Kommentarer till kvalitetshjulet

Transkript

1

2 Kommentarer till kvalitetshjulet Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal, barnintervjuer och pedagogernas observationer, samt utifrån de analyser som görs kontinuerligt under året. Kartläggningen skall bland annat ligga till grund för den lokala handlingsplanen. Vilket lärande, vilka behov, förutsättningar och intressen finns? Hur är gruppsammansättningen? Vilka särskilda erfarenheter och kunskaper finns utifrån den gjorda analysen? Vilka intressen är framträdande? Hur fungerar leken, samtalsklimatet, ledarroller m.m? Förekommer olika kulturer? Finns barn med annat modersmål? Finns barn i behov av särskilt stöd? Genusperspektiv. Åldersfördelning. Augusti - juni Inskolningssamtal Vårdnadshavare introduceras i förskolans verksamhet och läroplan. De får tillsammans med personal möjlighet att komplettera och säkerställa pedagogernas kartläggning av barngruppen. Utvärdering av inskolningen görs av vårdnadshavare. Använd det frågeformulär som finns. Utvecklingssamtal Vårdnadshavarna och personal ges möjlighet att reflektera och utvärdera barnets lärande utifrån den lokala handlingsplanens mål. Avdelningens dokumentation, förskoleboken och intervjufrågor kan vara ett lämpligt verktyg vid samtalet. Avslutningssamtal Vårdnadshavare och barn kan tillsammans erbjudas ett avslutningssamtal. Avslutningssamtalet kan vara lämpligt att genomföra i samband med det sista utvecklingssamtalet.

3 Augusti - oktober Lokal handlingsplan färdigställs. Kartläggningen av den aktuella barngruppen samt utvärderingar och analyser från föregående år, ligger till grund för val av prioriterade mål ur Lpfö 98, reviderad Syftet med arbetet av den lokala handlingsplanen är att: Säkerställa kvalitén inom förskolan Anpassa verksamheten utifrån barnens förutsättningar och förmågor. Främja tryggheten för barn, vårdnadshavare och personal. Anpassa förskolans lärmiljöer både inne och ute utifrån barngruppens sammansättning och behov. Tydliggöra förskolans verksamhet för barn och vårdnadshavare. Följa upp, utvärdera och utveckla planen kontinuerligt under hela läsåret. Augusti - oktober Plan för likabehandling och mot kränkande behandling färdigställs. De prioriterade målen under rubriken Normer och värden i er lokala handlingsplan, samt utvärderingar och analyser från föregående år, används som underlag för likabehandlingsplanen. Syftet med arbetet av plan för likabehandling och mot kränkande behandling är att: Främja barns och vuxnas lika rättigheter. Förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Skapa rutiner för hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska kartläggas, utredas, åtgärdas, dokumenteras och följas upp. Beskriva hur barn ska medverka och har medverkat i det främjande och förebyggande arbetet. Oktober november Föräldramöte Introduktion av den lokala handlingsplanen samt plan för likabehandling och mot kränkande behandling. Vårdnadshavare introduceras och görs delaktiga i förskolans arbete. Senast en vecka före föräldramötet får samtliga vårdnadshavare ta del av den lokala handlingsplanen och plan för likabehandling och mot kränkande behandling. Dessa planer diskuteras på föräldramötet. Feedback på föräldraenkäten ges av förskolechefen.

4 Augusti juni Uppföljning, utvärdering och utveckling Tid för reflektion, analys och dokumentation Den lokala handlingsplanen ska alltid finnas med som ett levande dokument under den pedagogiska utvecklingstiden. Hur arbetar vi i dag? Följer vi den lokala handlingsplanen? Vad behöver vi utveckla i vår verksamhet? Gemensam, regelbundet återkommande reflektion och olika former av dokumentation över varje barns lärande, krävs för att verksamheten skall vidareutvecklas. Respektive pedagog ansvarar för att de egna ansvarsbarnens lärande följs upp och dokumenteras, samt att det kommuniceras med barnen/barnet. Se analysfrågor. Lokal handlingsplan Valda och prioriterade mål bearbetas och dokumenteras inför utvärdering/analys. Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Uppföljning, utvärdering och utveckling Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Ovanstående plan upprättas varje år. Personalenkät Förskolans personal ges möjlighet att reflektera/utvärdera förskolans verksamhet och miljö. Föräldraenkät I samband med utvecklingssamtalet, vid annan föräldraaktivitet eller vid lämning och hämtning ges vårdnadshavarna möjlighet att reflektera/utvärdera barnets vistelse på förskolan. Enkäten besvaras digitalt, med fördel på förskolan. Barnintervjuer För större möjlighet till barns inflytande och delaktighet.

5 Augusti juni Analys Analys och bedömning av verksamhetens måluppfyllelse samt beslut om åtgärder sker kontinuerligt under året. Analysen görs både i den lokala handlingsplanen och i planen för likabehandling och mot kränkande behandling. De valda och prioriterade målen analyseras och används inför planering av kommande läsår. Se analysfrågor. Augusti - juni Vidareutveckling av verksamheten Anpassning av miljön och/eller införskaffning av material eller annat som kommit fram under analysen, ska ske kontinuerligt under året. Augusti - juni Reflektionsdagar September Kartläggning av barngruppen, aktuella planer påbörjas. Oktober Aktuella planer färdigställs. Januari Uppföljning, utvärdering och utveckling utifrån de analyser som regelbundet genomförs. Skickas digitalt till respektive förskolechef. Juni Uppföljning, utvärdering och utveckling utifrån de analyser som regelbundet genomförs. Skickas digitalt till respektive förskolechef. Den femte reflektionsdagen är rörlig. Används utifrån enhetens utvecklingsbehov i samråd med berörd förskolechef.

6 Analysfrågor För att underlätta det dagliga arbetet ska nedanstående frågeställningar besvaras vid uppföljning, utvärdering och analys. På vilket sätt har barnens lärande förändrats i relation till de prioriterade målen? På vilket sätt utvärderas lärarkompetensen? T.ex. genom loggbok, filma olika situationer, kollegial bedömning och handledning, intervjuer, arbetslagssamtal. Hur arbetar vi medvetet med genusperspektivet för att motverka traditionella könsmönster? Hur arbetar vi för att barn med annat modersmål än svenska ges möjlighet att utveckla sitt modersmål, det svenska språket och sin kulturella identitet? Ta stöd av förskolans handlingsplan för att möta barn med annat modersmål. Vilken utveckling kan vi se i verksamheten mot de uppsatta målen? Hur har vi utvecklat dessa? Vilka är framgångsfaktorerna/metoderna? Vad kan vi lära oss av dem? Vad behöver utvecklas? Reflektera och analysera under varje rubrik i den lokala handlingsplanen: Vad har fungerat bra? Vad, hur, varför har det fungerat bra? Hur säkerställer vi detta även fortsättningsvis? Vem/vilka gör vad? När ska det göras? Vad behöver utvecklas? Vad, hur, varför behöver det utvecklas? Hur säkerställer vi detta fortsättningsvis? Vem/vilka gör vad? När ska det göras? Behöver vi som personal fler verktyg utifrån de mål vi satt upp? Pedagogrollen Ger vi som pedagoger varje enskilt barn förutsättningar att lära och utvecklas inom läroplanens samtliga målområden? På vilket sätt påverkas det dagliga arbetet av våra egna värderingar och attityder? Hur möter vi barn och vårdnadshavare? Hur dokumenterar och synliggör vi vår pedagogroll?

7 Nedan följer frågeställningar som kan underlätta för er att utvärdera och analysera er lokala handlingsplan och plan för likabehandling och mot kränkande behandling. NORMER OCH VÄRDEN - Hur skapar vi som personal ett demokratiskt klimat på förskolan där alla är olika och lika bra. Oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning? - Vad gör barnen som gagnar andra barn och hur ser man att barnen tar ansvar för sina kamrater? - Hur ser vi till att arbetet är medvetet inriktat på att motverka traditionella könsmönster? - På vilket sätt märker man att vuxna och barn tar ansvar för förskolans miljö? - Hur märker vi och hur gör vi, för att barn och vuxna ska uppleva sitt egenvärde? - Hur tas gemensamma regler fram? Vem skapar reglerna/normerna? Är barnen delaktiga och hur märker de det? För vem skapas reglerna? - Hur tar vi tillvara på den mångfald som finns på förskolan? UTVECKLING OCH LÄRANDE - Hur har vi kartlagt barnens tidigare erfarenheter, färdigheter, intressen och kunskaper? - Hur ger vi barnen möjlighet till ett välbefinnande och rätt till de förutsättningar de behöver för att utvecklas? - På vilket sätt har vi skapat en god miljö för utveckling, lek och lärande? - Hur arbetar vi för att barn med annat modersmål än svenska ges möjlighet att utveckla sitt modersmål, det svenska språket och sin kulturella identitet? Ta stöd av förskolans handlingsplan för att möta barn med annat modersmål. - Hur tar vi vara på barns lust och nyfikenhet att lära sig? - Hur uppmuntrar vi barnens egen förmåga? - Hur stimulerar vi barnens nyfikenhet och förståelse för lärandet i t.ex. matte, språk, naturvetenskap och för dem som har annat modersmål än svenska? - Hur bidrar de samtal som förs mellan personal och barn till att barnen kan utveckla logiska resonemang och förmåga att dra egna slutsatser? - Hur ger vi utrymme för att barnen utforskar sin egen förmåga och får syn på sitt eget lärande?

8 BARNS INFLYTANDE - På vilket sätt har vi som personal skapat förutsättningar för barnen att ha eget inflytande och delaktighet i sitt eget lärande? - Är barnen medvetna om att de har inflytande, hur synliggör vi det? Hur kan jag se att barnen är: delaktiga och har inflytande i dokumentationen om sitt eget lärande? delaktiga i de teman som vi arbetar med? delaktiga i samlingen? delaktiga i att ta ett gemensamt ansvar för det som sker i förskolan? delaktiga i utformandet av och ansvarstagande för sin lärmiljö, såväl inne som ute? delaktiga i utformandet av de dagliga aktiviteterna och återkommande rutiner? - Hur ser vi att barnen gör aktiva val och är medvetna om att de gör dessa val? Hur tydliggör jag som pedagog för barnen när de kan välja eller inte? - På vilket sätt uttrycker barnen vad de vill respektive inte vill? Hur respekterar vi som personal barnens val? FÖRSKOLA & HEM - På vilket sätt är vårdnadshavarna delaktiga vid inskolningen? - Hur/när kan vårdnadshavare vara med och påverka i förskolan? - Hur gör vi för att skapa en nära och förtroendefullt samarbete med hemmen? - Hur tar vi tillvara på den kulturella mångfald som finns på vår förskola? - Hur skapar vi intressanta och lärorika föräldramöten? - På vilket sätt uppmuntrar vi vårdnadshavare att delta i vår verksamhet? - Hur gör vi när vi bjuder vi in vårdnadshavare vid hämtning och lämning? - Hur möter vi upp med hjälp av den nya tekniken i kommunikationen med vårdnadshavare? - Ordnar vi aktiviteter där vårdnadshavare får tillfällen och möjligheter att träffa varandra och ta del av vår verksamhet?

9 Allmänna frågor att fundera över, vid analysen av handlingsplanen: Är barngruppen likvärdig som då vi gjorde kartläggningen och den nuvarande handlingsplanen, hur har vi anpassat den lokala handlingsplanen under verksamhetsåret? Finns det andra intressen/behov i barngruppen än tidigare? Ser vi idag vad vi kommer att behöva prioritera till kommande handlingsplan? Hur behöver vi ändra i rummen och våra lärmiljöer för att de ska stämma med våra mål? Vad behöver vi för materiell och möbler? Hur och vid vilka situationer under dagen delar vi in barn och personal i mindre grupper? Har vi eller har vi inte ansvarsbarn? Vad innebär de olika alternativen? Hur gör vi vid utvecklingssamtalen? Bestämmer vi vem som samtalar med vårdnadshavarna, eller bestämmer vårdnadshavarna vilken pedagog de vill ha utvecklingssamtal med? (Föräldrainflytande?) Vilken form av inskolning ska vi ha? Hur ger vi vårdnadshavare möjlighet att få insyn i hela vår verksamhet och hur gör vi dem delaktiga? Hur kan vi på bästa sätt lära oss känna hela familjen och få kunskap om individen? Hur skapar vi lust för ett livslångt lärande? Hur säkerhetsställer vi vår egen kompetens och utveckling? Självutvärdering? Vad behöver vi utveckla i vår verksamhet då det gäller planering, genomförande, uppföljning, utvärdering och analys? (sid 46 i boken) Vilket stöd behöver vi av förskolechefen i vår utvärdering? Hur dokumenterar vi? Har vi gemensamma mål på enheten att samverka kring? Tips på hur uppföljning, analys och utvärdering kan göras vid gemensam pedagogisk utvecklingstid: Vecka 1. Planering av verksamheten för de närmaste 2 veckorna. Vecka 2. Pedagog 1 följer upp sina ansvarsbarn utifrån de prioriterade målen, en pedagog dokumenterar. Vecka 3. Uppföljning, analys och utvärdering av planeringen från v. 1 vilket dokumenteras. Planering av verksamheten inför de kommande 2 veckorna. Vecka 4. Pedagog 2 följer upp sina ansvarsbarn utifrån de prioriterade målen, en pedagog dokumenterar. Vecka 5. Uppföljning, analys och utvärdering av planering från v. 3, vilket dokumenteras. Planering av verksamheten inför de kommande 2 veckorna. Vecka 6. Pedagog 3 följer upp sina ansvarsbarn utifrån de prioriterade målen, en pedagog dokumenterar. Individuell utvecklingstid används till att planera verksamheten utifrån den gemensamma utvecklingstiden och till pedagogisk dokumentation. Pedagogerna skapar varje vecka möjligheter att tillsammans med barnen i mindre grupper reflektera över barnens lärande.