TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Transkript

1 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för Reviderad Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är en plan för organisation och utveckling av kärnan i vårt uppdrag. Förhållningssättet och synen på barn och kunskap är avgörande för att nå god kvalité och skapa goda förutsättningar för barn att lära. 1

2 För att barn ska få bästa möjliga förutsättningar i förskolan krävs medvetna och yrkesskickliga pedagoger som har en gemensam förståelse för våra styrdokument och vad ett professionellt förhållningssätt innebär. Det krävs att vi är medvetna om hur vårt erbjudande till barnen ger dem möjligheter eller begränsar deras rättighet att utvecklas och lära så långt som möjligt inom alla områden. Det innebär en strävan efter att arbeta med ett temainriktat arbetsätt där lek, lärande, omsorg och fostran bildar en helhet. Där barnens egna idéer och nyfikenhet ska tas tillvara och lärande sker med hjälp av skapande uttrycksformer och lek i samarbete med andra barn och vuxna. Omsorgen om barnen är lika viktig. Vi vill att pedagogerna tar en aktiv del i barnens vardag, och att barnen har en trygg relation till de vuxna på förskolan. Det är också viktigt att personal och föräldrar skapar en förtroendefull relation så att vi tillsammans arbetar för barnets bästa. 2

3 Begrepp som vår arbetsplan vilar på är Värdegrund Barnsyn Kunskapssyn- Inflytande Delaktighet Generositet Vi strävar efter att all personal på förskolan omfattas av följande barnsyn. Ett barn har stor kompetens, som kan bara vi vuxna ger dem möjlighet och utrymme till det. Ett barn är nyfiket och vill upptäcka och utforska sin omvärld Ett barn är fullt av frågor, ivrigt att förstå Ett barn har sina unika erfarenheter och referenser Ett barn är inte, ett barn blir någon i ett sammanhang Pedagogernas sätt att se barnet kommer att påverka det. Barnets möjligheter begränsas om pedagogen ser någon som inte kan. Om pedagogen däremot ser barnets förmågor och kompetenser kommer det att gynna barnets utveckling och lärande Detta kräver nyfikna, intresserade och lyssnande pedagoger 3

4 Detta innebär en strävan efter att Pedagogerna ser möjligheterna och har fokus på lek och lärande Pedagogerna tar sig tid att lyssna på och se varje barn Pedagogerna ser varje barns möjligheter och vilja till utveckling och lärande Pedagogerna är nyfikna på varje barn och deras interaktion med omvärlden Pedagogerna skapar goda relationer med varje barn Vi strävar efter att all personal på förskolan omfattas av följande kunskapssyn Barns kunskap och förståelse för olika fenomen i omvärlden skapas i samarbete med andra barn och vuxna. Barn lär genom att få försöka, undersöka, uppleva och dra egna slutsatser Detta innebär en strävan efter att Barnens nyfikenhet, lust att lära och leka ska mötas av medvetna pedagoger som aktivt skapar situationer där barn lär tillsammans med varandra och tillsammans med vuxna i riktning mot målen i rev. Lpfö Barnen ska lära inom, och med hjälp av områden de visat nyfikenhet och intresse för. Pedagogerna ska hålla tillbaka sin roll som förmedlare av kunskap till förmån för rollen som medskapare av kunskap Vi strävar efter en organisation som ska ge pedagoger möjlighet till lärande och en ökad gemensam förståelse för uppdraget. Vi vill att kvalitetsarbetet ska bli en naturlig del av verksamheten. Möten av olika slag är forum för diskussioner och beslut. Vi har Pedagogisk ledningsgrupp Reflektiontid för varje arbetslag Pedagogiska konferenser Riktade möten, miljö, Ad, IKT/Unikum, ateljé, bygg och konstruktion, värdegrund m.m. Pedagogiska samtalsgrupper BFL Kompetensutveckling utifrån verksamhetens och pedagogernas behov Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan Syftet med de tre U:na är att bedöma verksamhetens måluppfyllelse och synliggöra de utvecklingsområden som finns och även belysa framgångsrika områden. Genom systematik i kvalitetsarbetet, vill vi år för år öka vår måluppfyllelse inom olika områden. 4

5 Vi vill skapa samtal om personalens förhållningssätt/metoder i förhållande till formuleringarna i läroplanen. Vi vill också få en tydlig bild av barnens utveckling och lärande i förhållande till den verksamhet vi erbjuder. Få resultat i förskolan är mätbara men vi ser att pedagogisk dokumentation, dvs att reflektera tillsammans med barn och kollegor över olika dokumentationer är en väg att öka förståelsen för uppdraget och där med öka måluppfyllelsen. Lärande o utveckling på gruppnivå i relation till verksamheten kan efter analys peka på områden att förbättra och områden att lyfta som goda exempel. Kriterier för kvalité i verksamhetens processer I den vardagliga pedagogiska verksamheten integreras lek-omsorg - fostran- lärande såväl inomhus som utomhus de vuxna stödjer barnet med hjälp av kommunikation som skall vara: -meningsfull och intressant för barnet (barnperspektiv) -vara riktad mot den konkreta omvärlden som kan upplevas med alla sinnen -tillåtande och inbjudande barnens egna erfarenheter skall vara i fokus i samtal och agerande Situationen skall stödja barnets utveckling och lärande i riktning mot läroplanens strävansmål. (se Lpfö 98 rev. 2010, s. 9-11) 5

6 Särskilt fokus ska läggas på: Helhetssyn på lärande, lärande-lek-omsorg-fostran, hela dagen i allt vi gör. Vi ska på ett tydligt sätt förankra detta sätt att tänka hos föräldrar. Hur pedagogerna ger barnen möjlighet till reellt inflytande. Vad betyder inflytande sett ur barnens perspektiv? Miljön - den tredje pedagogen. Pedagogerna ska berika barnens lekar och utmana deras föreställningsvärld genom att erbjuda goda pedagogiska miljöer där möjlighet ges att utveckla de förmågor, den kunskap och de värderingar som vår läroplan beskriver. Utveckling av vårt sätt att arbeta med pedagogisk dokumentation för att genom denna uppnå högre kvalité i verksamheten genom systematisk uppföljning. Synliggöra barnens lärprocesser genom utvecklande av gemensamt upplägg gällande dokumentation av deras utveckling och lärande, Projekt Unik. Vi ska i högre grad använda oss av dokumentation på väggarna för att skapa tillfällen för samtal och reflektion med barn och föräldrar. Främjande och förebyggande arbete i planen mot diskriminerande och kränkande behandling- likabehandling Gemensamma projekt för hela Veberöd BFL- bedömning för lärande, ett kommunövergripande projekt som gäller både förskola och skola. 1. Professionsutveckling 6

7 2. Utvecklad undervisningspraktik 3. Skapa en bättre lärandemiljö 4. Högre läroplansuppfyllelse Målen för BFL stämmer väl med våra egna mål som redogjorts för ovan. Vårt ansvar i detta projekt innebär att värna förskolans särprägel och helhetssyn på lärande. Vi ska bedöma vår verksamhet alltså inse att barnens möjlighet beror på oss- genom vårt sätt att förhålla oss kan vi begränsa eller utvidga barnens möjligheter att lära. IKT i förskolan 1. Vi ska utveckla användandet av IKT i verksamheten. 2. höja pedagogernas kompetens inom området. 7

8 Insamling av underlag/sammanfattning från respektive avd : 1. Redovisning av resultat Med hjälp av dokumentationer, utvärderingsmall och kriterierna för kvalité analysera om barngruppen nått förändrat kunnande inom de områden vi förväntat oss. 2. Analys Varför blev det som det blev? Vilka faktorer påverkade resultatet? Vilka möjligheter och hinder är det viktigt att lyfta fram? Finns det andra perspektiv? Aktuell forskning kan bidra till vetenskapliga perspektiv. 3. Slutsatser och åtgärder Hur förbättra/förändra utifrån uppställda mål? Vi ska synliggöra både det som går bra och det som kan tydas som utvecklingsområden. Utmana de vuxnas föreställningar och normer och öppna för möjligheter att förändra. Bryta invanda föreställningar och ställa oss frågan varför gör vi som vi gör. Vi använder det blå Uppföljnings/Utvärderingsprotokollet. 8

9 Bilaga 1 Skollagen 2010:800 4 kap. Kvalitet och inflytande Kapitlets innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - systematiskt kvalitetsarbete (2-8 ), och - inflytande och samråd (9-17 ). Systematiskt kvalitetsarbete Nationell nivå 2 I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar. Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Rutiner för klagomål 9

10 8 Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Inflytande och samråd Allmänt om barnens och elevernas inflytande 9 Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas. Allmänt om vårdnadshavares inflytande över utbildningen i vissa skolformer och i fritidshemmet 12 Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen. Forum för samråd 13 Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna. Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att det finns forum för samråd enligt första stycket och för att informations- och samrådsskyldigheten enligt andra stycket fullgörs. Planering och information 14 Den närmare utformningen av inflytandet ska anges i samband med den planering av verksamheten som föreskrivs i 4. Barnen, eleverna och vårdnadshavarna ska informeras om vad som gäller i fråga om inflytande och samråd. De ska också informeras om huvuddragen i de bestämmelser som gäller för utbildningen. Rektorn eller förskolechefen ansvarar för att sådan information lämnas. 10

11 Våra kanaler för arbetet som omfattas av kap. 4 är -utvecklingssamtal -föräldraenkät -EOS -VOS -öppna möten -avdelningarnas rapporter som delges föräldrarna och återkopplas -dagliga samtal mellan föräldrar och pedagoger -information och kontakt mellan ledning och föräldrar Våra styrdokument är Internationella styrdokument FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800 Läroplanen för förskolan 1 5 år, Lpfö 98 rev. Kommunala styrdokument BSNÖ plan för skola och förskola Enhetens styrdokument Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Utvecklingsplan för Förskolan Tegel 11