Kvalitetsarbete för utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Kvalitetsarbete för utbildningsförvaltningen i Hedemora kommun läsåret , period 2 (okt-dec) 1

2 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Förutsättningar för verksamheternas måluppfyllelse... 4 Förskolan... 4 Förskoleklass... 4 Grundskolan, grundsärskolan:... 4 Fritidshem:... 4 Gymnasium: Övergång och samverkan: förskola - gymnasium... 5 Skolan och omvärlden: grundskola, fritidshem... 6 Utbildningsval arbete och samhällsliv: gymnasium... 7 Miljöarbete: förskola-vuxenutbildning... 8 Kunskaper: grundskola-gymnasium

3 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sept) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Intern kontroll Intern kontroll Normer och värden, jämställdhet, integration Övergång och samverkan Bokslut Budget Kunskaper vt Skolan och omvärlden Utbildningsval arbete och samhällsliv Miljöarbete Enkäter barn, dec (inflytande, likabehandling) elever, nov (inflytande, ped ledarskap) personal, nov - (ped. ledarskap) vuxelever, dec (inflytande, ped. ledarskap, likabehandling) Kunskaper (statistik fr lärplattform) Utveckling och lärande Barns inflytande Elevers ansvar och inflytande Pedagogiskt ledarskap Kunskaper ht Enkät vårdnadshavare, feb - (samverkan, likabehandling) elever, mars (likabehandling) Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskola, skola, fritidshem och hem Bedömning och betyg Enkät vuxelever, dec (inflytande, ped. ledarskap, likabehandling) Kunskaper (statistik fr lärplattform) Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un 3

4 Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för verksamheternas måluppfyllelse Förskolan Inskrivna barn ( ): 526 barn på de kommunala förskolorna. Årsarbetare: 92 Barn i omsorg på obekväma tider: 0 Män i förskolan: 0 Modersmål: svenska, finska, thai, danska, holländska, persiska, arabiska, lettiska, norska, somaliska, dari, ryska, franska, serbiska, albanska, filipinska, turkiska Ledningsresurs: 3 förskolechefer, a-lagsledare Specialpedagogisk kompetens: 1 specialpedagog som delas av samtliga kommunala förskolor Förskoleklass Antal elever: I förskoleklass på de kommunala grundskolorna finns 117 elever ( ). Grundskolan, grundsärskolan: Antal elever: I de kommunala grundskolorna finns antal elever enligt nedanstående tabell. Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk Andel lärare (kvinnor/män) med ped. högskoleexamen: Officiell statistik publiceras på under våren Genomsnittligt meritvärde, åk 9, vt 2012: 198 (210-flickor, 188-pojkar) Modersmål/Studiehandledning: Hedemora kommun har, ht 2012, modersmålslärare i sju språk; arabiska, finska, kurdiska, persiska, ryska, somaliska och tigrinja. Ledningsresurs: 6 rektorer, a-lagsledare Fritidshem: Antal inskrivna barn: 427 Gruppstorlek och personaltäthet: Barn i omsorg på obekväma tider: 0 Andel kvinnor och män: Officiell statistik publiceras på under våren Specialpedagogisk kompetens: Elevhälsan, 4

5 Gymnasium: Antal elever ( ): Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk Andel av eleverna på Martin Koch som är folkbokförda i annan kommun: 17 %. Andelen som studerar på gymnasienivå och är folkbokförda i Hedemora och som väljer att studera på Martin Koch-gymnasiet är 62 %. Ledningsresurs: 2 rektorer Övergång och samverkan: förskola - gymnasium Mål Hedemoras rutiner för överlämning mellan förskoleklass, fritidshem och skola följs, Brobygge. Se bilaga 1 Alla barn med behov av särskilt stöd ges särskilt utrymme vid överlämning. Läroplansmål. Se Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010, 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Process I den övergripande kvalitetsredovisningen för , av området Övergång och samverkan, anges åtgärd för utveckling att Rutiner som finns i Brobygge ska utvärderas och vid behov revideras samt följas av alla. Rutiner för övergång från förskola till gymnasiet för alla barn finns i Brobyggedokumenten. I dessa rutiner finns beskrivet hur barn med behov av särskilt stöd ska ges särskilt utrymme. Överlämning från grundskola till gymnasium har genomförts som enskilda möten rörande elever som bedömdes inte uppnå behörighet till nationellt program. För de elever som åtgärdsprogram funnits har dessa delgivits gymnasiet. Någon överlämning av övriga elever har inte skett. I enheternas utvärdering av Övergång och samverkan kan man utläsa att övergång mellan förskola och förskoleklass fungerar övervägande bra. Barn och elever är trygga vid övergång till ny grupp/enhet. Rutiner för övergång från förskola till förskoleklass har reviderats. Rutiner saknas för övergångar mellan avdelningar på samma förskola. Överlämningssamtal sker enligt rutiner. Uppföljningssamtal sker inte i den omfattning som rutinen beskriver. Samverkan mellan förskola, fritidshem och skolan sker inte i samma omfattning som mellan förskola och förskoleklass, på alla enheter. 5

6 Trots grundliga förberedelser har det visats sig att en del elever på introduktionsprogrammen fått byta spår till individuellt alternativ. Elevhälsan är inte delaktig vid alla överlämningar med barn/elever som behöver särskilt stöd. Analys Samverkan och kunskaps- och erfarenhetsutbyte fungerar bra när förskola och förskoleklassen i skolan finns i nära anslutning till varandra. Barn känner igen personal och lokaler i större omfattning. Gemensamma planeringsmöten förskola-skola-fritidshem gör att planering och information om gemensamma aktiviter delges varandra. Överlämning mellan förskolorna i centrala Hedemora och Stureskolan behöver utvecklas för att fungera på ett tillfredsställande sätt. Utskolningsschema gör barnen medvetna om att de skulle sluta på förskolan och barnen blir trygga och känner sig välkomna till sin nya grupp. En viktig del i överlämningsarbetet. Viktigt att informera vårdnadshavare innan barnen byter grupp, både inom förskolan och till förskoleklass. Eventuella oklarheter kan ibland bero på språkförbistring och/eller snabba beslut som inte kommuniceras med vårdnadshavare. Förskolan/skolan ska informera Elevhälsan när barn/elev som i behov av särskilt stöd ska byta grupp. Ett angeläget område som behöver följas upp och utvärderas till hösten En orsak till att flera elever fått byta spår på introduktionsprogrammen kan beror på att programmet är nytt och rutinerna inte varit kända av alla. Sammantaget konstateras att rutinerna, delvis har reviderats, men att rutinerna inte följs vid alla övergångar. Åtgärder Skriva rutiner för information till barn/elever och vårdnadshavare vid flytt till ny grupp/klass inom förskolan/skolan. Förskolan/skolan ska informera Elevhälsan när barn/elev som är i behov av särskilt stöd ska byta grupp/klass/enhet. Alla enheter ska följa de rutiner som finns i Brobygge och reviderade rutiner. Skolan och omvärlden: grundskola, fritidshem Mål Alla elever får underlag för att välja fortsatt utbildning, genom studiebesök, vägledning och arbetslivsorientering. Läroplansmål Process I den övergripande kvalitetsredovisningen för , av området Skolan och omvärlden anges åtgärden att planen för skola-arbetsliv ska kompletteras så att den omfattar hela grundskolan. 6

7 Studiebesök och andra schemabrytande aktiviter har genomförts för att eleverna ska få insyn i närsamhällets olika möjligheter. Föräldrar har till viss del varit delaktiga i arbetet bl.a. genom att berätta om sina yrken. En plan för studiebesök har utarbetats av Brobyggenätverket Skola-Arbetsliv.. Studiebesöken ger ökad kunskap om närmiljön och vilka möjligheter som finns där, både för arbete och för kultur. Vid arbete med NTA-lådor samtalas om olika yrken förknippade med respektive låda. Planen för studiebesök har inte använts i full utsträckning och den omfattar inte hela grundskolan. Analys Studieresor är viktiga och lärorika, men kostar också. Inte alltid möjligt att använda kulturbuss. Arbetet med omvärldsorientering behöver utvecklas och det kräver planering. Planen som finns för studiebesök är svår att följa pga. organisation och ekonomi. Allt för få elever i årskurs 1-6 och pedagoger för dessa elever får träffa och få information av studie- och yrkesvägledare. Planen för studiebesök är viktig för att underlätta planeringen i ett längre perspektiv. Åtgärd Utveckla studie- och yrkesvägledares arbete mot de yngre elevernas pedagoger Planen för studiebesök ska revideras så att den omfattar hela grundskolan och delges alla skolor. Öka samarbetet med föreningar och företag i kommunen. Utbildningsval arbete och samhällsliv: gymnasium Mål Eleverna tar ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning genom självkännedom, erfarenheter och kunskap samt förmåga att analysera och bedöma olika valmöjligheter. Läroplansmål Process I den övergripande kvalitetsredovisningen för , av området anges åtgärden att gymnasiet ska utveckla samarbetet med företagen i kommunen och lokala programråd ska startas för yrkesprogram där detta saknas. Gymnasiets samarbete med arbetslivet via programråd har fortsatt och utvecklats i enlighet med Gy2011. Gymnasiet har deltagit i planeringsträffar för framtida ämnesnätverksträffar. Gymnasiets kontakter med närsamhället och lokala företag har förbättrats under året. Arbetet med program råd fortskrider. 7

8 Analys Ett ökat samarbete med grundskolan och andra gymnasieskolor kring kunskapskrav, betyg och bedömning är nödvändigt. En förutsättning för fungerande programråd är att samarbetet med det lokala näringslivet är bra. Åtgärd Tillsammans med grundskolan diskutera och skapa samsyn runt kunskapskrav. Skapa fungerande programråd Delta i Högskolan Dalarnas ämnesnätverksträffar Miljöarbete: förskola-vuxenutbildning Mål Miljötänkande och hållbara lösningar genomsyrar förskolan/skolans verksamheter. Utbildningsförvaltningens handlingsplan Process I den övergripande kvalitetsredovisningen för , av området Miljöarbete, beskrivs åtgärd för utveckling att Alla skolor som ännu inte fått Grön Flagg ska erhålla den under nästa läsår. Förskolorna och skolorna jobbar medvetet med olika teman i Grön Flagg. Det arbetet innebär att barnen utvecklar sitt intresse och sin förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. De utforskar, dokumenterar, ställer frågor om och samtalar om naturvetenskap. Gymnasiet jobbar med att starta om Grön Flagg och erhålla ny certifiering. En lärare har haft tid avsatt för att driva det arbetet. Uppsatsskrivning har genomförts, inspirerat av Sju landmärken. Avtal om sortering och omhändertagande av oljor, mm har upprättats. Restaurang Kochen serverar närproducerade måltider. Alla förskolor har certifieringen Grön Flagg, förskolan Kristallen har certifieringen Förskola för Hållbar Utveckling. Alla skolor utom Vasaskolan har fått utmärkelsen Grön Flagg. Grön Flaggteman stimulerar språkutveckling, matematiskt tänkande och samarbetsförmåga. Barnen delar med sig av kunskaper om miljöarbete till varandra. Genom att informera vårdnadshavare om målen i Grön Flagg har de blivit mer delaktiga. Förskolorna arbetar med att medvetandegöra barnen om vikten av att hushålla med våra resurser, som papper, vatten, mm. Ungefär 20% av maten i förskolan är tillagad av ekologiska/kravmärkta varor. Pga av nya hygienbestämmelser används engångsmaterial i större omfattning än tidigare. Genom arbetet med hälsa och kost har barnen blivit mer medvetna om vikten av att prova nya maträtter och att inte kasta mat. 8

9 Alla förskolor jobbar i stor omfattning med sortering och kompostering. Barnen är i hög grad delaktiga i arbetet och pedagoger är goda förebilder. Eleverna i skolorna är mer ansvarstagande och miljömedvetna genom arbetet med Grön Flagg. Källsortering är ett naturligt inslag i många klassrum. Genom att materialdatablad införskaffats till gymnasiet har användingen av kemikalier blivit säkrare. Bärbara datorer har inneburit minskad pappersåtervining. Analys När man jobbar med Grön Flagg är det viktigt att anpassa mängden experiment och svårighetsgrad efter barnens ålder. Det är viktigt för att barnen ska utveckla förståelse och intresse för naturvetenskap. Barnens tankar och funderingar ska styra arbetet. Det skapar förutsättning för att barnen blir nyfikna barn och gärna arbetar med de olika temana. Barnen visar att de tycker det är roligt med experiment. Sortering och kompostering är aktiviteter som alla förskolor jobbar med. Sopsorteringen fungerar inte bra på alla förskolor, pga att allt hälls i en container när det hämtas. Det arbetet måste förbättras annars finns risk att både personal och barn inte ser vikten av det arbetet. Föräldrar som fått information om målen i Grön Flagg ger förskolans personal respons om att deras barn påverkats av Grön Flaggarbetet och att barnen fått ökad förståelse. Arbetet med Grön Flagg har pågått under flera år och för skolorna och dess elever är det välkänt. Några skolor uppger att de ännu inte fått Grön Flaggarbetet till en naturlig del i planering av verksamheten. Dessa skolor behöver jobba för att få in Grön Flagg i hela verksamheten. Införande av elevdatorer på gymnasiet skulle troligen innebär ytterligare minskning av pappersförbrukningen. Åtgärder Fortsätta att aktivt arbeta med Grön Flagg eller Förskola/skola för Hållbar Utveckling Mer aktivt innefatta miljöarbetet i olika ämnen/teman Involvera barn/elever i det praktiska miljöarbetet i ännu högre grad Vasaskolan och Martin Koch-gymnasiet certifieras för Grön Flagg. Kunskaper: grundskola-gymnasium Mål Andelen elever i åk 3, 6, 9 som nått tillräckliga kunskaper i nat. prov ökar. Alla elever lämnar utbildningen med godkända betyg i alla ämnen, (andelen ska öka). Betygsmeritvärdet för åk 9 ökar. Alla elever lämnar gymnasiet med godkända betyg inom fyra år, (andelen ökar). Meritvärdet höjs för både flickor och pojkar. Meritvärdet skiljer inte mellan könen, (skillnaden minskar). Läroplansmål 9

10 Process I den övergripande kvalitetsredovisningen för , av området anges åtgärderna: Rektor säkerställer att elever som inte nått kravnivå på nationella prov får det stöd de har rätt till. Genomströmningen i gymnasiet, inom 4 år ska öka. Skoldatateket tillhanda håller program, IT-utrustning och utbildning/handledning i användande av de olika hjälpmedlen, för att stödja barn och elever i behov av särskilt stöd. Elevhälsan utreder barn och elevers eventuella behov av särskilt stöd samt handleder pedagoger i det arbetet. från vt 2012 Åk 3 Andel som nått kravnivån i matematik är 77 % på momentet Skriftliga räknemetoder. Övriga moment ligger mellan78,9-91,4%. Medelvärde: 84,4% Åk 3 Andel som nått kravnivån i svenska är 76,1 på momentet Skrivuppgift beskrivande text Övriga moment ligger mellan 84,4-98,6%. Medelvärde: 89,8% Åk 6 Andel som nått kravnivån i matematik är 83,7-92,8% i de olika momenten. Medelvärde: 87,6% Åk 6 Andel som nått kravnivån i svenska 84,4-91,0 % i de olika momenten. Medelvärde: 88,4% Åk 6 Andel som nått kravnivån i engelska 81,0-83,7 % i de olika momenten. Medelvärde: 82,8% ( Åk 9 Ämnesprov matematik, % med minst G i provbetyget 79,1% Åk 9 Ämnesprov svenska, % med minst G i provbetyget 97,6% Åk 9 Ämnesprov engelska, % med minst G i provbetyget 92,7% Andel elever i åk 9 som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen är 20,9 %. ( Kommunsammanställning) Genomsnittligt meritvärde för åk 9 vt 2012: 198,0 (210 för kvinnor, 188 för män). ( Andel elever med slutbetyg från gymnasieskolan efter 4 år är 66 %. Genomsnittlig betygspoäng från gymnasiet är 13,5, (13,7 för kvinnor, 13,2 för män). ( från ht 2012 (% med betyget ----, F till A, i något ämne) Åk ---- F E D C B A 6 2,5 5,9 31,4 22,8 24,1 11,5 1,9 10

11 7 4,0 4,2 42,2 26,3 16,7 5,2 1,5 8 1,0 4,6 33,9 25,5 26,1 7,2 1,6 9 5,6 5,8 32,3 25,8 20,1 8,2 2,3 (Betygsstatistik ur Procapita) Åk 7 Åk 8 Åk 9 9 elever har under 100 poäng (max 320p) 6 elever har under 100 poäng (max 320p) 15 elever har under 100 poäng (max 320p) 11% eleverna har inte godkänt i sv, ma eller eng 23% inte behöriga till gymnasiet (Källa: Specialpedagog på Vasaskolan) Analys En jämförelse mellan elever som inte nått målen och åtgärdsprogram ska ske på varje enhet. Detta för att säkerställa att elever som riskerar att inte nå målen eller inte nått dessa har fått det stöd de har rätt till. Nationella proven för både åk 3 och åk 9 visar tendens till att fokus behöver läggas på matematik, men naturligtvis kan det finnas avvikelser från det på de olika skolorna. Varje skola ska göra en analys av resultaten och beskriva sina åtgärder för att höja resultaten i ämnena. Genomsnittligt meritvärde för åk 9 skiljer sig mycket mellan flickor och pojkar. En övergripande uppföljning och utvärdering av den stora skillnaden måste göras. Genomströmningen i gymnasiet är fortsatt i stort behov av att förbättras. Vilka åtgärder är framgångsfaktorer för att öka den? Åtgärd Varje skola kontrollerar att åtgärdsprogram upprättas för elever som inte når målen eller riskerar att inte nå målen. Se över rutiner och framgångsfaktorer och genomför åtgärder för att öka genomströmningen på gymnasiet. Göra utvärdering av orsaken till skillnaden mellan flickor och pojkars meritvärde och upprätta en handlingsplan för minska skillnaden. 11