Kvalitetsarbete för förskolan Förskolan Björkbacken period 2 (okt-dec), läsåret

Transkript

1 Kvalitetsarbete för förskolan Förskolan Björkbacken period 2 (okt-dec), läsåret

2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sept) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Utveckling och Intern kontroll samverkan lärande Normer och värden Miljöarbete Barns inflytande Uppföljning, utvärdering och utveckling Pedagogiskt Förskola och hem ledarskap Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, information) Enkät: barn dec - (inflytande, likabehandling) Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för förskolans måluppfyllelse Inskrivna barn: 58 Gruppstorlek: 4 grupper: 11st, 15st, 12st, 20st Personaltäthet (kvinnor/män): 10,6 Barn i omsorg på obekväma tider: 0 Män i förskolan: 0 Modersmål: svenska, albanska, kurmandi, arabiska, tigrinja, engelska, ryska, vietnamesiska, dariska, persiska, norska, finska, Ledningsresurs: 1,0 förskolechef som delas mellan fyra förskolor, 0,25% pedagogista Specialpedagogisk kompetens: 1,0 specialpedagog som delas mellan samtliga kommunala förskolor. 2

3 Resultat Övergång och samverkan Mål Hedemoras rutiner för överlämning mellan förskoleklass, fritidshem och skola följs. Alla elever med behov av särskilt stöd ges särskilt utrymme vid överlämning. Läroplansmål Process Övergång på förskolan: På våren gjorde vi en grundplan för hur grupperna inför hösten skulle se ut, men vi höll planen öppen för förändringar ända till 1 september. Överskolning mellan grupper på förskolan har skett kontinuerligt under året och de sista överskolningarna för år 2014 skedde i december månad. Inför överskolningen har vi pratat med de berörda föräldrarna. Barnen födda 2009 fick besöka 4-5 årsgruppen under senare delen av vårterminen. Där fick de lära känna barnen och pedagogerna samt bekanta sig med både inne och utemiljön Vi har vid husmöten och pedagogmöten delgett varandra om våra gruppers arbete och projekt. Övergång förskola förskoleklass: Barnen som skulle börja förskoleklass till hösten besökte förskoleklassen på Rönnen sex gånger under våren. Barnen träffade blivande läraren två gånger, en gång i maj och en gång i juni. Vi har inte haft något överskolningssamtal. Resultat Övergång på förskolan Den grundplan vi hade för fördelning av barnen höll inte. De överinskolningar mellan avdelningar vi gjort såhär långt har fungerat bra. Pedagogerna i de olika grupperna har varit informerade om de olika projekten som pågått på förskolan. Övergång förskola - förskoleklass Alla barn som skulle börja förskoleklassen var trygga med lokalerna. De barn som slutade förskolan sista maj fick bara träffa den blivande läraren en gång. Det blev inget överskolningssamtal i juni och när förskolan kunde ha i augusti kunde inte läraren. Analys Övergång på förskolan: För att kunna planera inför hösten behöver vi ha en grundplan som är föränderlig. Planen behöver diskuteras mer för att pedagogerna ska få en förståelse för hur planen i praktiken faktiskt kan förändras. Barngrupperna har ändrats under hela året eftersom det har varit ett flöde av barn. Att vi vid husmöten och andra tillfällen delger varandra och diskuterar de olika gruppernas projektarbeten skapar en större medvetenhet hos oss pedagoger, om vad som händer i de olika grupperna. Det är bra att veta vad barnen som man tar emot i gruppen har arbetat med tidigare. Det gör det lättare för oss pedagoger, att vi vid behov, kan arbeta i något av de andra arbetslagen. 3

4 Vi upplever att det är viktigt att vårdnadshavare är delaktiga och involverade i överskolningarna för att de ska känna sig trygga. Kring en av flytten upplevde vi pedagoger att vi varit otydliga mot varandra. Det är möjligt att det skapade onödig förvirring hos pedagogerna och kanske även hos barnen. En fördel vid förskolans överskolningar är att barnen känner alla vuxna i huset. Överskolningarna till 4-5 årsgruppen började tidigt på våren. Datumen planerades in tidigt. Det var en liten barngrupp kvar i 4-5 årsgruppen så de nya barnen fick möjlighet till en bra och lugn start att lära känna nya kamrater och miljön inne och ute. Vi upplevde att överinskolningarna fungerade bra p.g.a. att de var så väl planerade. Vid överskolningar mellan förskola och förskoleklass är det en stor fördel att förskolan och skolan ligger så nära varandra. Förskolebarnen har vi flertal tillfällen kunnat besöka förskoleklassens lokaler och på så vis bli trygga med dem. Läraren behöver komma och besöka barnen innan sista maj för att hinna träffa alla barn, eftersom barnen som har allmän förskoleplats slutar sista maj. Överskolningsplanen behöver följas av både förskolans pedagoger och skolans lärare och överskolningssamtalen behöver ske någon gång under veckan i juni då lärarna har studiedagar. Åtgärd Att överskolningen inom förskolan sker den dag vi har kommit överens om och att alla pedagoger är informerade om det. Fler besök av läraren innan sista maj för blivande förskoleklass barn. Miljöarbete Mål Miljötänkande och hållbara lösningar genomsyrar förskolan/skolans verksamheter. Utbildningsförvaltningens handlingsplan Process Barnen har besökt olika platser i närmiljön. De yngre barnen har i sitt projektarbete använt ett rum på avdelningen som närmiljö. Där har de arbetat med ljud i form av olika instrument som barnen fått utforska, både utan och med musik. Barnen har upptäckt och utforskat ljud i sin närmiljö. De har spelat in ljud från olika platser. De har genom olika uttrycksätt fått möjlighet att skapa och återgett olika ljud. Vi har inte haft någon uppstart av källsorteringsarbetet i september. Vi har synliggjort källsorteringen på vår förskola för barnen. Barnen har pratat om vad de olika symbolerna betyder och de har besökt återvinningsstationen på torget och den på skolområdet. Vi har haft en komposthink vid alla måltider och vid fruktstunderna. Resultat Genom att besöka platser i närmiljön har vi gett barnen möjlighet att vidga sin förståelse av världen och samhället runt förskolan. Barnen har blivit medvetna om att det finns olika ljud i olika miljöer. Barnen har blivit duktiga på att källsortera och kompostera. Flera barn vet vad de olika symbolerna betyder. 4

5 Analys När barnen utforskade närmiljön upptäckte vi att för de yngre barnen var det de små detaljera som var spännande t.ex. brunnslock. Ju äldre barnen blir ju mer upptäcker de det större i miljön som t.ex. byggnader. Vi vill med arbetet med ljud ge barnen en känsla för hur olika ljud kan påverka oss som individer. Genom att få spela in ljud på olika plaster och sedan jämföra platsernas olika ljud har barnen få en känsla av att det finns ljud som påverkar oss negativt och ljud som påverkar oss positivt. På förskolan har vi fått in en rutin runt källsortering och kompostering så för barnen är det naturligt. Även fast inte alla barn förstår varför vi ska källsortera så lägger förskolan grunden för en naturlig handling. Åtgärd Vi ska fortsätta med åtgärderna även fast vi uppnått målen. Skicka in Grön Flagg redovisningen och få den godkänd. Att sätta upp nya Grön Flagg mål. 5