Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret

Transkript

1 Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret

2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sep) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Utveckling och Intern kontroll samverkan lärande Normer och värden Miljöarbete Barns inflytande Uppföljning, utvärdering och utveckling Pedagogiskt Förskola och hem ledarskap Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, information) Enkät: barn dec - (inflytande, likabehandling) Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för förskolan måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Datum för statistik:03-31 Inskrivna barn, totalt: 46 Antal grupper: 3 Antal årsarbetare (kvinnor/män): 7,5 Barn i omsorg på obekväma tider: 0 Antal män i förskolan: 0 Antal barn med annat modersmål, än svenska: 5 Modersmål på enheten: Ledningsresurs: 1.0 förskolechef som delas mellan 5 förskolor Specialpedagogisk kompetens: 1.0 specialpedagog som delas mellan alla kommunala förskolor. 2

3 Utveckling och lärande Alla barn i förskolan ökar sin nyfikenhet och sitt lärande i matematik och språk genom lek i en stimulerande miljö. Förskolan stärker alla barns, flickor och pojkars möjligheter att utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Insatser för barn, flickor och pojkar, i behov av särskilt stöd görs både i förskolan och skolans tidiga år. Läroplansmål Föregående åtgärd: Tänka på tema inför hösten redan nu och vara mer lyhörda för barnens tolkningar och tankar. I planeringen av vår verksamhet gällande olika temaarbeten, handlingsplaner för jämställdhet, miljöarbete, planering av inne- och utemiljö, inköp av material strävar vi efter att vara lyhörda inför var barnen visar sitt intresse, vad de är nyfikna på, deras olika behov och önskemål. Genom förskolans gemensamma projektarbete för kommunens förskolor Närmiljö - Barns relation till en plats lyssnar vi in och läser av barnens tidigare erfarenheter och funderingar kring sin närmiljö på förskolan och närliggande områden. Utifrån den samlade information som barnen delger oss kan vi genom tema-/projektarbeten väva in de olika läroplansmålen inom utveckling och lärande i vår verksamhet. Vi stödjer barn med annat modersmål genom att benämna exempelvis frukter, färger, räkneramsa och genom att sjunga sånger, på de olika språk som förekommer på förskolan. För barn i behov av särskilt stöd finns ett aktivt samarbete med Elevhälsan där vi som personal kan få handledning med tips på, tankar kring pedagogers förhållningssätt, hur vi kan utforma vår inne- utemiljö, eller hur vi kan använda olika stödjande material för barnen i vår verksamhet. Pedagogernas upplevelse av att arbeta tema-/projektinriktat är att barnen finner verksamheten rolig och stimulerande där vi strävar efter att nå målen genom att synliggöra sammanhang på ett variationsrikt och mångsidigt sätt. Barn med annat modermål växlar mellan språken då deras föräldrar är närvarande i förskolan annars språkas mestadels svenska. Barn med engelska som modersmål kan få höra sitt modermål i fler sammanhang än övriga modersmål beroende på pedagogernas kunskap i andra språk. Barn i behov av särskilt stöd får stöd genom överenskommelse mellan föräldrar, förskola och Elevhälsan. I analysen av process och resultat ser vi utvecklingsmöjligheter för vår förskola genom göra barnen mer delaktiga i utvärderingsarbetet. Vi menar att om vi reflekterar mer aktivt det dokumentationsmaterial vi har med barnen ser vi möjligheter att lyfta deras tankar och åsikter kring genomförd aktivitet, vilket i sin tur kan leda verksamheten framåt. Genom att reflektera med barnen kan vi synliggöra, få bekräftelse på om vår upplevelse av verksamheten är samstämmig med barnens. Vi behöver också reflektera kring våra möjligheter att utveckla vårt arbete för barn med annat modersmål. 3

4 Åtgärd Arbetslaget för löpande diskussioner och stöttar varandra i dokumentations- och reflektionsarbetet. Vi behöver stötta och hjälpa varandra att hitta former, fungerande verktyg och rutiner som gör att dokumentation och reflektion blir en tillgång i arbetet. Vi lyfter modersmålsstöd i verksamheten på våra arbetslagsträffar, diskussion kring våra erfarenheter och tar del av skolverkets allmänna råd i frågan samt lyssnar in hur man arbetar med detta på andra förskolor i kommunen. Barns inflytande Barnen upplever att de har inflytande och kan påverka sin situation i förskolan. Föregående åtgärd: Prata med barnen om vad ordet bestämma kan innebära. Ge barnen feedback på enkäten. I vårt arbete med barns inflytande i förskolan strävar vi efter att barnen ska uppleva att de kan vara med och påverka sin situation i förskolan. Detta genom att vara lyhörda för deras önskemål gällande aktiviter och material. Vid planerade och utvecklande av förskolan strävar vi efter att erbjuda barnen ett brett utbud av material och att utmana barnen att prova olika lekmiljöer. Vid gruppsamlingar får barnen uppdrag att vara med och bestämma och rösta om olika förslag på aktiviteter, namn på grupper osv. Föregående åtgärd att ge barnen feedback på enkäten kvarstår att åtgärda och bör reflekteras i arbetslaget. 5. Får du vara med och hitta på och bestämma på din förskola? Förskolans förutsättningar att möjliggöra barnens olika önskningar kan begränsas av personaltillgång, möjligheter i utförande av förskolans miljö och materialtillgång. Vi som pedagoger behöver lyfta barns inflytande i förskolan i olika diskussionsforum för att synliggöra för oss varför barnen behöver ha inflytande i förskolan, i vad kan de ha inflytande när de kan ha inflytande och hur vi möjliggör det. (Enligt enkätsvaren upplever de flesta barnen att de har möjlighet till inflytande i förskolan.) I arbetet med kvalitetsredovisningen lyfts funderingar kring hur hela arbetslaget blir delaktiga i arbetsprocessen och får kunskap om vilka åtgärder som påtalats. Åtgärd Ge barns inflytande och delaktighet utrymme i våra pedagogiska diskussioner för att synliggöra tankegångar, möjligheter och implementerande i verksamheten. Information och diskussion om kvalitetsarbetets innehåll och åtgärder och med arbetslaget. 4

5 Pedagogiskt ledarskap Det finns en förskole-/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget. Det är tydligt vem som har vilken roll och vilket ansvar som är kopplat till rollen. Utvärdering och analys av verksamheten är synligt i kvalitetsarbetet. Förskolans pedagogiska plattform har reviderats tillsammans med två arbetslagsledare. Inga nätverk har bildats under verksamhetsåret. Enkätsvaren om pedagogiskt ledarskap har tagits upp på förskolorna. Arbetet med kvalitetsperioderna har fortlöpt under verksamhetsåret. Förskolecheferna har deltagit i en konferens om kvalitetsarbete i förskolan. Personalenkät om pedagogiskt ledarskap har genomförts. Förskolans pedagogiska plattform har uppdaterats och reviderats så att den stämmer överens med förskolechefernas ledningsdeklaration. Inga nätverk har bildats. Enkätsvaren om pedagogiskt ledarskap har diskuterats på samtliga förskolor. Arbetslagsledarna och förskolans personal har gemensamt utvärderat och sammanställt kvalitetsperiodernas olika dokument. 49 av 100 pedagoger svarade på enkäten pedagogiskt ledarskap. Högsta resultat att uppnå är 4,0. Frågan i personalenkäten pedagogiskt ledarskap om delaktighet, inflytande och ansvar finns i det gemensamma professionella uppdraget gav resultatet 3,2. Frågan om tydlighet om roller och ansvar fick 3,1. Frågan om utvärderingen av verksamheten är ett viktigt instrument fick 3,3. Förskolans pedagogiska plattform har blivit mer förankrad i verksamheten efter att den uppdaterats och reviderats. Används på planeringar och gemensamma möten. Nätverken har inte kommit igång p.g.a. att andra fortbildningsinsatser har prioriterats. Arbetet med de olika kvalitetsperioderna upplevs positivt och utvecklande för verksamheten. Period 1 ligger lite fel i tiden (juli september) så önskemål är att dela in kvalitetsarbetet i tre istället för fyra perioder. Eftersom svarsfrekvensen på enkäten pedagogiskt ledarskap var så liten så känns resultatet osäkert. Förskolechefernas uppdrag blir att till näst kommande år poängtera vikten av att svara på enkäten. Åtgärd Bilda nätverk Arbeta med enkät svaren på förskolorna. Arbeta med och se över kvalitetsperioderna. Revidera den långsiktiga fortbildningsplanen. Se över och ev. revidera förskolechefernas ledningsdeklaration. 5