Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

2 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet för att samarbetet mellan pedagoger och barn ska bli så bra som möjligt. Under våren hade vi 70 barn i verksamheten och det är viktigt att vi ständigt arbetar för en gemensam helhet så att alla, barn, personal och föräldrar, kan känna sig trygga med verksamheten. Under året har alla förskolor i kommunen haft en processutbildning där vi haft föreläsare från högskolan i Jönköping. Visionen var att ge personalen bättre möjligheter för att utveckla och dokumentera utvecklingssamtal samt verksamheten. Vi har också haft ett par förskollärare som deltagit i lärgrupper tillsammans med elevhälsans specialpedagoger. Detta har varit en del i modellområdet att tidigt upptäcka barn i svårigheter och att göra tidiga och de rätta insatserna. I början av året var tre förskollärare på en konferens om mångkulturell förskola. Det var en bra kompetensutveckling som kommer att gynna oss i mötet med alla barn och familjer. När vi har utvärderat verksamheten har vi dels använt oss av en självvärdering utifrån Skolverkets allmänna råd för Kvalitet i förskolan, dels en enkät till föräldrar och dels egen utvärdering av våra prioriterade mål i verksamheten. Självvärdering Målen i de nationella styrdokumenten ställer många krav på förskolan. Det är inte alltid lätt att veta hur väl man klarar att uppnå mål som ibland är svåra att mäta som ex inflytande och samverkan. Skolverket har gett ut allmänna råd för Kvalitet i förskolan (2005). Sävsjö Kommun har utifrån dem gjort ett självvärderingshäfte som vi använt på förskolan Slottet för att värdera valda delar i vårt arbete. Frågorna har också använts som underlag till en enkät som föräldrarna fyller i. När vi svarar på frågorna utgår vi från fem olika kvalitetsindikatorer från ett att påståendet inte stämmer/ det kännetecknar inte vår verksamhet till fem påståendet stämmer helt/ vår verksamhet kännetecknas i stor utsträckning av detta. Helhetssyn och synen på barns utveckling och lärande Ur Allmänna råd: Det är viktigt att personalen diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär för det dagliga arbetet i förskolan samt hur verksamheten kan utformas så att omsorg, fostran och lärande utgör en helhet. Omsorg och lärande finns med i allas tankar och sitter i ryggraden men det är inte alltid som reflektionen bokstavligt utgår från läroplanen. Det är inte ofta man tar sig tid att diskutera sin egen helhetssyn, den blir istället tydlig när man pratar om verksamheten och enskilda barns behov. Målet att utforma verksamheten så att den möter barnets behov av omsorg, fostran och lärande är dock alltid närvarande vid planeringar, arbetsplatsdiskussion och reflektion. Detta kännetecknar i stor utsträckning verksamheten på Slottet. 2

3 Helhetssyn och personalens förhållningssätt Ur Allmänna råd: Det är viktigt att personalen fortlöpande praktiserar och omprövar sitt förhållningssätt till barn och vuxna med utgångspunkt i läroplanen och dess intentioner. Detta kännetecknar i stor utsträckning verksamheten på Slottet. Personalens förhållningssätt och agerande är mer medvetet än tidigare och det är en fortlöpande diskussion om hur barnen är i beroendeställning till de vuxna på förskolan. Det finns förtroende mellan kollegor och gemensamt förhållningssätt kan genomföras utifrån diskussioner och reflektioner som utgår från barnens behov. Det som arbetslaget är överens om gäller sedan i alla situationer oberoende av vilken vuxen som är närvarande. Trygghet och tillit mellan pedagoger är viktiga faktorer för att praktisera och ompröva sitt förhållningssätt. Barn i behov av särskilt stöd Ur Allmänna råd: Det är viktigt att personalen genom uppföljningar och utvärderingar tydliggör vilka faktorer som har påverkat arbetet med barn i behov av särskilt stöd och om stödresurserna är adekvata och tillräckliga. På Slottet är det varierande mellan avdelningarna huruvida det kännetecknar verksamheten till viss del, till att det på vissa avdelningar kännetecknar verksamheten helt. Observationer och dokumentation sker efter behov på avdelningarna. I diskussion resonerar man sig fram till ett anpassat arbetssätt. Omkring en del barn görs handlingsplaner för organisationen, gruppen och individen. De handlingsplanerna är specialpedagogerna med att utformar och de blir mer tydligt uppföljda och utvärderade. När de upprättas och utvärderas är alltid föräldrarna med så att vi gemensamt strävar mot samma mål och för att vi ska säkerställa att stödresurserna är adekvata och tillräckliga. Förutom handlingsplanerna får de flesta arbetslag handledning för att hitta bra arbetssätt som gynnar alla barn. Det som framkommer är att den skriftliga dokumentationen behöver utvecklas för alla. Syftet är att få en tydligare röd tråd i arbetet med alla barn. Måluppfyllelse Ur Allmänna råd: Det är viktigt att personalen använder olika verktyg och metoder för dokumentation och utvärdering som visar hur förskolan skapar förutsättningar för alla barns utveckling och lärande. Vi använder olika verktyg för att utveckla vår verksamhet. På en avdelning väljer personalen ut en bild från veckan som gått, utifrån den reflekterar de om vad barnen har lärt sig i den situationen och på vilket sätt att alla barnen är delaktiga i verksamheten. TRAS 1 används för att synliggöra och öka personalens medvetenhet om på vilket sätt barnens samspel och språkutveckling utvecklas. På en avdelning har personalen valt ut veckans bild och genom den gjort en verksamhetsdokumentation av vad som skett under året. 1 Tidig registrering av språkutveckling 3

4 Barnen har själva kommenterat bilden och deras kommentarer har satts upp tillsammans med bilden. I början reflekterade barnen en hel del om aktiviteten på bilden men efter hand har de börjat reflektera över hur de löste olika dilemman, alltså vad de lärde sig i situationen. Personalen har sedan reflekterat över barnens syn och vad de själva uttrycker. Det är inte alltid som vi ser samma sak på en bild! De bilder som sätts upp på respektive avdelning får alltid en kommentar från läroplanen om vad vi ska göra och bilden visar hur det gjorts. Ur Allmänna råd: Det är viktigt att personalen använder barns och föräldrars synpunkter vid utvärderingen av verksamheten för att på så sätt ge en så bred och nyanserad bild som möjligt av måluppfyllelsen. Bilder som beskrivs ovan är den del av kontinuerlig utvärderingen som behövs för att under läsåret utveckla verksamheten. Den summativa utvärderingen som gör vid terminsslut är mer av övergripande karaktär för att synliggöra helheten och görs av personalen. Frågan om föräldrars synpunkter tas alltid upp vid utvecklingssamtalet och på vilket sätt föräldrar upplever verksamheten, förhållningssätt och bemötandet vid hämtning och lämning. Vi uppmanar föräldrar att alltid säga vad de tycker så att verksamheten kan utvecklas ytterligare. På småbarnsavdelningarna är det svårare att få barnen delaktiga i processen. Det blir alltid en tolkning av personalen utifrån det barnen gör i verksamheten och på vilket sätt de visar om de trivs och är trygga. Det som vi kan utveckla mer är vår egen dokumentation omkring barnens förmågor och hur vi kan använda den vid reflektioner. Att filma är också ett verktyg som kan användas ytterligare i syfte att följa barnens språkutveckling. Utvärdering oftare under året för att lyssna av föräldrarnas synpunkter, ex hur de upplever att skogsutflykterna har varit senaste månaden eller vad barnen säger hemma om skapandet i målarrummet bjuder in till delaktighet och är givande för den fortsatta planeringen av verksamheten. Ur Allmänna råd: Det är viktigt att personalen använder resultatet från utvärderingar som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. Detta kännetecknar i stor utsträckning verksamheten. Prioriterade mål synliggörs och varje vecka beskrivs vad som planeras och hur det genomförs. Vid terminsutvärderingar tar vi tillvara det som diskuterats och använder det som förbättringsförslag för kommande termin. Enkät från föräldrar I sambands med utvecklingssamtalet som vi hade under senare delen av våren delade vi ut vår enkät som vi haft de senaste åren. Tidigare år har vi haft en låg svarsfrekvens och föräldrarna i Brukarrådet önskade att enkäten skulle delas ut i samband med samtalet och om det var möjligt lämna den direkt. Svarsfrekvensen blev 35 svar av 57, alltså 61% som svarade. På de första fem frågorna som föräldrarna svara på kan man kryssa på fem olika svarsalternativ från stämmer inte till stämmer helt. 4

5 97% av de som svarat tycker att Slottet i hög grad eller helt har en verksamhet som är meningsfull för deras barn och som utmanar deras barns nyfikenhet och lust att lära. När föräldrarna svarar på frågan om förskolan främjar deras barns lärande och utveckling genom lek, sång, musik, utevistelse och rörelse så tycker ca 89% att det i hög grad eller helt stämmer med den verksamhet som bedriv. Det som 100% stämmer i hög grad eller helt är utevistelsen. Barnen är alltid ute på förmiddagen och alltid efter mellanmålet. Vi har en fråga om föräldrarna upplever att vi behandlar pojkar och flickor på ett jämställt sätt. 9% upplever att vi delvis gör det, övriga tycker att det stämmer i hög grad eller helt. I Lpfö 98 står det Vuxnas sätt att bemöta pojkar och flickor liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickor och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Personalens egna upplevelser är att de har ett medvetet arbetssätt för jämställdhet och då blir det inte något som man behöver diskutera. I den fria leken och i alla aktiviteter ser vi det som naturrligt att pojkarna leker med dockorna eller har vackra halsband eller att flickorna klättrar i träd eller kör med bilar. Detta är dock något som vi ibland pratar med föräldrarna om eftersom det är den vuxnas syn på leken som avgör/tolkar om det är manligt eller kvinnligt, för barnen spelar det ingen roll. De flesta föräldrar, 91%, upplever att vi kontinuerligt samtalar med föräldrarna om deras barns utveckling och lärande men 6% tycker att vi i låg grad gör detta. På frågan om föräldrar kan delta och påverka förskolans verksamhet svara 37% att de delvis kan påverka. Här behöver vi mötas med kanske en annorlunda dokumentation och synliggörande kopplat till vad enskilda föräldrar vill veta för att kunna påverka verksamheten. Möjligheten till enskilda samtal i vardagen är dock beroende på när man hämtar eller lämnar sitt barn. Ibland lämnar/hämtar fler föräldrar sina barn samtidigt, då är det inte möjligt att ha längre personaliga samtal om barnets utveckling och lärande. Ekonomisk uppföljning I januari 2011 infördes barnomsorgspeng. Det innebär att jag som förskolechef ännu mer än tidigare gör ekonomiska beräkningar på barn och personal. Fler barn i verksamheten ger mer pengar men summan är samtidigt beroende av antalet timmar och ålder som barnet har. Under våren tog Slottet emot flera nya yngre barn eftersom det var kö till barnomsorg i kommunen. Med barnomsorgspengen kan det bli möjligt att balansera att ha färre barn i verksamheten under hösten för att få trygga barn i grupper med färre barn. Det innebär dock att vi får ta emot fler barn under våren. Som det ser ut i kommunen just nu så är dock trycket stort på platser för yngre barn och möjligheten att flytta barn till syskonavdelningar kommer att blir svårare eftersom vi har många yngre barn och få platser på syskonavdelningarna. Budgeten på Slottet är i balans och kommer antagligen att vara det hela året. 5

6 Årets och kommande års utvecklingsområde Slottet har under året utvecklat arbetssättet med observationer av verksamhet, barngrupp och kollegor. Samtidigt har vi arbetat med processutbildningen att utveckla utvecklingssamtalet. Till viss del har observationer kommit igång på olika sätt. Det har gjorts löpande protokoll, där man skriver ner vad som sker och med vilka kamrater under en viss tid. Dessa observationer återkommer och syftet är att upptäcka hur barnen leker och med vem och på vilket sätt pedagogerna ska utmana barnet ytterligare. Även observation av enskilda barn har gjorts i syfte att pedagogerna ska upptäcka hur de kan stödja barnet i leken. Genom observationer ser pedagogerna vilka material, spel, pussel klossar mm som barnen gärna använder. Det är en stor hjälp när vi vill utmana barnen i deras lek med nytt material. Processutbildningen gav ett uppslag till att ha utvecklingssamtal i grupp. Föräldrar bjöds in och en liten film visades om vad som pågår i verksamheten. När man utgår från verksamheten pratar pedagogerna mer om på vilket sätt verksamheten kan stödja och utmana barnen. Det som framkommer på flera avdelningar är dock att den röda tråden i att regelbundet och skriftligt dokumentera och utvärdera arbetet är främjande för utveckling av verksamheten. Inför kommande år vill vi fortsätta med dokumentation och målet blir att; Utveckla verksamheten och barnens lärande genom pedagogisk dokumentation. Eksjö Lotta J Sundblad 6