Barn- och utbildningsnämndens plan för systematisk kvalitetsarbete

Transkript

1 Barn- och utbildningsnämndens plan för systematisk kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef Barn- och utbildningsnämnden Tjörn Möjligheternas ö

2 Innehåll 1 Tjörns kommun Huvudman De nationella målen Verksamheter som inte drivs av Tjörns kommun Systematiskt kvalitetsarbete (SKA) enligt Skollagen Huvudmannanivå Enhetsnivå Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentation Åtgärder Rutiner för klagomål Övergripande arbete på huvudmannanivå Utvärdering Exempel på resultatmätningar på huvudmannanivå Analys Åtgärder Dokumentation Innehåll i det systematiska kvalitetsarbetet Kunskaper och Lärande Normer och värden, inflytande och ansvar Gemensamt Styrkedjan 8 6 Process från huvudman till arbetslag Var är vi? Var är vi? Huvudmannanivå Var är vi? Analys Vart ska vi? Hur gör vi? Fullmäktige/Nämnd Centrala frågor att ta ansvar för Åtgärder/Beslut Förvaltningsledning Centrala frågor att ta ansvar för Åtgärder Rektor/Förskolechef Centrala frågor att ta ansvar för Åtgärder Sida 2 (21)

3 6.9 Lärar- Förskollärarlag Centrala frågor att ta ansvar för Åtgärder Hur blev det? Övergripande processer årshjul 15 8 Det systematiska kvalitetsarbetets årshjul Januari Februari Mars April Maj Juni Augusti September Oktober November December Sida 3 (21)

4 1 Tjörns kommun 1.1 Huvudman I Tjörns kommun är kommunfullmäktige huvudman men barnoch utbildningsnämnden fullgör huvudmannens förpliktelser genom det reglemente KF har beslutat. Nämnden ansvarar för skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola inklusive fritidshemmet samt grundsärskola inklusive träningsskola. 1.2 De nationella målen De nationella målen för dessa skolformer finns förutom i skollagen (SL) i läroplanen för de obligatoriska skolformerna (Lgr11) och i läroplanen för förskolan (Lpfö98). 1.3 Verksamheter som inte drivs av Tjörns kommun Trots att Tjörns kommun inte bedriver egen verksamhet omfattar huvudmannaansvaret även Vuxenutbildningen, särvux och svenska för invandrare (SFI) samt de gymnasieungdomar som är mantalsskrivna på Tjörn och som studerar i övriga gymnasieskolor runt om i landet. 2 Systematiskt kvalitetsarbete (SKA) enligt Skollagen 2.1 Huvudmannanivå Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skollagen 4 kap 3 (Huvudmannanivå är kommun/förvaltning) 2.2 Enhetsnivå Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras Sida 4 (21)

5 vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Skollagen 4 kap Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Skollagen 4 kap Dokumentation Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Skollagen 4 kap Åtgärder Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Skollagen 4 kap Rutiner för klagomål Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Skollagen 4 kap 8 Modell för systematiskt kvalitetsarbete 3 Övergripande arbete på huvudmannanivå Utformningen av det övergripande arbetet på huvudmannanivå ska underlätta för rektorer och förskolechefer att utforma det systematiska kvalitetsarbetet på förskole- och skolenhetsnivå. Sida 5 (21)

6 3.1 Utvärdering Prioriterade underlag för utvärderingen är: Skollagen Läroplanerna Likabehandlingsplaner Barn i behov av särskilt stöd Budget Förvaltningens verksamhetsmål Arbetsplaner/åtgärder för ökad måluppfyllelse Frånvaro Enkäter Resultatmätningar på huvudmannanivå Exempel på resultatmätningar på huvudmannanivå Resultat på nationella prov, årskurs 3, 6 och 9 Betyg Resultat pojkar flickor Kunskapsresultat per enhet Pedagogisk dokumentation i förskolan Hälsoenkäten i årskurs 4 och 8 GR:s kommungemensamma enkät i årskurs 2, 5 och 8 samt deras vårdnadshavare GR:s kommungemensamma enkät till vårdnadshavare med barn i förskolan Likabehandlingsenkäten 3.2 Analys Analys av utvärderingsresultaten görs av: Arbetslagen Skolledningen Förvaltningsledningen 3.3 Åtgärder Arbetsplan/Åtgärder för ökad måluppfyllelse görs såväl på huvudmannanivå som på enhetsnivå. 3.4 Dokumentation På huvudmannanivå och på enhetsnivå görs dokumentation av: Utvärderingsresultat Åtgärder för ökad måluppfyllelse Sida 6 (21)

7 4 Innehåll i det systematiska kvalitetsarbetet 4.1 Kunskaper och Lärande Lgr 11 Lpfö * Kunskaper * Utveckling och lärande * Bedömning och betyg * Uppföljning, utvärdering och utveckling Samverkan Lgr 11 Lpfö * Skola och hem * Förskola och hem * Övergång och samverkan * Samverkan med fsk-klass, skola och fritidshem * Skolan och omvärlden 4.2 Normer och värden, inflytande och ansvar Lgr 11 Lpfö * Normer och värden * Normer och värden * Elevernas ansvar och inflytande * Barnens inflytande * Rektors ansvar * Förskolechefs ansvar 4.3 Gemensamt * Likabehandlingsplaner Sida 7 (21)

8 5 Styrkedjan Det systematiska kvalitetsarbetet sker på olika nivåer och bäst kraft skapas genom att förhålla sig till den nivå som är givet i den funktion man verkar. Dessutom måste nivåerna mötas i dialoger för att säkerställa att slutsatser dragna på en nivå är förenliga med de på över- eller underliggande nivåer Riktningen på utvecklingsarbetet styrs av de nationella målen. Nämnden tar del av slutsatserna av analysen och använder denna kunskap när mål och budget för nämndens verksamhet sätts. Efter det övergripande arbetet identifierar förskolechef och rektor områden som bör utvecklas och som planeras in i den egna verksamhetens utvecklingsarbete för att förbättra verksamhetens kvalitet. Sida 8 (21)

9 6 Process från huvudman till arbetslag Utformningen av det övergripande arbetet på huvudmannanivå ska underlätta för rektorer och förskolechefer att utforma det systematiska kvalitetsarbetet på förskole- och skolenhetsnivå. 6.1 Var är vi? Regelbundna resultatmätningar Kopplade till de nationella målen. Vara accepterade av verksamheten. Fånga så många perspektiv som möjlig. Jämförelser mellan enheter i kommunen. Jämförelser med andra huvudmäns verksamheter. Kontinuitet för jämförelser över tid för att upptäcka trender. Resultat utifrån kvantitativa mätningar som ger medelvärden, standardavvikelser och variationer i jämförbara mått (enkelt). Sida 9 (21)

10 Kvalitativa mätningar där intervjuer, dokumentanalyser, självskattningar och fokusgrupper används kring angelägna utvecklingsområden (komplicerat). 6.2 Var är vi? Huvudmannanivå Allt material används inte i analysarbetet på samtliga nivåer. Varje nivå ska ha tillgång till den kvalitetsbeskrivning som är relevant för den typ av beslut som ska fattas. På huvudmannanivå som, omfattar förvaltningsnivå och politikernivå, används färre av undersökningarna från den egna kommunen men samtidigt tillförs resultat från uppföljningar på nationell nivå. Underlag till grund för beslut om eventuella prioriteringar av utvecklingsinsatser. 6.3 Var är vi? Analys Ett sätt att arbeta systematiskt kan vara att fokusera på ett antal beslutade analystillfällen per år Varje analystillfälle är kopplat till ett område som återkommer årligen - Normer och värden (likabehandlingsenkät) - Kunskaper, utveckling och lärande (analys måluppfyllelse, NP, betyg) - Ansvar och inflytande ( GR-enkät ) - Övergång och samverkan (förskola förskoleklass, förskoleklass åk1, åk 5 åk 6, åk 9 gymnasiet) Analysarbetet riktar in sig på att söka mönster, skillnader mellan kön, enheter, ålder etc. 6.4 Vart ska vi? Riktningen på utvecklingsarbetet styrs av de nationella målen. Nämnden tar del av slutsatserna av analysen och använder denna kunskap när mål och budget för nämndens verksamhet sätts. Efter det övergripande arbetet identifierar förskolechef och rektor områden som bör utvecklas och som planeras in i den egna verksamhetens utvecklingsarbete för att förbättra verksamhetens kvalitet. Sida 10 (21)

11 6.5 Hur gör vi? Det systematiska kvalitetsarbetet sker på olika nivåer och bäst kraft skapas genom att förhålla sig till den nivå som är givet i den funktion man verkar. Dessutom måste nivåerna mötas i dialoger för att säkerställa att slutsatser dragna på en nivå är förenliga med de på över- eller underliggande nivåer. 6.6 Fullmäktige/Nämnd Centrala frågor att ta ansvar för Hur fördelas resurser i kommunen och i nämndens ansvarsområde på bästa sätt så att resurserna ger förutsättningar för måluppfyllelse? Hur förhåller sig resultaten i kommunens skolor och förskolor till det nationella uppdraget? Finns det områden som brister som vi bör kräva ansvar kring genom att formulera kommunala mål? Har vi högre kommunal ambitionsnivå inom något område än staten, i så fall vilka mål kan vi formulera för att tydliggöra det? Har kommunen ambitioner som är formulerade som en vision och som kompletterar det statliga uppdraget, i så fall vilka mål bör formuleras för att tydliggöra det och kräva ansvar? Åtgärder/Beslut Nämnden kan med analyserna som underlag påverka utvecklingsarbetet genom att styra med fördelning av ekonomiska ramar så de ekonomiska förutsättningarna för verksamheterna förändras. På så sätt skapa möjligheter för verksamheten att åstadkomma högre måluppfyllelse. Nämnden fattar beslut om mål, kan besluta om utredningar eller andra uppdrag som en direkt följd av slutsatserna i det systematiska kvalitetsarbetet. Sida 11 (21)

12 6.7 Förvaltningsledning Centrala frågor att ta ansvar för Hur organiserar vi kommunens enheter på bästa sätt? Hur tar jag tillvara ledarnas kompetens och personlig a ledaregenskaper på rätt sätt i förhållande till enheternas kvalitet? Vilken kompetensutveckling och vilket organisatoriskt stöd behöver utformas? Åtgärder Förvaltningsledningen kan tillsammans med förskolecheferna och rektorerna utforma utvecklingsinsatser som stödjer utvecklingen för samtliga eller enskilda enheter. Det är viktigt att ta till vara på den variation som erbjuds inom verksamheten och lära av dem. Goda exempel och bra resultat ska tillsammans undersökas och erfarenheter generaliseras för att kunna spridas vidare i organisationen. 6.8 Rektor/Förskolechef Centrala frågor att ta ansvar för Hur kan jag organisera min enhet på personal- respektive barn/elevnivå ett annat sätt? Vilken kompetensutveckling borde personalen få? Vilka förutsättningar för mitt ledarskap ger skolkulturen och vad bör göras för att förändra detta? Åtgärder Förskolecheferna och rektorerna kan tillsammans med förvaltningsledningen utforma utvecklingsinsatser som stödjer utvecklingen för samtliga eller enskilda enheter Det är viktigt att ta till vara på den variation som erbjuds inom verksamheten och lära av dem. Goda exempel och bra resultat ska tillsammans undersökas och erfarenheter generaliseras för att kunna spridas vidare i organisationen. Sida 12 (21)

13 6.9 Lärar- Förskollärarlag Centrala frågor att ta ansvar för Hur kan vi förändra undervisningen för att ge bättre förutsättningar för barnens/elevernas utveckling i enlighet med läroplanen? Åtgärder Arbetslag och pedagoger kan tillsammans med förskolecheferna och rektorerna utforma utvecklingsinsatser som stödjer utvecklingen för enskilda samtliga barn/elever på enheten. Det är viktigt att ta till vara på den variation som erbjuds inom verksamheten och lära av dem. Goda exempel och bra resultat ska tillsammans undersökas och erfarenheter generaliseras för att kunna spridas vidare såväl på enheten som i organisationen. Sida 13 (21)

14 6.10 Hur blev det? Det systematiska kvalitetsarbetet kommer att återkomma till samma rubriker årligen och på det viset skapas en bra grund för att utvärdera att förändrade prioriteringar och arbetssätt ger önskad effekt. Efter varje analystillfälle upprättas en rapport som rapporteras till nämnden. Dessa rapporter utgör dokumentationen av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete där planering, uppföljning och utveckling av verksamheten framgår. Det systematiska kvalitetsarbetet och dess rapporttillfällen bildar tillsammans med kommunens styrsystem den helhet som barn- och utbildningsnämndens styrning utgör. Budgetprocessen, där dialog med förvaltning, rektorer och förskolechefer äger rum, samt den dokumentation som sker genom budgetdokument, delårsrapporter och bokslut kompletterar det systematiska kvalitetsarbetet i nämndens styrning. Sida 14 (21)

15 7 Övergripande processer årshjul Barn- och Utbildningsförvaltningen SKA-dagar Barn- och Utbildningsförvaltningens ledningsgrupp arbetar med uppföljning och analys Dialogdagar Barn- och Utbildningsförvaltningens ledningsgrupp och Barn- och Utbildningsnämndens ledamöter arbetar med uppföljning, analys och målformulering Sida 15 (21)

16 8 Det systematiska kvalitetsarbetets årshjul 8.1 Januari Förskola: Analys måluppfyllelse Analys måluppfyllelse och betyg höstterminen Särskola: Analys måluppfyllelse Analyserar och levererar statistikunderlag från måluppfyllelse betyg satta i december Följer upp och analyserar kränkningsärenden, anmälningsärenden och klagomål höstterminen Utvärderar nämndmål till bokslutsarbetet 8.2 Februari Förskola: Särskola: Elevhälsa: Vux: Årsredovisningen klar SKA-dag Enheter och förvaltning förbereder och genomför gemensamt analysoch uppföljningsarbete kring prioriterade utvecklingsområden. 8.3 Mars Genomför GR:s kommungemsamma elevenkät vårdnadshavare årskurs 2, 5 och 8 grundskola samt årskurs 2 gymnasiet Återkopplar antal blivande förskoleklassbarn till enheterna Sida 16 (21)

17 8.4 April Särskola: Elevhälsa: Vux: Huvudman: Kommande års nämndmål fastställs SKA-dag Enheter och förvaltning förbereder och genomför gemensamt analys- och uppföljningsarbete kring prioriterade utvecklingsområden rörande Normer och värden 8.5 Maj Förskola: Rapportering av NP år 3, 6, 9 Särskola: Elevhälsa: Vux: Analyserar och återkopplar resultat från attitydundersökningar Rapporterar resultat till SKL:s Öppna jämförelser Kommunicerar kommande års Huvudman: nämndmål till enheterna Kommande års nämndmål fastställs Dialogdag: Nämnd och förvaltning planerar och genomför gemensam dialogdag med utgångspunkt i kvalitetsarbetet och ekonomi. Maj: Uppföljning av nulägesanalys - Hur blev det? Vart ska vi? Hur gör vi? Sida 17 (21)

18 8.6 Juni Förskola: Utvärderar enhetens kvalitetsarbete Utvärderar Plan mot diskriminering och kränkande behandling Utvärderar enhetens kvalitetsarbete Utvärderar Plan mot diskriminering och kränkande behandling Rapporterar betyg Analyserar och rapporterar resultat NP år 3, 6, 9 berörd personal samt övriga skolledare, enhetschefer och utvecklingsledare bjuds in Särskola: Utvärderar enhetens kvalitetsarbete Utvärderar Plan mot diskriminering och kränkande behandling Följer upp och analyserar kränkningsärenden, anmälningsärenden och klagomål vårterminen Analyserar och levererar statistikunderlag från betyg satta i juni Analyserar och levererar statistikunderlag från Nationella Prov Rapporterar betyg och NP till SCB Sida 18 (21)

19 8.7 Augusti Förskola: Sammanställer kvalitetsrapport för enheten Upprättar Plan mot diskriminering och kränkande behandling Sammanställer kvalitetsrapport för enheten Upprättar Plan mot diskriminering och kränkande behandling Analys betyg och NP vårterminen Särskola: VUX Sammanställer kvalitetsrapport för enheten Upprättar Plan mot diskriminering och kränkande behandling Sammanställer kvalitetsrapport Följer upp nämndmål och sammanställer utifrån enheternas resultat inför delårsbokslutet Sammanställer kvalitetsrapport för förvaltningen 8.8 September Förskola: Särskola: Elevhälsa: Vux: SKA-dag: Enheter och förvaltning förbereder och genomför gemensamt analys- och uppföljningsarbete kring resultat och prioriterade utvecklingsområden för läsåret. Sida 19 (21)

20 8.9 Oktober Förskola: Rapporterar statistik till SCB Rapporterar statistik SCB Rapporterar statistik till SCB Rapporterar till Kolada Analyserar ovanstående siffror och förmedlar sammanställning till ledningsgruppen Förskola: Särskola: Elevhälsa: Vux: Huvudman: Dialogdag: Nämnd och förvaltning planerar och genomför gemensam dialogdag med utgångspunkt i kvalitetsarbetet, ekonomi och nämndmål. Oktober: Nulägesanalys - Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Sida 20 (21)

21 8.10 November Förskola: Rapportering uppfyllelse nämndmål GR:s kommungemensamma enkät till vårdnadshavare med barn i förskolan genomförs Rapportering uppfyllelse nämndmål Särskola: Rapportering uppfyllelse nämndmål Elevhälsa: Vux: Rapportering uppfyllelse nämndmål Rapportering uppfyllelse nämndmål Sammanställer utvärdering av årets Huvudman: nämndmål inför bokslutsarbetet Förmedlar nämndmål inför kommande år 8.11 December Rapporterar betyg Rapporterar resultat muntliga NP Följer upp och analyserar kränkningsärenden, anmälningsärenden och klagomål höstterminen Följer upp nämndmål utifrån enheternas resultat inför arbetet med årsbokslutet Sida 21 (21)