Kvalitetsarbete för Stureskolan period 2 (okt dec), läsåret 2013/2014

Transkript

1 Kvalitetsarbete för Stureskolan period 2 (okt dec), läsåret 2013/2014 1

2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sept) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Intern kontroll Intern kontroll samverkan Normer och värden Skolan och omvärlden Elevernas ansvar och inflytande Fritids, skola och hem Kunskaper vt Miljöarbete Pedagogiskt ledarskap Bedömning och betyg Kunskaper ht Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, Enkät: elever, dec - (inflytande, ped. ledarskap, SKLfrågor) Kunskaper (statistik fr lärplattform) information) Enkät: elever, mars - (likabehandling) Kunskaper (statistik fr lärplattform) Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för skolans måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Förskoleklass: Antal elever 57 Grundskolan, grundsärskolan: Antal elever 276 varav en i grundsärskola 2

3 Andel lärare (kvinnor/män) med ped. högskoleexamen 26 kvinnor/5 män Resultat Övergång och samverkan Mål Hedemoras rutiner för överlämning mellan förskoleklass, fritidshem och skola följs. Alla elever med behov av särskilt stöd ges särskilt utrymme vid överlämning. Läroplansmål Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Riktlinjer Läraren ska utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem, utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i berörda skolformer, och i samarbetet Stureskolans mål från föregående år Förskolechefen och rektor går igenom tillsammans med pedagoger för att utarbeta en samverkan som fungerar för förskolorna och Stureskolan Det är inte en självklarhet att grupper från förskolorna hålls ihop, beror på könsfördelning mm Elevhälsan ska informeras om överlämningsdagarna Språklärarna måste få ett sista datum för skriftliga omdömen Rektor ska se till så att fritids och skolan får tid för samverkan. Rektor ska tillsammans med fritidspersonalen arbeta fram en utvecklingsplan för Stureskolans fritidshem Process De övergripande målen för rutiner för överlämning och elever med behov av särskilt stöd fungerade. Grupper från förskolor hölls ihop till två klasser, den tredje klassen på Stureskolan består av barn från 6 olika förskolor. Elevhälsan har informerades om överlämningsdagarna. 3

4 Resultat Överlämningen till åk 7 fungerade bra med elevhälsan. I en av förskoleklasserna ser vi att det hade varit bra med en delning av de barn som kom från samma förskola. Analys Överlämningarna har fungerat bättre detta år än tidigare. Att det inte är perfekt beror på att det är svårt att få ut information till alla, det är också svårt att få till tid för bra överlämningar. Eva Winarve-Westerholm och Gun Ericsson har haft ett utvärderingsmöte med förskolan och förskoleklass kring överlämningar. Rutinerna är något reviderade och ska följas upp nästkommande år. På Stureskolan är det oftast lärarna i år 3 som ska ta emot 6-åringarna. Lärarna har då fullt upp med NP som tar mycket tid. Tid för detta behöver göras tydligare. Tid för skolan och fritids är svårt att få till. Det vi har lyckats med under hösten är att arbetslagledaren från fritids alltid har möjlighet att vara med när Stureplan (ledningsgruppen på skolan) träffas. Åtgärd Information om överlämningsdagar måste fungera och det ska ske i ledningsgruppen. Rektor/förskolechef måste ansvara för att informationen fungerar och att det ges tid till detta. Språklärarna får ett datum för underlag för samtal (omdömen) tid meddelas av klasslärarna i åk 6. Rektor och arbetslagledaren på fritids försöker titta schematiskt om det finns möjlighet för tid efter skoldagen där fritids och klasslärare träffas. Skolan och omvärlden Mål Alla elever får underlag för att välja fortsatt utbildning, genom studiebesök, vägledning och arbetslivsorientering. Läroplansmål 2.6 Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Mål Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska 4

5 verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö, och bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund Stureskolans mål från föregående år Gå igenom vår studiebesöksplan och se vad vi har budget till. Bli mer aktiva med att få föräldrar och andra anhöriga att komma till skolan och berätta om sina yrken. Förslagsvis under en speciell vecka så att det verkligen genomförs. Under den veckan också be vaktmästaren, lokalvårdarna och bespisningspersonalen besöka förslagsvis ettorna för att berätta om sina yrken. Process/Resultat De övergripande målen nått i den mån de passar för åk F-6. Studiebesöksplanen är reviderad och genomförd. Under läsåret har studiebesök/studieresor gjorts enligt Stureskolans studiebesöksplan. F-Klass och år 1 har besökt flera miljöer i närområdet, parker, skogsområden, gammelgården samt gör trafikpromenader i stadskärnan. Skolresa med tåg till Säterdalen. Åk 3, busstur i Dalarna/Hedemora och gör studiebesök i kyrkan. Åk 4, Gammeldags jul på hembygdsmuséeet i Fagersta och Drivetrain Sweden (f.d. Hedemora Disel). Åk 5, studiebesök till Creator. Åk 6. Studiebesök i Falu koppargruva. Övriga schemabrytande aktiviteter År 3 har genomfört Adila och Krokobilen som är ett kreativt arbete som bygger på uppfinningsrikedom. Åk 4 tar del av DVD-filmer från Teknikspanarna. År 5 arbetar med Geniknölarna, uppfiningsprojekt. Åk 4-5 har haft en hantverksdag på gammelgården där man fått prova på olika former av hantverk. Stureskolan har besökt elever och lärare i Lettland. Föräldrar och andra anhöriga har kommit till skolan och berättat om sina yrken i några klasser. Analys Vi måste bli bättre på att bjuda in föräldrar och anhöriga till skolan: Vi behöver bestämma en speciell vecka som det ska ske för att det ska bli gjort. Åtgärd Bjuda in föräldrar och andra anhöriga att komma till skolan och berätta om sina yrken på föräldramöten eller i veckobreven. Årlig koll och revision av studiebesöksplanen Arbeta fram en grovplanering för temaarbeten i de olika årskurserna där också studiebesök planeras in. I arbetet med NTA-lådorna kan vi bli bättre på att koppla temat till olika yrken och om möjligt planera in passande studiebesök. Att fortsätta med studiebesök till Creator och Falu Gruva. Bli mer aktiva med att få föräldrar och andra anhöriga att komma till skolan och berätta om sina yrken. Förslagsvis under en speciell vecka så att det verkligen genomförs. Att genomföra studiebesöken i år 4 och 5 eftersom arbetsbördan i år 6 är hög. 5

6 Miljöarbete Mål Miljötänkande och hållbara lösningar genomsyrar förskolan/skolans verksamheter. Utbildningsförvaltningens handlingsplan Stureskolans egna mål från föregående år Genomföra räkneexempel vad kostnaden blir när vi använder vatten Fortsätta vara aktiva i Grön flagg arbetet. Process Planen för Grön Flagg är genomförd och godkänd. En ny plan är utarbetad. Räkneexemplen har vi inte arbetat med. Resultat Vi är godkända med föregående arbete runt grön flagg, ny plan är gjord och även den är godänd. Analys Vi kan inte alltid säga att ett miljötänk alltid genomsyrar arbetet men förhoppningsvis når vi dit så småningom precis samma gäller jämställdheten. Åtgärd Arbeta fram en lista med olika användbara kostnader t.ex. vad en pappershandduk kostar, vad elkostnaden för ett lysrör är under en timme mm. så att underlag finns i alla klassrum för att kunna ta tillvara tillfällen som dyker upp för att göra olika räkneexempel med miljötänk. Fortsätta vara aktiva i Grön Flagg Se texten här under när det gäller Grön Flagg på Stureskolan Handlingsplan Grön Flagg Stureskolan t.o.m. VT -15 Kretslopp Utvecklingsområde 1: Återbruka! "Slit- och släng"-trenden gör att sopbergen runt om i världen bara växer. Men det är inte alltid nödvändigt att kasta saker, utan istället kan man reparera sådant som är trasigt samt tillverka någonting annat utav något "gammalt". Vi vill lära eleverna att de kan laga och rusta upp sådant som är trasigt och göra någonting nytt av saker som inte längre används/ använda saker på andra sätt än vad de först var ämnade för. Prylar som ska repareras tar elever i år 3-6 6

7 hand om och fixar under slöjdlektioner. Under lektioner i bild arbetar eleverna i år F-6 med att skapa i återvunnit material, ex. när eleverna pysslar inför olika högtider kan detta göras av plåtburkar, glasburkar, plastkassar, kartonger o.s.v. Även under andra bildlektioner kommer eleverna att använda återbruksmaterial. Under slöjdlektioner kommer eleverna i år 3-6 att få återbruka. Ex. göra hopprep av mattrasor, dockor av strumpor. o.s.v. År 5 kommer att göra egna uppfinningar av återvunnet material. Vi vill få eleverna att inse att det mesta går att använda på nytt och att det är roligt och utvecklande för fantasin att se nya möjligheter/ användningsområden i olika material. Detta tanke- och arbetssätt ska även genomsyra skolans fritidsverksamhet. Utvecklingsområde 2: Miljömärkningar Vi vill göra eleverna medvetna om de miljömärkningar som finns och vad de står för så att de som konsumenter därmed kan göra ett medvetet val utifrån den kunskap som de tillägnat sig. Alla klasser i år F-6 samt fritids kommer att ta upp miljömärkningar och dess innebörd på något sätt. Ex. kan eleverna få i läxa att undersöka hemma om det finns någon miljömärkt produkt eller att eleverna själva söker fakta om en viss miljömärkning och sedan presenterar detta. Fritids kommer att undersöka om det som serveras vid mellanmålet är miljömärkt och ta reda på innebörden med detta. I år 6 kommer eleverna att fördjupa sig än mera i milöjmärkningar i NO-ämnen. Utvecklingsområde 3: Från vagga till vagga Begreppet från "vaggan till graven" känner vi alla till. På senare tid har begreppet "från vaggan till vaggan" lyfts fram vilken innebär att alla material kan och bör få nya liv, ex. som näring åt mikroorganismer eller industriella processer och mängden avfall ska elimineras. Synsättet lyfter fram att då material inte förstörs eller ackumuleras uppstår en ny cirkulär ekonomi där tillväxt, produktion och konsumtion är av godo. Vi vill få våra elever i år F-6 i skolans undervisning och på fritids att konkret inse att alla material har ett kretslopp. Detta kan ex. ske genom att odla olika växter. I år 3 arbetar eleverna med "från frö till frö" där de får följa ett frös väg till att åter bli ett frö och i år 4 kommer eleverna att så lin som de sedan skördar och bereder i år 5 samt får kunskaper om textilproduktion och konsumtion förr och idag. I år 5-6 får eleverna följa kolets och metallers kretslopp. I vår skola har vi en mycket välfylld källare med sådant som samlats där under årens gång. Vi planerar att under perioden anordna en loppis där vi säljer sådant som inte längre används på vår skola samt att vi försöker få eleverna att skänka några saker vardera. På så sätt cirkulera sakerna vidare till andra människor som har användning av dem och att vi får in pengar som vi sedan kan använda till någonting. Exakt vart överskottet av loppisen ska användas 7

8 till/fördelas låter vi elevrådet bestämma om, det kan ex. vara pengar till rolig aktivitet, inköp av uteleksaker och/eller skänka till vårt vänskola i Bauska i Lettland. Ev. överblivna saker från loppisen ämnar vi skänka till Röda Korset Hedemora som i sin tur har en loppis där behållningen går till välgörande ändamål. Kom ihåg att fota/dokumentera det ni gör och delge oss i GrönFlagg-gruppen så att vi har material till dess vi ska skriva vår rapport! Använd gärna Bengt Kyllinges kretsloppslåt Återbruka: 8