Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Transkript

1 Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och värden utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. (Lpfö98, reviderad 2010) Alla pedagoger är goda föredömen för barnen genom vårt sätt att agera. Pedagogerna uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. Hela förskolan arbetar med Kompissolen för att göra barnen uppmärksamma på hur vi ska vara mot varandra. Barnen är delaktiga i processen med utformningen av solen. Vi använder oss av vissa delar av arbetsmaterialet SET. (Social och emotionell träning) Vi dokumenterar arbetet med Kompissolen genom anteckningar och foton. Kompissolen sätts upp på olika platser på förskolan. Dokumenteras genom observation, intervju, foto och film. Vi följer upp arbetet kontinuerligt på arbetslagsplaneringar, pedagogisk utvecklingstid, pedagogmöten och APT. Vi gör en självskattning utifrån ECERS i oktober och mars. Pedagogerna är medvetna om att deras förhållnings- och arbetssätt förankrar grundläggande normer och värden hos barnen. Barnen börjar utveckla respekt och en empatisk förmåga samt visar omtanke och ansvar för varandra. Barnen sätter ord på sina egna och andras känslor. Barnen vet vad Kompissolen är och har förståelse för vad den innebär. Arbetslagets pedagoger och förskolechef Kompissolen arbetas fram under september månad tillsammans med barnen.

2 Utveckling och lärande utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. (LpFö98, reviderad 2010) Varje barns behov respekteras och barnet uppmärksammas utifrån sina unika möjligheter. (Tjänstegaranti för Nyköpings kommun) Vi ser möjligheter till lärande i alla vardagssituationer. Barnen har tillgång till olika lärande miljöer som ständigt förändras utifrån barnens intressen. Vi tillvaratar barnens intressen och stimulerar dem vidare i sin utveckling. Vi strävar efter att göra barnen delaktiga i sitt eget lärande genom att uppmuntra dem till eget kunskapssökande. Pedagogerna skapar ett tillåtande klimat där vi oftare säger ja än nej. Pedagogerna observerar och dokumenterar barns lärande individuellt och i grupp t ex genom anteckningar, digital teknik och intervjuer. Vi utvärderar och följer upp arbetet kontinuerligt på pedagogisk utvecklingstid, pedagogmöten, arbetslagsplaneringar och i pedagogiska reflektionsgrupper samt APT. Vi ser en strävan hos barnet att utforska omvärlden och vi ser att barnet har tilltro till sin egen förmåga. Gäller för läsåret 2012/2013

3 Naturvetenskap och teknik utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. (Lpfö 98, reviderad 2010) Vi vuxna använder ord och termer så att barnen lär sig och kan urskilja olika begrepp inom naturvetenskap och teknik. Barnen ges möjlighet att utföra olika experiment och barnen får upptäcka tekniken i vardagen på förskolan. Vi använder oss av NTA-lådor. Vi gör intervjuer och dokumenterar olika problemlösningar och lärandeprocesser i ord och bild med hjälp av foton och barnens bilder. Utvärdering/Uppföljning Vi utvärderar och följer upp arbetet kontinuerligt på pedagogisk utvecklingstid, pedagogmöten, arbetslagsplaneringar och i pedagogiska reflektionsgrupper. Vi upplever ett ökat intresse och en ökad nyfikenhet hos barnen för experiment. Större användning av termer och ord inom naturvetenskap samt att barnen förstår enkla sammanhang. Gäller för läsåret 2012/2013

4 Språk utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp sin förmåga att leka med ord, berätta uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. (Lpfö 98, reviderad 2010) Verksamheten i förskolan främjar barns språkutveckling. (Tjänstegaranti för Nyköping kommun). Varje barn stimuleras till att använda sitt språk i både tal, skrift och kroppsspråk. Språktillägnande sker hela tiden i alla vardagliga situationer på förskolan under hela dagen. Vi uppmuntrar barnens språkutveckling på ett lekfullt sätt. Pedagogerna läser böcker, dramatiserar sagor och berättelser samt använder olika språkmaterial. Vi benämner det vi gör, pratar om känslor och vad som händer för barnen. Vi är medvetna om vårt förhållningssätt, hur vi säger saker, vad vi säger och även hur vi gör i olika situationer. Vi tänker på att ha ett tillåtande klimat där barnen vågar uttrycka sin åsikt för oss och kamraterna. Att låta barnen prata till punkt och att ta dem på allvar gör att barnen får känna sig värdefulla och respekterade. Vi rättar aldrig barnen om de säger fel, utan ger barnen rätt ord tillbaka om de uttalat/sagt fel. Vi talar med barnen om vad orden som vi använder betyder, både vardagliga och mer ovanliga ord. Som pedagoger har vi en viktig roll i bemötandet av barnen. Ögonkontakten vid kommunikation är viktig för att det skall bli ett samspel och ett språkande. Pedagogerna använder teckenstöd för att förstärka sitt tal vid behov. Vi observerar barnet utifrån TRAS (Tidig Registrering Av Språk) inför utvecklingssamtalen i november. Vi dokumenterar genom observation, intervjuer och foto. Vi använder oss av TRAS som är ett observationsmaterial för arbetslaget och diskuterar barnens språk. Vi använder det som ett kompetensutvecklingsmaterial för att höja vår egen medvetenhet kring barnens språkutveckling. Vi utvärderar och följer upp arbetet kontinuerligt på pedagogisk utvecklingstid, pedagogmöten, arbetslagsplaneringar och i pedagogiska reflektionsgrupper samt APT. I Kvalitetsredovisningen. Att barnet vågar prata och kan kommunicera med sin omgivning och att barnen förstår och blir förstådda. Barnen visar en förmåga att lyssna och visar intresse för att föra samtal.

5 Matematik utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. (Lpfö 98, reviderad 2010) Vi uppmuntrar varje barns matematiska förmåga på ett lekfullt sätt. Vi ser till att fånga det naturliga lärandet i vardagen då barnen är som mest motiverade att tillägna sig kunskaper. Matematiken finns i de flesta situationer i det vardagliga arbetet och vi pedagoger måste ha ett medvetet förhållningssätt där vi benämner och synliggör matematiska begrepp i vardagen. Vi observerar och dokumenterar barnens matematiska upptäckter och lärprocesser i ord och bild. Vi utvärderar och följer upp arbetet kontinuerligt på pedagogisk utvecklingstid, pedagogmöten, arbetslagsplaneringar och i pedagogiska reflektionsgrupper samt APT. I Kvalitetsredovisningen. Vi ser att barnen använder sin matematiska förmåga och visar nyfikenhet på matematiska begrepp.

6 Barns inflytande utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. (Lpfö98, reviderad 2010) Vi är aktiva och medskapande pedagoger som lyssnar in barnens tankar och åsikter och ger dem möjlighet att påverka sin vardag. Vi arbetar efter mottot att säga ja istället för nej. Ett nej ska kunna motiveras till barnet. Flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande i verksamheten. I vardagsarbetet är det barnens intressen som styr vårt arbete. När vi planerar vår miljö lyssnar vi också på barnens önskningar. Vi fotograferar och dokumenterar arbetet på förskolan. Barnintervjuer. Vi följer upp arbetet kontinuerligt på arbetslagsplaneringar, pedagogmöten, Apt och arbetslagsledarmöten. Barnen är delaktiga och kan påverka verksamhetens innehåll och utformning. Alla barn, oavsett kön, ska ha möjlighet att prova på och utveckla förmågor och intressen.

7 Förskola och hem Riktlinjer Alla som arbetar i förskolan ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. (Lpfö98, reviderad 2010) Varje barn får ett tryggt bemötande varje dag. När du lämnar och hämtar ditt barn möts du av personal som ser ditt barn. (Tjänstegaranti i Nyköpings kommun). Vi strävar efter att dagligen ha ett gott bemötande och personligt mottagande av varje barn och dess vårdnadshavare. På Ängstugan erbjuds föräldrarna utvecklingssamtal 1 gång/år, om det inte finns särskilda behov/händelser då vi behöver träffas oftare. Därutöver har vi inskolningssamtal, uppföljningssamtal och avslutningssamtal. Alla pedagoger följer samma mall för samtalen. Inför samtalen förbereder vi oss extra genom observationer av det enskilda barnet, och någon gång per år gör vi också en barnintervju. För att föräldrarna skall känna sig delaktiga på förskolan lämnar vi årligen ut en enkät med frågor. Vi genomför enkäter till föräldrar och barn återkommande samma tidpunkt varje år för att se hur väl vi uppnår våra mål. Vi har föräldramöte en gång per år. Hemvisterna skriver månadsbrev till föräldrarna och vi använder oss av mail för att förmedla information. Vi har förskoleråd 1-2gg/termin. För att öka föräldrarnas insyn och inflytande i vårt arbete åskådliggör hemvisterna sin verksamhet på olika sätt. Hemvisterna har bildspel på bildskärmar som visar vad som hänt under dagen/ veckan. Vi har upptakt för nya och gamla föräldrar/barn i början på höstterminen. Förskolan har öppet hus på våren, då vi visar dokumentation från vårt pedagogiska arbete under året. Drop-in- fika och sommarfest har också förekommit på några hemvister. Vi följer Ängstugans Årsplan, där vi formulerat tidpunkter för när samtal och möten ska ske. Vi använder samma samtalsmall till utvecklingssamtalen. Vi sammanställer enkäter och följer upp dem i arbetslaget, samt redogör skriftligt för föräldrar om dess resultat. Vi följer upp arbetet kontinuerligt på arbetslagsplaneringen, pedagogmöten och Apt. Föräldraenkäter. Avslutningssamtal. Vi har nöjda föräldrar som känner sig väl mottagna av förskolans pedagoger.

8 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer Arbetslaget ska tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. (Lpfö 98, reviderad 2010) Kalendariet för hur övergången till förskoleklasserna ska gå till efterföljs enligt Ängstugans Årsplan. En pedagog och förskolechefen träffar personal från förskoleklasser för att skapa nätverk för bättre samarbete. När vi vet på vilken skola barnen skall gå sätter vi upp foton på respektive skola samt foton på de barn som ska gå där. Förskoleklassens pedagoger besöker oss och träffar de blivande förskoleklassbarnen. Vi besöker skolgårdarna och förskoleklasserna med berörda barn. Barnen och deras föräldrar erbjuds (av skolan) möten i skolorna. Barnen får brev från förskoleklasserna med bilder på pedagogerna från förskoleklasser och fritidshem. Vi intervjuar barnen och skriver ett brev från barnet, formulerat av barnet, till förskoleklasspedagogerna. Vi följer Ängstugans Årsplan för hur övergången till förskoleklassen ska se ut. Vi går igenom planen för övergången i januari varje år så att ansvariga pedagoger är med på hur det ska genomföras. Detta följs upp kontinuerligt under hela vårterminen på pedagogmöten och arbetslagsplaneringar. Vi har nöjda barn och föräldrar. Vi har ett gott samarbete med och pedagoger i skolan. Sammanfattning Handlingsplanens mål är underlag för kvalitetsredovisningen och kommande års utvecklingsmål. Lpfö98 (reviderad 2010), Kvalitetsredovisning, Likabehandlingsplan och Handlingsplan finns med som grund i alla sammanhang där verksamheten diskuteras, planeras, utvärderas, målformuleras och följs upp.