Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 1 (juli-sept), läsåret

Transkript

1 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 1 (juli-sept), läsåret

2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sept) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Intern kontroll Intern kontroll samverkan Normer och värden Skolan och omvärlden Elevernas ansvar och inflytande Fritids, skola och hem Kunskaper vt Miljöarbete Pedagogiskt ledarskap Bedömning och betyg Kunskaper ht Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samverkan, Enkät: elever, dec - (inflytande, ped. ledarskap, SKLfrågor) Kunskaper (statistik fr lärplattform) likabehandling) Enkät: elever, mars - (likabehandling) Kunskaper (statistik fr lärplattform) Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för skolans måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Förskoleklass: Antal elever: 23 Grundskolan, grundsärskolan: Antal elever: 95, grundskola Antal elever: 5, grundsärskola Antal lärare (kvinnor/män) med ped. högskoleexamen: 9 kvinnor/0 män Antal elever med modersmålsundervisning/studiehandledning: 1/0 2

3 Resultat Normer och värden, jämställdhet, integration Utvärdering och nulägesanalys av trygghetsplan likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Mål Alla barn och elever upplever trivsel och trygghet i förskola/skola. Alla barn och elever känner att de behandlas lika och ingen diskrimineras eller trakasseras, varken av andra barn, ungdomar eller vuxna. Flickor och pojkar bemöts och bedöms så att alla har lika rätt och samma möjligheter att utvecklas. Läroplansmål för normer och värden. Process I Trygghetsplanen finns beskrivet hur vi informerar om trygghetsarbetet, hur eleverna är delaktiga, deras rätt till stöd om de känner sig kränkta, hur vi kartlägger och gör nulägesanalys. I Trygghetsplanen redogörs hur vi arbetar förebyggande med diskriminering och främjar lika rättigheter. Där finns också rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation och uppföljning om någon elev känner sig kränkt av annan elev eller vuxen. Vi informerar om Trygghetsplanen vid föräldramöten, klass och elevråd. Respektive lärare har informerat de föräldrar som inte deltagit på föräldramötena om planen och skolans trivsel- och ordningsregler. Trygghetsplanen och trivsel- och ordningsregler finns med i Skolkatalogen. Vid varje klassråd och elevråd så tas trivsel-och ordningsfrågan upp. Vi har elevråd en gång per månad för att få eleverna att förstå de demokratiska principerna. Varje klass har egna klassrumsregler. Vi har rast, lunch- och bussvärdar. Samtliga rastvärdar använder en gul väst. De flesta klasser har haft fadderverksamhet, och ett flertal åldersblandade aktiviteter för hela skolan. För åk F-3 finns en vuxen med i omklädningsrummet. För åk 4-6 har personalen varit observanta på vad som händer i omklädningsrum, matsal, korridor och agerat vid behov. Skolans personal har arbetat med att eleverna ska använda ett vårdat språk. 3

4 Resultat Enkät till vårdnadshavare med elever i årskurs 2 och 5. Enkäten genomfördes i mars Skolans arbete för likabehandling och mot kränkande behandling Antal svarande: 33 Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer mycket ganska ganska mycket Totalt Medelvärde Du får information om skolans trygghetsplan - likabehandlingsplan och plan mot kränkade behandling. dåligt dåligt bra bra ,4 På mitt barns skola behandlas alla med respekt ,1 Jag upplever att flickor och pojkar behandlas jämställda på mitt barns skola ,2 Jag upplever att skolan arbetar förebyggande mot mobbning och annan kränkande behandling ,1 Totalt ,2 Enkät till elever i årskurs F-2. Enkäten genomfördes i feb Hur trivs du i skolan? Antal svarande: 34 Jag trivs.. (N=21) (N=12) Inte bra 0 0 Sådär 2 1 Bra Medelvärde 2,9 2,9 6. Om du inte trivs, vad är det som gör att du inte trivs? Svara med ett, flera eller inget alternativ. Antal svarande: 13 4

5 (N=5) (N=8) Det är oroligt i klassrummet. 1 1 Det är bråkigt på rasterna. 1 5 Det finns elever i skolan som hotar eller säger elaka saker till mig. 0 1 Det finns vuxna som beter sig illa mot mig. 0 0 Jag har inga kompisar i skolan. 0 0 Jag har svårt att koncentrera mig under lektionerna. 3 3 Det är något annat - beskriv kort 0 0 Om jag är ledsen finns det vuxna på skolan jag känner att jag kan prata med (N=21) (N=12) Nej 0 0 Ja Medelvärde 2 2 Om det är bråkigt ser vuxna till att det slutar (N=21) (N=12) Nej 0 1 Ja Medelvärde 2 1,9 5

6 8. Om det förekommer bråk - var sker det? Svara med ett eller flera alternativ Antal svarande: 32. (N=20) (N=12) I klassrummet. 0 0 På skolgården I omklädningsrummet. 1 0 I korridoren. 2 2 I matsalen. 0 0 På väg till eller ifrån skolan. 0 0 På andra ställen: Om du ser att någon blir illa behandlad, vad gör du då? Antal svarande: 294 (N=21) (N=12) Berättar för en vuxen på skolan Berättar för en vuxen hemma. 2 1 Pratar med den elev som blivit illa behandlad. 8 0 Pratar med en kamratstödjare eller fadder. 0 1 Ingenting. 1 2 Något annat: 3 0 6

7 Enkät till elever i årskurs 3-6. Enkäten genomfördes i feb Antal svarande: 58 Jag trivs i min klass Stämmer mycket dåligt 1 2 Stämmer ganska dåligt 1 0 Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra Medelvärde 3,4 3,4 Jag trivs i skolan Stämmer mycket dåligt 1 2 Stämmer ganska dåligt 2 3 Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra Medelvärde 3,3 3,2 Jag känner att jag kan vara mig själv i skolan. Stämmer mycket dåligt 1 3 Stämmer ganska dåligt 5 1 Stämmer ganska bra 7 13 Stämmer mycket bra Medelvärde 3,3 3,2 7

8 6. Om du inte trivs, vad är det som gör att du inte trivs? Antal svarande: 22 (N=12) (N=10) Det är oroligt i klassrummet. 2 2 Jag har inga kompisar i klassen. 1 0 Det finns elever i skolan som hotar eller kränker mig. 0 2 Det finns vuxna som beter sig illa mot mig. 1 1 Jag har inga kompisar i skolan. 0 0 Jag har svårt att koncentrera mig under lektionerna. 4 5 Det är något annat - beskriv kort Hur bra stämmer påståendena? Antal svarande: 58 Jag har själv blivit utsatt för hot, våld, utfrysningar eller mobbning Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt 7 6 Stämmer ganska bra 6 5 Stämmer mycket bra 0 5 Medelvärde 1,7 2 Om hot, våld, utfrysningar eller mobbning hänt ser vuxna till att det upphör Stämmer mycket dåligt 1 5 Stämmer ganska dåligt 5 3 Stämmer ganska bra 10 9 Stämmer mycket bra Medelvärde 3,1 3 8

9 8. Om du är ledsen, känner dig illa behandlad eller behöver någon att prata med i skolan, vem vänder du dig till? Antal svarande: 58 Lärare Skolsköterska 1 0 Kurator 5 0 Kompis Ingen 3 3 Någon annan: Om det förekommer hot, våld, utfrysningar eller mobbning på din skola - var sker det? Antal svarande: 55 (N=28) I klassrummet. 2 2 På skolgården I omklädningsrummet I korridoren. 5 3 I matsalen. 3 1 På väg till eller ifrån skolan. 3 4 På Internet / mobiltelefon 15 8 På andra ställen: 4 4 9

10 10. Om du ser att någon blir illa behandlad på din skola, vad gör du då? Antal svarande: 57 (N=30) Berättar för en vuxen på skolan Berättar för en vuxen hemma Pratar med den elev som blivit illa behandlad Pratar med en kamratstödjare eller fadder. 1 3 Ingenting. 0 2 Något annat: Hur bra stämmer påståendena? På vår skola behandlas alla med samma värde. Antal svarande: 58.. oavsett om man är pojke eller flicka Stämmer mycket dåligt 1 1 Stämmer ganska dåligt 1 3 Stämmer ganska bra 8 7 Stämmer mycket bra Medelvärde 3,5 3,5.. oavsett vilket land man kommer ifrån Stämmer mycket dåligt 1 1 Stämmer ganska dåligt 2 1 Stämmer ganska bra 8 8 Stämmer mycket bra Medelvärde 3,4 3,6 10

11 .. oavsett vilken hudfärg man har Stämmer mycket dåligt 2 2 Stämmer ganska dåligt 2 2 Stämmer ganska bra 6 7 Stämmer mycket bra Medelvärde 3,4 3,5.. oavsett vilket språk man talar Stämmer mycket dåligt 1 2 Stämmer ganska dåligt 4 2 Stämmer ganska bra 4 5 Stämmer mycket bra Medelvärde 3,4 3,5.. oavsett vilken tro eller religon man har Stämmer mycket dåligt 2 2 Stämmer ganska dåligt 4 2 Stämmer ganska bra 2 7 Stämmer mycket bra Medelvärde 3,4 3,5.. oavsett vilken sexuell läggning man har Stämmer mycket dåligt 2 5 Stämmer ganska dåligt 4 3 Stämmer ganska bra 8 5 Stämmer mycket bra Medelvärde 3,2 3,2 11

12 .. oavsett vilket funktionshinder man har Stämmer mycket dåligt 2 2 Stämmer ganska dåligt 4 2 Stämmer ganska bra 4 7 Stämmer mycket bra Medelvärde 3,3 3,5 Alla klasser har en Trygghetsplan i klassrummet. Under höstterminen informerades eleverna om Trygghetsplanen. Vid varje klassråd diskuteras Trygghetsplanen, skolans trivsel- och ordningsregler samt klassens regler. Skolans skyddsombud har gjort en kartläggning över skolgården. På skolan har vi haft två ärenden gällande kränkande behandling mellan elever som anmälts till utbildningsnämnden. Ärendena har utretts, följts upp och avslutats då kränkningarna upphörde. Analys Enligt enkätsvaren anser vårdnadshavarna att vi är bättre på att informera om Trygghetsplanen än att genomföra den praktiskt. Vi diskuterar om vårdnadshavarna tar till sig av den information som vi erbjuder dem kring vårt arbete med trygghet i skolan. I de lägre åldrarna finns det inga elever som inte trivs i skolan, i de högre årskurserna anser ett fåtal elever att de inte trivs i sin klass och på skolan. En av orsakerna till att de inte trivs kan vara att det inte har varit tillräcklig ordning i klassrummet, vilket gör att de kan ha haft svårt att koncentrera sig. Det kan bero på något som har hänt på rasten innan. Det är trångt i klassrummet med ibland långa lektionspass. Vi upplever att trygghetsarbetet har fungerat bra, endast två ärenden är anmälda till trygghetsgruppen under läsåret. Vi har gjort en kartläggning av skolgården. Det fanns ingen större skillnad av aktivitetsval mellan flickor och pojkar. Eleverna anser att det har förekommit konflikter. Det har skett på skolgården, korridoren, i omklädningsrummet, i matsalen på internet/mobiltelefonen eller andra ställen t ex i kojor vid Däljan, på fotbolls-och bandyplanen, vid kompisgungan samt vid pulkaåkning. Några anser att det sker bråk under deras tid på fritids, t ex i lekhallen. De äldre eleverna anser att hot, våld, utfrysning eller mobbing förekommer på fler ställen än de yngre eleverna. När eleverna har blivit kränkta på Internet eller via sms på sin fritid, följer det ofta med dem till skolan. Vid flera av situationerna uppstår konflikter för att många elever möts under något friare former, och med få vuxna närvarande. 12

13 Vi anser att vi till största del är konsekventa i vårt bemötande och handlande, men måste fortsätta att diskutera mer i arbetslagen, och även stödja varandra för en ökad samsyn. Yngre elever är mer nöjda med hur vi vuxna i skolan löser konflikter. Med de äldre eleverna kan det vara svårare att hitta lösningar på konflikterna. Med stigande ålder känner elever att de inte kan vara sig själva i skolan. Vi tror att det kan bero på att de har krav på sig från kamrater, samhället och sig själva. De blir även mer kritiska och medvetna om sig själva och omvärlden. Eleverna har förtroende för vuxna på skolan, vilket gör att de berättar för någon vuxen i skolan om de är ledsna eller ser att någon blir illa behandlad. Med stigande ålder pratar eleverna hellre med en kamrat än med vuxna om de har blivit illa behandlade. Det kan bero på att kamratrelationerna blir starkare, och att de löser konflikterna själva i större utsträckning. Det finns elever som upplever att det finns vuxna som beter sig illa mot dem. Det kan bero på att vuxna får säga till dem vid upprepade tillfällen och att de därför känner sig illa behandlade. Eleverna kan ibland anse att vi endast säger till dem själva, men inte säger till andra inblandade elever. Vi behöver ta reda på mer om när eleverna upplever sig illa behandlade, och i vilka situationer. Bland de äldre eleverna anser några att vuxna inte gör något åt situationer där hot, våld, utfrysning eller mobbing förekommit. I stort tolkar vi det att flickor och pojkar bemöts och bedöms lika, och att de ges samma möjligheter att utvecklas i skolan. Åtgärd Diskutera i arbetslagen om hur vi bemöter och behandlar eleverna i skolan. Diskutera i arbetslagen och på APT trivsel-och ordningsregler, för en ökad samsyn och ett konsekvent handlande. Idrottsschemat bör ses över för att vuxna ska kunna ha tillsyn i omklädningsrummet. Kuratorn kan presentera sig för åk 3-6 och berätta om sin uppgift. Kuratorn skulle kunna ha mottagningstid för de elever som har behov av att prata med någon. Hedemora kommun bör erbjuda regelbunden information om Internetanvändande. 13

14 Kunskaper vt. Mål Andelen elever i åk 3, 6, 9 som nått tillräckliga kunskaper i nat. prov ökar. Alla elever lämnar utbildningen med godkända betyg i alla ämnen, (andelen ska öka). Betygsmeritvärdet för åk 9 ökar. Alla elever lämnar gymnasiet med godkända betyg inom fyra år, (andelen ökar). Meritvärdet höjs för både kvinnor och män. Meritvärdet skiljer inte mellan könen, (skillnaden minskar). Läroplansmål Process (Beskriv hur ni jobbat med åtgärder, enligt föregående utvärdering av periodens områden) Elever i de lägre åldrarna med behov av stöd har fått det av specialpedagog i svenska, och av personal från fritids i matematik. Elever i åk 4-6 har fått extra stöd av personal i Kärnan. Vi har skrivit åtgärdsprogram för de elever som riskerar att inte nå lägsta kunskapsnivå. Resultat Betygsstatistik, åk. 6 i % vt Betyg Bi En Hk Id Ma Mod Mu No So Sl Sv Tk ersmål A 5 % 5 % 0 % 0 % 20 % 5 % 0 % 0 % 15 % 5 % 0 % B 25 % 30 % 10 % 40 % 15 % 40 % 25 % 25 % 15 % 20 % 15 % C 20 % 35 % 40 % 45 % 15 % 30 % 30 % 20 % 25 % 35 % 35 % D 20 % 15 % 20 % 15 % 35 % 5 % 10 % 35 % 40 % 10 % 30 % 30 % E 30 % 5 % 30 % 0 % 5 % 10 % 10 % 15 % 35 % 5 % 20 % F 0 % 10 % 0 % 0 % 10 % 0 % 0 % 0 % 0 % 5 % 0 % Ämnesprov för elever i årkurs 3 Andel (%) som nått kravnivån i respektive delprov Kravnivå A B C D E F G Matematik Svenska Ämnesprov för elever i årskurs 6 Andel (%) som nått kravnivån i respektive delprov Kravnivå A B C D E F Matematik Svenska

15 Engelska NO SO I åk 3 har de flesta elever inte nått lägsta kravnivå i flertalet av delproven i matematik och svenska. I åk 6 har de flesta elever nått lägsta kravnivå i de flesta av delproven i matematik, svenska och engelska. I So och No har samtliga elever nått lägsta kravnivå. I åk 6 har de flesta elever godkända betyg i alla ämnen. Flickorna har något högre betyg än pojkarna. Analys Vi har en ny läroplan, Lgr 11 att arbeta och förhålla oss till. Kunskapskraven har blivit högre i samtliga årskurser och ämnen. Skolan har bytt läromedel i matematik. Vi har haft mindre stöd i klasserna. Vi ifrågasätter om eleverna har fått tillräckligt med stöd och hjälp, och om vi har slagit larm tillräckligt tidigt när vi har sett att elever riskerar att inte uppnå lägsta kunskapsnivå. Åtgärd Fortsatt arbete med att tydligöra målen i läroplanens samtliga ämnen. Diskutera hur vi arbetar i de olika ämnena, och vad vi kan förändra och utveckla för en ökad samsyn för att fler elever ska nå lägsta kunskapsnivå i alla ämnen Använda oss av Hedemora kommuns Elevhälsoplan för att hjälpa elever. Använda oss av anpassade läromedel i större utsträckning. Sätta in tidigt stöd för elever som riskerar att inte nå lägsta kunskapsnivå Britt Lindberg rektor 15

16 16

17 17