Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Transkript

1 Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept

2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sep) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Intern kontroll Intern kontroll samverkan Normer och värden Skolan och omvärlden Elevernas ansvar och inflytande Fritids, skola och hem Kunskaper vt Miljöarbete Pedagogiskt ledarskap Bedömning och betyg Kunskaper ht Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samverkan, Enkät: elever, dec - (inflytande, ped. ledarskap, SKLfrågor) Kunskaper (statistik fr lärplattform) likabehandling) Enkät: elever, mars - (likabehandling) Kunskaper (statistik fr lärplattform) Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för skolans måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Förskoleklass: Grundskolan, grundsärskolan: Språkval åk 9 2

3 Andel lärare (kvinnor/män) med ped. högskoleexamen Kostnad per elev Genomsnittligt meritvärde åk 9 Andel behöriga till gymnasieskolan Modersmål/Studiehandledning Fritidshem: Antal inskrivna barn Gruppstorlek och personaltäthet Barn i omsorg på obekväma tider Andel kvinnor och män Ledningsresurs Specialpedagogisk kompetens Resultat Normer och värden, jämställdhet, integration Utvärdering och nulägesanalys av trygghetsplan likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Mål Alla barn och elever upplever trivsel och trygghet i förskola/skola. Alla barn och elever känner att de behandlas lika och ingen diskrimineras eller trakasseras, varken av andra barn, ungdomar eller vuxna. Flickor och pojkar bemöts och bedöms så att alla har lika rätt och samma möjligheter att utvecklas. Läroplansmål för normer och värden. Process Skolan har trygghetsgrupp, bestående av personal från alla arbetslag, skolvärdar, kurator och rektorer. Den träffas kontinuerligt för att stämma att pågående ärenden och ta tag i övergripande frågor. Trygghetsgruppens uppgift är att göra planen känd och att dess rutiner följs. Gruppen ansvarar också för att utvärdering sker i samarbete med elevråd och arbetslag. Resultat Elevenkäter åk 7-9 Jag trivs i min klass ,3 Jag trivs i skolan ,3 Jag känner att jag kan vara mig själv i skolan , ,3 3

4 Jag har själv blivit utsatt för hot, våld, utfrysningar eller mobbning Om hot, våld, utfrysning eller mobbning förekommer ser personalen till att det upphör , , ,1 På vår skola behandlas alla med samma värde.. oavsett om man är pojke eller flicka ,1.. oavsett vilket land man kommer ifrån ,8.. oavsett vilken hudfärg man har ,8.. oavsett vilket språk man talar ,8.. oavsett vilken tro eller religion man har ,9.. oavsett vilken sexuell läggning man har ,7.. oavsett vilket funktionshinder man har , ,9 Föräldraenkäter åk 8 4. Skolans arbete för likabehandling och mot kränkande behandling Antal svarande: 23 (Jonsbo) 4

5 Du får information om skolans trygghetsplan - likabehandlingsplan och plan mot kränkande ,2 På mitt barns skola behandlas alla med respekt. Jag upplever att flickor och pojkar behandlas jämställda på mitt barns skola , ,1 Jag upplever att skolan arbetar förebyggande mot mobbning och annan kränkande , ,1 4. Skolans arbete för likabehandling och mot kränkande behandling Antal svarande: 53 Vasaskolan Du får information om skolans trygghetsplan - likabehandlingsplan och plan mot kränkande ,8 På mitt barns skola behandlas alla med respekt. Jag upplever att flickor och pojkar behandlas jämställda på mitt barns skola , ,8 Jag upplever att skolan arbetar förebyggande mot mobbning och annan kränkande , ,8 Analys Att 88% av eleverna trivs i skolan och i sin klass bedömer vara ett relativt gott resultat. Att 73% av eleverna har blivit utsatta för hot, våld, utfrysning eller mobbning är ett oroväckande resultat som ger oss anledning att utveckla vårt trygghetsarbete. Att 70% av eleverna upplever att alla behandlas med samma värde är också ett resultat som signalerar att jämställdheten inte är tillfredsställande. Att endast 74% av föräldrarna känner till vårt trygghetsarbete och trygghetsplanens innehåll tyder på att vi inte kommunicerat detta tillräckligt tydligt. 5

6 Åtgärd Vi har via enkäten fått tydliga signaler om att vi behöver arbeta mer och tydligare med vårt trygghetsarbete och vår likabehandling under kommande läsår. Även informationen till vårdnadshavare måste bli bättre. Personalen måste bli bättre på att markera vad som inte är acceptabelt beteende människor emellan. Trygghetsplanen måste vara viktig för all personal hela läsåret för att ge bättre resultat. Kunskaper vt Mål Andelen elever i åk 3, 6, 9 som nått tillräckliga kunskaper i nat. prov ökar. Alla elever lämnar utbildningen med godkända betyg i alla ämnen, (andelen ska öka). Betygsmeritvärdet för åk 9 ökar. Alla elever lämnar gymnasiet med godkända betyg inom fyra år, (andelen ökar). Meritvärdet höjs för både kvinnor och män. Meritvärdet skiljer inte mellan könen, (skillnaden minskar). Läroplansmål Process Elever som behöver mer tid i vissa ämnen erbjuds detta inom ramen för studier 60 min som varje elev har i sitt schema. De inte läser moderna språk får extra undervisning i svenska, engelska och till viss del även i matematik efter behov. Åtgärdsprogram upprättas när elever inte bedöms nå målen med de insatser som görs inom ordinarie schema. Två speciallärare och en specialpedagog med olika ansvarsområden stöttar enskilda elever/elevgrupper i undervisningen och i anpassning av läromedel. Runt vissa klasser/elever finns elevassistenter. Resultat Ämnesprov för åk 9 vt 2013 Jonsboskolan Andel som nått kravnivån i respektive delprov Andel i % Kravnivå A B C D E F A B C D E F Antal som deltagit i NP matematik matematik 20 svenska svenska 19 engelska engelska 19 NO NO 19 SO SO 20 Betyg % BI BL EN FY GE HI HKK IDH KE FR SP TY MA MU RE SH SL SV SVA TK A B C D E F antal elever: 20 6

7 Ämnesprov för åk 9 vt 2013 Vasaskolan Andel som nått kravnivån i respektive delprov Andel i % Antal som deltagit i NP Kravnivå A B C D E F A B C D E F matematik matematik 121 svenska svenska 117 engelska engelska 116 NO NO 116 SO SO 119 Betyg % BI BL EN FY GE HI HKK IDH KE FR SP TY MA MU RE SH SL SV SVA TK A B C D E F streck tot % Ant elever Analys 6-13% av Vasaskolans elever saknar helt betyg i kemi, fysik, historia, religion, geografi, samhällskunskap, biologi och teknik. Det beror på att det är dessa ämnen som ofta plockas bort ur undervisning när en elev får beslut om anpassad studiegång. Vi kan konstatera att 2/3 av eleverna som läser SvA inte når godkänd nivå. Detta har oftast en naturlig förklaring med elever som inte bott så länge i landet och saknar grundkunskaper i svenska. Det är få elever som når högsta betyget i de flesta ämnen. Undantagen är språken och musiken (=musikklassen). Stor samstämmighet finns mellan elevernas resultat i nationella proven och betygen. Åtgärd Att i tjänstefördelning i kemi och fysik försöka åstadkomma fler tillfällen för elevers laborationer och experimenterande i mindre grupper. Flera lärare föreslår nivågruppering som ett sätt att få eleverna att nå fler mål och högre betyg. 7