Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Transkript

1 Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen följer upp och planerar verksamheten. Analysen syftar till att skapa en fördjupad förståelse av verksamhetens måluppfyllelse. Utifrån detta underlag kan utvecklingsområden och framgångsfaktorer identifieras. Det är viktigt att uppmärksamma att analysstödet utgår från de nationella målen men att det ofta krävs att man använder mer än detta perspektiv för att få en så bred och sann bild av verksamheten som möjligt. Frågeställningarna är generella men inte heltäckande och behöver anpassas till varje verksamhets förutsättningar och kontext. Det vill säga: Hur gör vi på vår förskola/skola/fritidshem? Hur syns det? Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet. Analysstöd förskola Vilket resultat uppnår vi? Vad beror resultaten på? I vilken omfattning förekommer detta? Hur vet vi det? Vilka underlag har vi för att bedöma detta? Är underlagen vi använder relevanta? Vad behöver vi dokumentera för att förstå mer? Hur går vi vidare? Vilka områden som respektive enhet ska fördjupa sig i avgörs utifrån de behov som identifierats i verksamheten. Beträffande krav på dokumentation, se särskild information. 1 Fokusområden är de övergripande målområdena som markerats med fet text i analysstödet.

2 2 (5) Lärande och utveckling Vilka mål kring barnens lärande är synliga i verksamheten? Finns det mål som inte är synliga och i så fall varför? (Jämför Lpfö avsnitt 2.2) Hur har revideringen av Lpfö förändrat innehåll och metoder i verksamheten? Hur arbetar vi för att verksamheten ska utgå ifrån både flickor och pojkars erfarenheter, intressen, behov och åsikter? Hur arbetar vi för att alla barn (oavsett kön, funktionshinder annat modersmål än svenska m.m.) får lika möjligheter till lärande och utveckling? Hur vet vi att barnen tillägnar sig ny kunskap? Särskilt om barnens språkutveckling På vilket sätt tar vi tillvara och utmanar flickors och pojkars intresse för språk och kommunikation? Hur stimuleras barn med annat modersmål än svenska att utveckla sitt modersmål? svenska språket? Uppföljning, utvärdering och utveckling av barns lärande Hur följs barnens utveckling och lärande upp? Ge exempel på hur detta har förändrat metoder och innehåll i verksamheten. Hur organiseras och struktureras tiden för pedagogisk reflektion och utveckling? Vilket innehåll har den? På vilket sätt leder detta till förändrade arbetsprocesser? Omsorg, trygghet, säkerhet Hur arbetar vi för att skapa en balans mellan omsorg och lärande? Hur skapas trygghet för barn och föräldrar när de börjar på förskolan? På vilket sätt anpassas verksamheten efter enskilda barns olika behov och förutsättningar? Hur skapas god säkerhet, både ute och inne? Vilka rutiner finns? Hur utformas miljöerna ute och inne så att de erbjuder både flickor och pojkar trygghet och möjliggör att personalen har uppsikt över dem? Hur erbjuds barnen en god omsorg? Hur arbetar vi för att skapa goda relationer på förskolan?

3 3 (5) Normer och värden Hur arbetar vi för att utveckla barns förståelse för alla människors lika värde (oberoende av social bakgrund, kön, etnisk tillhörighet, religion, annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning)? Återspeglar likabehandlingsplanen det arbete som bedrivs på förskolan? Ge exempel på konkreta åtgärder för året, kopplade till likabehandlingsplanen. Hur stimulerar vi flickors och pojkars sociala utveckling? I vilka sammanhang reflekterar personalgruppen om hur deras förhållningssätt påverkar barnen? Ge exempel på hur detta har lett till förändringar i bemötande, metoder och innehåll i verksamheten. Barns inflytande och ansvar Hur stimuleras barnen att uttrycka tankar och åsikter (oavsett ålder och kön)? Hur stimuleras barnen att utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar? I vilken mån deltar barnen i olika former av samarbete och beslutsfattande? Hur får alla barn(oavsett t.ex. kön, funktionshinder, modersmål) lika möjligheter till inflytande? Barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling Hur är verksamheten utformad för att möta barn med särskilda behov? Ge exempel på insatser/åtgärder. Hur planeras och utvärderas arbetet? Planeras och utvärderas arbetet med särskilt stöd tillsammans med vårdnadshavarna och annan eventuell specialistkompetens? Vilken kompetens att hantera barn i behov av särskilt stöd finns? Finns det tillgång till handledning eller annat stöd vid behov? I vilken utsträckning används det?

4 4 (5) Samverkan med föräldrar Hur arbetar vi för att skapa en tillitsfull relation mellan personalen och barnens föräldrar? Hur förs fortlöpande samtal med föräldrarna om barnens trivsel, utveckling och lärande utöver utvecklingssamtal? I vilken mån tas det hänsyn till föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten? Hur arbetar vi för att synliggöra förskolans verksamhet och mål för föräldrarna? Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Hur utbyts kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem? Hur uppmärksammas personal i mottagande verksamheter på varje barns behov av stöd och stimulans? På vilket sätt är föräldrarna delaktiga i detta? Personalens kompetens och utbildning Finns förskollärare med ansvar för de målstyrda processerna kopplad till varje barngrupp? Har övrig personal sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas? Hur identifierar och tillgodoser vi personalens behov av kompetensutveckling? Vilka behov av kompetensutveckling kopplad till verksamhetens behov har identifierats? På vilket sätt organiseras verksamheten för att tillgodose barnens behov av kontinuitet i personalgruppen? Utformning av material, lokaler och utemiljö Vilka pedagogiska tankar har vi haft som utgångspunkt då vi har utformat miljön och valt material? På vilket sätt är miljön på förskolan variationsrik och föränderlig utifrån flickor och pojkars behov och intressen? Stimulerar och utmanar miljön barnens lek och lärande? (Ute och inne.) Finns det material som kan användas på olika sätt och som gynnar fantasi och kreativitet? Hur används det? (Ute och inne.) Är miljön utformad så att alla barn oavsett ålder och kön kan göra självständiga val? Hur utformas miljöerna ute och inne så att de: erbjuder både pojkar och flickor vila och avkoppling? främjar flickors och pojkars samarbete och egna initiativ? främjar kommunikation?

5 5 (5) Barngruppernas storlek och sammansättning Hur organiseras och struktureras verksamheten med hänsyn till: barnens ålder och kön behov av särskilt stöd andelen barn med annat modersmål kontinuitet i barn- och personalgrupp personalens kompetens personaltäthet lokalernas och utemiljöns beskaffenhet upptagningsområdets sociala karaktär barnens närvarotider Utvärderas barngruppernas storlek och sammansättning kontinuerligt utifrån dessa faktorer? Vilka förändringar i verksamheten har detta lett till? Förskolechefens ledning Hur gör förskolechefen för att planera och följa upp verksamheten? Hur säkerställer förskolechefen att verksamheten bedrivs i enlighet med Lpfö och uppdraget i övrigt? På vilket sätt möjliggör förskolechefen utvecklingsarbete? Vilket utvecklingsarbete bedrivs och i vilken omfattning?