, matematik, språk, naturvetenskap. Många av barnen visat stort intresse för att räkna i många olika sammanhang, och vi försöker ständigt utmana barnen. Barnens intresse för mattehörnorna har inte varit så stort i år. Barnen visar ett stort intresse för rim, ramsor och att sjunga, vilket vi tar vara på t.ex. genom att använda ramsor och sånger där vi får in språkljud som gagnar barnens talutveckling. Barnen har blivit bättre på att respektera varandras talutrymme när vi använt talstenen i samlingarna. Analys Vi har upplevt att när barnen delas in i mindre grupper får barnen möjligheter att knyta nya relationer. 3

4 Utflykterna till tunneln har varit uppskattade. Några av barnen har varit mest intresserade av vägen till och från tunneln. För de yngsta har det varit en stor utmaning att klara av att gå både till och från tunneln. Vi börjar alltmer upptäcka hur vi kan använda Ipad som ett redskap för dokumentation. Det skapar nya möjligheter för att få barnen mer delaktiga i dokumentationsarbetet. Vi har även utvecklat arbetet med att reflektera tillsammans med barnen kring de dokumentationer vi gjort. Särskilt de äldre barnen reflekterar mycket tillsammans kring dokumentationer som finns i deras portfoliopärmar Att använda Ipad i dokumentationsarbetet har skapat bättre möjligheter att få barnen delaktiga, både i själva dokumentationsarbetet och i reflektionerna. Den stora fördelen med Ipad är att filmer och bilder går att använda direkt - man kan titta på en filmsekvens tillsammans med barnen eller göra en dokumentation med bild och text i direkt anslutning till aktiviteten. Genom att vi ständigt strävar efter att synliggöra matematik i olika sammanhang så upplever vi att barnens intresse för matematik har ökat. När vi pedagoger fördelar talutrymmet med hjälp av talstenen ges barnen större möjlighet att tala i grupp, lyssna på varandra och vänta på sin tur. Allt detta bidrar till att stimulera barnens språkutveckling. Åtgärd Utveckla den pedagogiska dokumentationen genom att använda Ipad som verktyg Ge barnen större möjlighet att vara delaktiga i både dokumentations- och reflektionsarbetet. Dela in barnen i mindre grupper i olika situationer där behov och möjlighet finns. För att nå alla barn så finns det ett behov av att återuppta/skapa ett modersmålnätverk som gör att vi pedagoger kan få mer kunskap och förståelse för hur vi ska tillgodose barn med annat modersmål och annan kultur. Tips och idéer! Vägledning! Skapa gemensamma rutiner hur mottagandet ska ske för våra nya barn med annat modersmål och kultur. Barns inflytande Mål Barnen upplever att de har inflytande och kan påverka sin situation i förskolan. Process Vi pedagoger arbetar medvetet för att lyssna in vad barnen vill göra och vad de har för intressen. Vi har försökt att i möjligaste mån tillmötesgå detta. Höstens utvecklingssamtal genomfördes i början av terminen. Under våren genomfördes på prov intervjuer med några av barnen där de fick svara med hjälp av symbolerna glad och ledsen. Vi har arbetat mycket med innemiljön för att bättre kunna möta barnens behov och intressen. 4

5 Resultat Av barnenkäten kan vi utläsa att samtliga barn som svarat tycker det är roligt att vara på förskolan, att de får vara med och leka och att de upplever att vi vuxna lyssnar på dem. Många, men inte alla, upplever att de får vara med och bestämma vad de ska göra och att kompisarna lyssnar på dem. Genom att ha utvecklingssamtalen tidigt på hösten fick vi från vårdnadshavarna mycket värdefull information kring barnens intressen. Detta kunde vi sedan ha till grund i vår planering av verksamheten. Försöket med barnintervjuer där vi använde symbolerna glad och ledsen var givande. Vi upplever att vårt arbete med innemiljön har gett resultat. Vi har fått många lekmiljöer som fungerar bra. I barnenkäten framkommer också att de flesta barnen upplever att de kan leka i lugn och ro. Analys De förändringar av innemiljön vi gjort har varit väl genomtänkta och vi har utgått från barnens behov och intressen. Detta har gjort att vi fått lekmiljöer som fungerar och lockar till lek. Barnenkäten visar att barnen överlag trivs bra på förskolan. Vårt medvetna arbete för att se och bekräfta varje barn, vår strävan att hitta tillfällen att samtala med barnen och vårt bemötande av barn och vårdnadshavare tror vi har bidragit till detta. Åtgärd Genomföra utvecklingssamtalen tidigt på hösten. Göra barnintervjuer med symbolerna glad och ledsen för att få en uppfattning om hur barnen upplever olika aktiviteter och situationer på förskolan. Arbeta mer för att hjälpa barnen lyssna på varandra. Pedagogiskt ledarskap Mål Det finns en förskole-/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget. 5

6 Det är tydligt vem som har vilken roll och vilket ansvar som är kopplat till rollen. Utvärdering och analys av verksamheten är synligt i kvalitetsarbetet. Process Förskolans pedagogiska plattform har reviderats tillsammans med två arbetslagsledare. Inga nätverk har bildats under verksamhetsåret. Enkätsvaren om pedagogiskt ledarskap har tagits upp på förskolorna. Arbetet med kvalitetsperioderna har fortlöpt under verksamhetsåret. Förskolecheferna har deltagit i en konferens om kvalitetsarbete i förskolan. Personalenkät om pedagogiskt ledarskap har genomförts. Resultat Förskolans pedagogiska plattform har uppdaterats och reviderats så att den stämmer överens med förskolechefernas ledningsdeklaration. Inga nätverk har bildats. Enkätsvaren om pedagogiskt ledarskap har diskuterats på samtliga förskolor. Arbetslagsledarna och förskolans personal har gemensamt utvärderat och sammanställt kvalitetsperiodernas olika dokument. 49 av 100 pedagoger svarade på enkäten pedagogiskt ledarskap. Högsta resultat att uppnå är 4,0. Frågan i personalenkäten pedagogiskt ledarskap om delaktighet, inflytande och ansvar finns i det gemensamma professionella uppdraget gav resultatet 3,2. Frågan om tydlighet om roller och ansvar fick 3,1. Frågan om utvärderingen av verksamheten är ett viktigt instrument fick 3,3. Analys Förskolans pedagogiska plattform har blivit mer förankrad i verksamheten efter att den uppdaterats och reviderats. Används på planeringar och gemensamma möten. Nätverken har inte kommit igång p.g.a. att andra fortbildningsinsatser har prioriterats. Arbetet med de olika kvalitetsperioderna upplevs positivt och utvecklande för verksamheten. Period 1 ligger lite fel i tiden (juli september) så önskemål är att dela in kvalitetsarbetet i tre istället för fyra perioder. Eftersom svarsfrekvensen på enkäten pedagogiskt ledarskap var så liten så känns resultatet osäkert. Förskolechefernas uppdrag blir att till näst kommande år poängtera vikten av att svara på enkäten. Åtgärd Bilda nätverk Arbeta med enkät svaren på förskolorna. Arbeta med och se över kvalitetsperioderna. Revidera den långsiktiga fortbildningsplanen. Se över och ev. revidera förskolechefernas ledningsdeklaration. 6