Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Transkript

1 Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola

2 Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad till barnen och ska vara både spännande och utvecklande. Det ska finnas saker, lekar och aktiviteter som uppmuntrar till samtal, då språket är en grundpelare i vår verksamhet. Barnens lärande ska utgå från leken och vara rolig. Relationen med vårdnadshavarna är viktig så att vi kan ta hand om barnet på bästa sätt på förskolan. I vårt arbete med barnen arbetar vi för att ge dem en god grund att stå på inför framtiden. Vi ser och lyfter varje enskilt barn, vilket ger god självkänsla. Trygga barn Glada barn! Personalens förhållningssätt Har ett föränderligt arbetssätt utifrån rådande situation (barns utveckling, ny barngrupp, ny personalgrupp). Lyssnar in barnen och ser deras behov just nu. Tar tillvara personalens styrkor och olikheter. Är spontana, flexibla JA- sägare. Reflekterar genom diskussion i arbetslag och enskilt. Lyfter pedagogiska frågor kontinuerligt. Normer och värden Pratar regelbundet om hur man är mot andra och hur man själv vill bli bemött i olika situationer. Personalen tänker på sin roll som förebild och sitt förhållningssätt till andra. Återkommande pedagogiska frågor där pedagogerna diskuterar och reflekterar över vårt förhållningssätt. Varje förskola har en Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Respekterar varandras olikheter. Det är bra att vara olika. Vi ser mångfalden som en tillgång. Nolltolerans tar tag i konflikter/situationer på en gång. ALLA BARN ÄR ALLAS BARN! Årets arbete: Vi behöver dela grupperna oftare och tänka nya konstellationer och vara mer närvarande.

3 Barns inflytande Barnen lär sig att ta ansvar för sina handlingar och förskolans miljö genom att aktivt delta i vardagssysslorna t ex städa, duka, sortera, säga hej, tack och förlåt. För pedagogiska samtal/dialoger kontinuerligt under dagen. Låter alla vara med och påverka i den mån de kan. Är JA- sägare. Har medvetenhet och respekt för barnens egna förmågor. Har tillit till och goda förväntningar på att barnen kan klara olika saker med stöd av vuxna. Gör barnen delaktiga i utvärdering genom samtal. Årets arbete: Vi behöver skapa tydligare rutiner för vad eget ansvar betyder, till exempel att städa efter sig då de har pysslat eller spelat spel. Utveckling och lärande Leken och lärandet Har planering för hela dagen där omsorg, fostran och lärande går hand i hand. Ser möjligheter att bedriva pedagogisk verksamhet under alla situationer som uppstår under dagen. Lyfter pedagogiska frågor på planeringar, träffar och konferenser. Lär genom LEK. Är lyhörda för barnens intressen och tänker på att vara JA-sägare (tillåtande och inspirerande). Ser dagen som ett smörgåsbord. Fortbildar sig och uppdaterar sig löpande. Samtalar aktivt med barnen, enskilt och i grupp. Arbetar med TRAS. I den pedagogiska dokumentationen använder vi bl.a foto som stöd/metod. Barnen har egna pärmar. Kvalitetsredovisning (de finns på förskolan och på hemsidan). Ger barnen olika valmöjligheter och inspirerande material. Skapar tid för lek och planerad lek utan för många avbrott. Ändrar miljön efter barnens intressen. Tar tillvara närområdets utemiljö. Använder oss av leken för att hjälpa barnen att ta nya steg på den egna utvecklingstrappan. Pedagogerna följer och dokumenterar barns lek.

4 Årets arbete: Vi organiserar ständigt personal och barngrupper utifrån tilldelade resurser för att bättre kunna tillmötesgå barnens önskemål och lärande samt få en lugnare vardag. Jämställdhet mellan flickor och pojkar Bedriver ett fortlöpande arbete där vi ger barn lika förutsättningar och utrymme oavsett kön. Uppmuntrar alla barn till alla sorters lekar oavsett kön. För diskussioner i arbetslaget som ger reflektion. Miljön utformas utifrån barnens intressen, inte utifrån deras kön. Barn i behov av särskilt stöd Barn i behov av särskilt stöd är en del av barngruppen. Har ett nära samarbete med vår specialpedagog. Har kontinuerliga gruppreflektioner. Ger stöd inom vår verksamhet. Har pedagoger med hög kompetens och lång erfarenhet. Har tillgång till specialpedagog och psykologer. Resursförstärkning kan ansökas hos centrala elevhälsan som kontinuerligt följer upp och utvärderar omfattningen av stödbehovet, behovens karaktär och om de insatser som gjorts har avsedd effekt. Ger stöd inom vår verksamhet. Vi skriver en handlingsplan tillsammans med vårdnadshavare och följer upp och utvärderar den kontinuerligt. Vi anpassar den pedagogiska verksamheten så att alla barn ska känna trygghet och glädje med all personal. Vi är lyhörda och diskuterar i arbetslagen. Vi har föräldrasamtal och vid behov tar vi kontakt med specialpedagog och handlingsplaner upprättas. Genom kontinuerliga anteckningar och TRAS-scheman blir personalen medveten om barns olika behov. Modersmål Alla barn är en tillgång oavsett språk och kulturell bakgrund. Kompetensutveckling vid behov till personalen. Har personal som är intresserade och uppdaterade vilket skapar förståelse för barnens språkliga och kulturella bakgrund. Vi känner att vi inte har resurser eller kunskap för att uppfylla målen för annat modersmål än svenska. Vi har datorprogram för att stödja och förstärka språken.

5 Det här arbetsåret har vi haft turen att en i personalen är flerspråkig. För att berika och utveckla det svenska språket läser vi sagor på svenska med hjälp av böcker, sagolådor, flanosagor och handdockor. Uppmuntrar barnen att våga prata även på svenska samt att leka tillsammans med andra barn för att gynna språkutvecklingen. Genom att vara närvarande i barnens vardag pratar vi om och benämner saker i vår miljö och våra handlingar. Åtgärder mot kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling är reviderad september 2012 och finns tillgänglig på förskolans hemsida och i informationspärm till vårdnadshavarna som finns på varje avdelning. Barnen har ej varit delaktiga i utformandet av planen, men görs delaktig genom samtal om hur vi är mot varandra. Planen innehåller tydliga rutiner för akuta situationer och hur uppföljning ska ske. Förskola och hem Har uppföljningssamtal efter inskolning. Har utvecklingssamtal minst en gång per år om barnets utveckling och lärande. Pedagogerna samarbetar med vårdnadshavarna kring barns utveckling och lärande. Har olika former av dokumentation som visar vilket sätt förskolan bidrar till barnets trivsel, utveckling och lärande. Dagliga samtal mellan pedagogerna och vårdnadshavarna. Har olika forum för inflytande och samverkan som t ex förslagslåda, föräldraträff/-råd, trivsel- och fixarträffar, föräldramöte och gemensamt traditionsfirande. Vi uppmuntrar vårdnadshavarna till en öppen kommunikation med personalen. Vi utbyter information dagligen med vårdnadshavarna. Vi erbjuder uppföljningssamtal efter inskolning. Vi har utvecklingssamtal en gång per år eller oftare om så behövs. Vår dokumentation består av foton, alster, skriftliga observationer och TRAS-schema som följer barnens utveckling. Vi har föräldramöten ca en gång per år. Vi har lucia och vårfest med barn och vårdnadshavare. Intresse har varit svalt för föräldraråd/ föräldraträff från vårdnadshavares sida.

6 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Det finns en överskolningsplan som vi följer när barnen ska börja i förskoleklass och fritidshem. Det innebär att personal från förskoleklassen besöker förskolan och att vi gör några besök på skolan. Där träffar alla blivande förskoleklassbarn från området sina blivande pedagoger och de nuvarande förskoleklassbarnen. Vi går även på en utflykt tillsammans. Vid två tillfällen äter vi lunch i skolans matsal. Något spontant besök av fritidshemmet har förekommit. Överskolningsplanen utvärderas varje år. Uppföljning, utvärdering och utveckling För innebär det att Vi bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, dvs. planerar, följer upp och utvärderar verksamheten i riktning mot de nationella målen. Våra utvärderingar är relaterade till läroplanens mål och intentioner. Vårt systematiska kvalitetsarbete är förskolechef ansvarig för. Vi tillvaratar resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Vi dokumenterar det systematiska kvalitetsarbetet i en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning hur långt förskolan har kommit för att nå de nationella målen och en redogörelse för vilka åtgärder som vi tänker genomföra för att öka måluppfyllelsen. Kvalitetsredovisningar finns tillgängliga på förskolornas hemsidor samt på varje avdelning. Vid analys och bedömning av måluppfyllelse, kvalitetsredovisningen, använder sig förskolorna av Skolverkets kvalitetsindikatorsystem BRUK. Vi följer upp och utvärderar vår verksamhet varje termin i arbetslaget och tillsammans med barnen. Utifrån kvalitetsredovisningen gör vi en Lokal arbetsplan. En gång per år följer vi upp och utvärderar Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kvalitetsredovisningen finns på varje förskoleavdelning och på respektive hemsida. Vi för kontinuerligt anteckningar och fyller i TRAS-schema för att se barnens utveckling och lärande. Varje barn har en pärm där vi spar bilder och dokument som följer deras utveckling. Vartefter barnens kunnande utvecklas så ger vi dem nya utmaningar. Vi använder oss av Plan för det systematiska kvalitetsarbetet för att utvärdera verksamheten och vidareutveckla arbetet.