Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Transkript

1 Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret

2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sep) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Utveckling och Intern kontroll samverkan lärande Normer och värden Miljöarbete Barns inflytande Uppföljning, utvärdering och utveckling Pedagogiskt Förskola och hem ledarskap Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, information) Enkät: barn dec - (inflytande, likabehandling) Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för förskolan måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Inskrivna barn, totalt,: 11 förskolebarn, 3 fritidshemsbarn Antal grupper: Antal årsarbetare (kvinnor/män): 3.0 Barn i omsorg på obekväma tider: 0 Antal män i förskolan: 0 Antal barn med annat modersmål, än svenska: 4 Modersmål på enheten: Ledningsresurs: 1.0 förskolechef som delas med fyra andra förskolor Specialpedagogisk kompetens: 1.0 specialpedagog som delas mellan alla förskolor. 2

3 Utveckling och lärande Alla barn i förskolan ökar sin nyfikenhet och sitt lärande i matematik och språk genom lek i en stimulerande miljö. Förskolan stärker alla barns, flickor och pojkars möjligheter att utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Insatser för barn, flickor och pojkar, i behov av särskilt stöd görs både i förskolan och skolans tidiga år. Läroplansmål Språk Samtal i vardagen, vid måltiderna och i leken Sagostund varje dag Bild/namnlappar Sånger och ramsor Sång och dramalek Samlingar Barnen utvecklar sitt språk, ökar sitt ordförråd och kommunicerar mera. Det gäller alla åldrar. Medvetenheten har ökat hos pedagogerna. Mycket rim och ramsor har använts. Göra bokstavshörna Låna bokpåsar och boklådor från biblioteket Läs/sång och fantasisamlingar Dramatisera bockarna Bruse Läsa böcker om andra kulturer som får väcka funderingar och nyfikenhet Matematik och naturvetenskap Sortera Räkna på svenska, engelska och tyska Pussel och spel Sånger och ramsor NTA-lådorna vatten/luft Konstruktionslekar Begrepp ex. stor liten, lång kort Dela frukten vid fruktstunden i halva, fjärdedel, åttondel Duka till måltid Utflykter till skogen Intresset för pussel har ökat Barnen räknar på svenska och engelska Barnen är positivare till samling och styrda aktiviteter och är intresserade och nyfikna av. 3

4 NTA-aktiviteter/samlingar Barnen kan vänta på sin tur Rutiner som håller, som skapar trygghet hos barnen. NTA-lådorna har väckt nyfikenhet hos barnen Vi har haft svårt att få till dukningen med barnen. Svårt att få till hållbara rutiner er Använda matematik som ett arbetsredskap i vardagen Tärningslek Räkna på flera språk Arbeta fram dukningsrutiner Barns inflytande Barnen upplever att de har inflytande och kan påverka sin situation i förskolan. Leken får ta större utrymme. Vi är öppna och tillmötesgående för barnens förslag. Vi visar varandra respekt. Barnen visar och förstår att vi är flera som måste dela på material och utrymme. Barnen berättar mera som vi kan ta till oss och lyfta i andra sammanhang. Vi har fått mera gruppkänsla. Barnen och personalen är schemalagda utifrån att vi ska kunna genomföra de aktiviteter som vi planerat. Vi måste arbeta vidare med barnens förståelse för att vi alla är olika. Vi ska utnyttja och använda varandras olikheter. Pedagogisk dokumentation av leken för att kunna ta tillvara på barnens intressen/önskemål och vidareutveckla dem. 4

5 Pedagogiskt ledarskap Det finns en förskole-/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget. Det är tydligt vem som har vilken roll och vilket ansvar som är kopplat till rollen. Utvärdering och analys av verksamheten är synligt i kvalitetsarbetet. Förskolans pedagogiska plattform har reviderats tillsammans med två arbetslagsledare. Inga nätverk har bildats under verksamhetsåret. Enkätsvaren om pedagogiskt ledarskap har tagits upp på förskolorna. Arbetet med kvalitetsperioderna har fortlöpt under verksamhetsåret. Förskolecheferna har deltagit i en konferens om kvalitetsarbete i förskolan. Personalenkät om pedagogiskt ledarskap har genomförts. Förskolans pedagogiska plattform har uppdaterats och reviderats så att den stämmer överens med förskolechefernas ledningsdeklaration. Inga nätverk har bildats. Enkätsvaren om pedagogiskt ledarskap har diskuterats på samtliga förskolor. Arbetslagsledarna och förskolans personal har gemensamt utvärderat och sammanställt kvalitetsperiodernas olika dokument. 49 av 100 pedagoger svarade på enkäten pedagogiskt ledarskap. Högsta resultat att uppnå är 4,0. Frågan i personalenkäten pedagogiskt ledarskap om delaktighet, inflytande och ansvar finns i det gemensamma professionella uppdraget gav resultatet 3,2. Frågan om tydlighet om roller och ansvar fick 3,1. Frågan om utvärderingen av verksamheten är ett viktigt instrument fick 3,3. Förskolans pedagogiska plattform har blivit mer förankrad i verksamheten efter att den uppdaterats och reviderats. Används på planeringar och gemensamma möten. Nätverken har inte kommit igång p.g.a. att andra fortbildningsinsatser har prioriterats. Arbetet med de olika kvalitetsperioderna upplevs positivt och utvecklande för verksamheten. Period 1 ligger lite fel i tiden (juli september) så önskemål är att dela in kvalitetsarbetet i tre istället för fyra perioder. Eftersom svarsfrekvensen på enkäten pedagogiskt ledarskap var så liten så känns resultatet osäkert. Förskolechefernas uppdrag blir att till näst kommande år poängtera vikten av att svara på enkäten. Bilda nätverk Arbeta med enkät svaren på förskolorna. Arbeta med och se över kvalitetsperioderna. Revidera den långsiktiga fortbildningsplanen. Se över och ev. revidera förskolechefernas ledningsdeklaration. 5