Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret

Transkript

1 Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret

2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sep) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Utveckling och Intern kontroll samverkan lärande Normer och värden Miljöarbete Barns inflytande Uppföljning, utvärdering och utveckling Pedagogiskt Förskola och hem ledarskap Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, information) Enkät: barn dec - (inflytande, likabehandling) Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för förskolan måluppfyllelse Datum för statistik:03-31 Inskrivna barn, totalt: 52 Antal grupper: 3 Antal årsarbetare (kvinnor/män): 8,65 Barn i omsorg på obekväma tider: Antal män i förskolan: 1 Antal barn med annat modersmål, än svenska: 21 Modersmål på enheten: Amarinja, Dari, Pashto, Arabiska, Somaliska, Engelska, Franska, Finska, Polska Ledningsresurs: 1,0 förskolechef som delas mellan fyra förskolor, 0,25 arbetslagsledare, 0,25 pedagogista Specialpedagogisk kompetens: 1,0 som delas mellan samtliga förskolor i kommunen 2

3 Utveckling och lärande Mål Alla barn i förskolan ökar sin nyfikenhet och sitt lärande i matematik och språk genom lek i en stimulerande miljö. Förskolan stärker alla barns, flickor och pojkars möjligheter att utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Insatser för barn, flickor och pojkar, i behov av särskilt stöd görs både i förskolan och skolans tidiga år. Läroplansmål Process Vi har förstärkt språket med TAKK (Teckenstöd som alternativ kommunikation) framförallt med nyanlända barn i vardagens rutiner och i sånger. Vi har använt oss av flanosagor, sago- och sångpåsar med figurer och bilder och bilderböcker för att fånga alla barnens uppmärksamhet och nyfikenhet. En del barn har fått prova på att dokumentera med hjälp av Ipad. Pedagogerna använder Ipad som redskap vid dokumentation. Språkappar har hämtats hem och använts i arbetet med barnen. Vid inskolningar av barn med annat språk än svenska och engelska har vi använt oss av telefontolk samt att vi ibland har haft tillgång till arabisktalande vikarie på förskolan. En pedagogista(verksamhetsutvecklare) har hjälpt oss med att starta upp projektarbete på förskolan och deltagit i utvecklandet av inomhusmiljöerna. Vi har dokumenterat barnens lek och reflekterat kring detta. Vi har anpassat våra avdelningars miljöer efter de olika projekt vi arbetat med under perioden. Vi har påbörjat att märka upp förvaringslådor för leksaker och material på avdelningarna. När det gäller modersmålnätverk så finns det inget sådant återupptaget. Våra rutiner som vi använt när det gäller hur mottagandet ska ske för våra nya familjer med annan kulturell identitet, är att skicka ut ett enkelt välkomstbrev på svenska. Finns det behov använder vi oss av tolk i inskolningssamtalet. Resultat Vi har inte använt TAKK i så stor utsträckning som vi tänkt men många grundtecken kommer barnen fortfarande ihåg och använder dessa självständigt. Vi har sett att barnen har tagit till sig de tecken vi använder. Vi har märkt att det är lättare att fånga barnens uppmärksamhet och nyfikenhet med ett konkret material i våra samlingar. Dokumentationsarbetet tillsammans med barnen ser olika ut på våra avdelningar. Generellt har barnen blivit mer delaktiga än tidigare. De äldre barnen har varit mer aktiva i dokumentationsprocessen än de yngre Med telefontolk och arabisktalande vikarie vid inskolning, har det underlättat för oss att lära känna de arabisktalande familjerna då våra kunskaper i svenska och engelska inte räckte till. 3

4 Projekten har stimulerat barnen till nya lekar och upptäckter. Uppmärkningen av lådorna har gjort att det är lättare för barnen att hitta och sortera leksaker och material. Analys Pedagoger som hade genomgått kurser i TAKK har under våren slutat på förskolan, vilket resulterade i att vi inte utvecklat nya ord i den utsträckning som vi önskat. Däremot har vi använt oss av grundord i vardagen. Det behövs drivande och utbildade pedagoger för att TAKK ska utvecklas i verksamheten. Vi har haft nytta av att förstärka det talade språket med tecken i kommunikation med barnen, framför allt med de nyanlända. När vi använder oss av konkret material så som flanosagor, sago-och sångpåsar och liknande i våra samlingar fångar vi lättare barnens uppmärksamhet. Det konkreta materialet är spännande och barnen förstår innehållet bättre i sångerna och sagorna. Att använda olika sorters material gör att så många barn som möjligt kan leva sig in i sångerna och berättelserna. Olika sinnen stimuleras. Det skulle finnas ett värde i att någon utbildad flerspråkig pedagog arbetade i förskolan. Vi upplever att det skulle vara en stor tillgång för förskolan eftersom vi har fler barn med olika kulturell identitet. Vi har fått fortbildning i pedagogisk dokumentation och Ipad. Det har lett till att pedagogerna blivit säkrare på tekniken som i sin tur har lett till att barnen har blivit mer delaktiga i dokumentationen. Projekten har varit något nytt och spännande för oss och barnen. Genom olika samtalsforum har vi reflekterat och tänkt vidare kring våra projektarbeten och avdelningsmiljöer. Struktur i miljön leder till en säkerhet hos barnen så de kan hitta leksaker och material bättre och hålla ordning. Åtgärd Vi kommer att ta upp användandet av TAKK igen när behov finns. Vi behöver se över de befintliga sagopåsarna samt utveckla nya. Vi behöver mer aktivt stödja barnen i bibehållandet av strukturen i lekmiljön. Barns inflytande Mål Barnen upplever att de har inflytande och kan påverka sin situation i förskolan. Process I utvecklingssamtal alternativt före, har en del barn fått uttrycka sina tankar kring intressen och trivsel. Vi har inte formulerat några nya frågor, som vi tidigare har bestämt. Vi har diskuterat i arbetslaget hur vi ser på barns skapande, ateljén och organisationen kring ateljén. Vi har diskuterat vad inflytande betyder i arbetet med barnen. 4

5 Resultat Vi upplever att barnen värdesätter de stunder som en intervju innebär. När vi diskuterade kring barns skapande kom vi fram till att det är viktigt. Skapandet ska inte alltid vara styrt av vuxna, det behöver också finnas möjligheter till fritt skapande. Barnens inflytande i verksamheten ökar med stigande ålder. Materialet i ateljén har organiserats. Analys Att ge barnen chans att delta i utvecklingssamtal med frågor om trivsel och intressen ger barnen ett större inflytande. Skapandet i ateljén ser olika ut i olika åldrar. Generellt behöver vi bli bättre på att använda oss av ateljén än vad vi gjort tidigare. I våra diskussioner om ateljén kom vi fram till att vi behöver organisera bättre i rummet. Åtgärd Intervjuerna behöver genomföras på hösten, för att man ska kunna reflektera över svaren tillsammans med barnen innan de slutar förskolan och börjar i förskoleklass. Vi behöver planera och organisera bättre för barnens ateljéskapande. Pedagogiskt ledarskap Mål Det finns en förskole-/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget. Det är tydligt vem som har vilken roll och vilket ansvar som är kopplat till rollen. Utvärdering och analys av verksamheten är synligt i kvalitetsarbetet. Process Förskolans pedagogiska plattform är ett levande dokument på förskolorna. Bokcirkel med fyra tillfällen har genomförts. Skapande nätverk pågår. Två pedagoger har ett uppdrag att tillsammans med förskolorna utveckla lärplattformen Unikum. Arbetet med kvalitetsperioderna har fortlöpt under verksamhetsåret. Förskolecheferna har deltagit i en konferens om kvalitetsarbete i förskolan. Handlingsplaner har utformats utifrån resultaten från personalenkäten. Uppdrag för tre pedagagogistor/pedagogiskutvecklare har skapats. Resultat Förskolorna arbetar utifrån den pedagogiska plattformen. Pedagogistorna har i uppdrag att utveckla förskolornas pedagogiska verksamhet utifrån förskolans läroplan och den pedagogiska plattformen. Ca. Tjugo pedagoger har träffats vid fyra tillfällen, läst och diskuterat boken Lyssnandets och seendets villkor av Christina Wehner Godée. Två pedagoger med uppdrag att implementera, lärplattformen, Unikum har besökt förskolorna för att hjälpa pedagogerna igång. Nyckelpersoner finns på varje förskola. Det skapande nätverket har påbörjats under våren och kommer att träffas vid fyra tillfällen. 5

6 Alla förskolor har prioriterat tre utvecklingsmål från personalenkäten. Handlingsplaner finns. Arbetslagsledarna och förskolans pedagoger har gemensamt utvärderat och sammanställt kvalitetsperiodernas olika dokument. Pedagogistorna har ansvar för fyra förskolor var. Analys Förskolans pedagogiska plattform blir mer och mer förankrad i verksamheten efter att pedagogistorna började sina uppdrag. Den används på planeringar och gemensamma möten. Bokcirkeln har gett bra samtal om innehållet i boken men också skapat kontakter mellan pedagoger från olika förskolor. Skapande nätverket skapar också kontakter mellan de olika verksamheterna men det är för tidigt att analysera något resultat. Arbetet med de olika kvalitetsperioderna upplevs positivt och utvecklande för verksamheten. Period 1 ligger lite fel" i tiden (juli september) så önskemål är att dela in kvalitetsarbetet i tre istället för fyra perioder vilket kommer att ske from hösten 2015 Arbetet med åtgärder i handlingsplanerna arbetas det med men är ett arbete som kommer att ta tid innan någon analys kan ske. Under våren 2015 skickas enkätfrågor ut till förskolorna där det i svaren ska framgå vilken utveckling man upplevt sedan pedagogistorna började hösten Åtgärd Bilda ytterligare nätverk. Arbeta med handlingsplanerna. Implementera de nya kvalitetsperioderna. Se över och ev. revidera förskolechefernas ledningsdeklaration. 6