Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret

Transkript

1 Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret

2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sept) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Utveckling och Intern kontroll samverkan lärande Normer och värden Miljöarbete Barns inflytande Uppföljning, utvärdering och utveckling Pedagogiskt Förskola och hem ledarskap Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, information) Enkät: barn dec - (inflytande, likabehandling) Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för förskolan måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Datum för statistik: Inskrivna barn, totalt,: 20 barn födda 2007 Antal grupper: 20 Antal årsarbetare (kvinnor/män): 3,0 förskollärare Barn i omsorg på obekväma tider: Antal män i förskolan: 0 Antal barn med annat modersmål, än svenska: 2 Modersmål på enheten: arabiska, turkiska Ledningsresurs: 1,0 förskolechef som delas mellan 4 förskolor, 1 arbetslagsledare Specialpedagogisk kompetens: 1,0 specialpedagog som delas mellan kommunens samtliga förskolor 2

3 Utveckling och lärande Alla barn i förskolan ökar sin nyfikenhet och sitt lärande i matematik och språk genom lek i en stimulerande miljö. Förskolan stärker alla barns, flickor och pojkars möjligheter att utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Insatser för barn, flickor och pojkar, i behov av särskilt stöd görs både i förskolan och skolans tidiga år. Läroplansmål Alla flickor och pojkar ska utveckla sitt språk och sin kommunikationsförmåga. Alla flickor och pojkar ska utveckla sin förmåga att använda matematiska kunskaper. Alla flickor och pojkar ska utveckla sitt intresse och förståelse inom naturvetenskapliga områden. Alla flickor och pojkar ska utveckla sitt intresse för och förmåga att använda vardagsteknik. Vi har arbetat med bokstäver i olika material, lyssnat på bokstävernas ljud, spelat olika spel med bokstäver, siffror och matematik. I vår vardag har vi gjort olika matematiska beräkningar. Flickor och pojkar har uppmuntrats att använda sitt modersmål. Regelbundet samarbetat med kommunens specialpedagog. I språklig medvetenhet har TRAS och observationer använts. Arbetat med NTA-lådan vatten. I miljö finns material som utmanar flickor och pojkar att använda teknik i vardagen. Genom vårt projektarbete med bokstäver har intresset för att skriva och läsa ökat. I vardagsarbetet har många tillfällen med att arbeta med siffror och matematik uppmärksammats och tagits tillvara. Intresse, nyfikenhet och förståelse för vatten-experiment har väckts hos flickor och pojkar genom användandet av NTA-lådan. Flickor och pojkar använder och utvecklar det material som finns på förskolan. Vi utmanar dem i att bygga och konstruera genom att byta och komplettera material under verksamhetsåret. För att väcka flickors och pojkars lust till bokstäver så började vi med den första bokstaven i deras namn. Det ledde till att intresset och nyfikenheten för bokstäver, ljud, skrivandet och läsning väcktes. Intresset för att skriva har utvidgats till andra ord än sitt namn. Sagor, sånger, rim, ramsor, samtal och konsten att lyssna på varandra genomsyrar vår vardag. Genom att dagligen räkna alla flickor och pojkar i samlingen har vi-känslan ökat: hur många är vi? Hur många saknas? Vilka saknas? Genom spel, pussel, lekar, bygg och konstruktion har förståelsen för siffror och antal ökat. 3

4 Vi uppmuntrar barnen att använda sitt modersmål genom att ställa frågor om och be dem berätta vad olika saker heter. I det naturvetenskapliga området har koncentrationen varit på vatten och is. Vi har tittat på och funderat över vad som händer med vattnet när man ställer ut det på vintern. Hur blir det om man tillsätter färg i vattnet? Om vi lägger i saker som flyter och sjunker i vattnet? Vad händer om vi strör salt på isen? Vad händer med isen? Flickor och pojkar har haft många tankar och funderingar under projektets gång. Genom att erbjuda olika slags material för bygg och konstruktion har flickor och pojkar fått tillfälle att i egen takt utveckla sin fantasi, kreativitet, uthållighet, samarbete och nyfikenhet. Vi fortsätter att utveckla arbetet med matematik och språk. Vi fortsätter att uppmuntra modersmålen. Vi fortsätter att använda vattenlådan och börjar arbeta med luftlådan i vår. Förändra i miljön och presentera nya material på ett lustfyllt sätt. Barns inflytande Barnen upplever att de har inflytande och kan påverka sin situation i förskolan. Alla flickor och pojkar ska ha ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll genom att utveckla sin förmåga att göra val påverka och samspela med andra. Flickor och pojkar har gjort egna val av aktiviteter. Röstat fram utformning av sagorummet och utflyktsmål. Flickor och pojkar har varit med och utformat sagorummet. Önskemålen om utflyktsmål och aktiviteter har genomförts. Flickor och pojkar har fått möjlighet att fritt välja mellan olika uppgifter i de olika projekten. en i barnenkäten visar att flickor och pojkar får vara med och bestämma på förskolan samt känner sig sedda, delaktiga och bekräftade. Vi upplever att vårt medvetna arbets- och förhållningssätt med att ge dem möjlighet till delaktighet, inflytande och egna val har gett resultat. Vi kommer att låta flickor och pojkar få ökat inflytande på verksamhetens innehåll på förskolan. 4

5 Pedagogiskt ledarskap Det finns en förskole-/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget. Det är tydligt vem som har vilken roll och vilket ansvar som är kopplat till rollen. Utvärdering och analys av verksamheten är synligt i kvalitetsarbetet. Trygghetsplan, lokal arbetsplan har upprättats tillsammans med personal. Systematiskt arbetsmiljöarbete sker enligt årsplan. Delegerat arbetsuppgifter till pedagoger. Utveckla pedagogisk dokumentation. Upprätta kompentensutvecklingsplaner. Personalenkät, pedagogiskt ledarskap har genomförts. Arbeta med kvalitetsarbete i perioder 72 pedagoger svarade på enkäten pedagogiskt ledarskap. Högsta resultat att uppnå är 4,0. Frågan i personalenkäten pedagogiskt ledarskap om delaktighet, inflytande och ansvar finns i det gemensamma professionella uppdraget gav resultatet 3,4. Frågan om tydlighet om roller och ansvar fick 3,11. Frågan om utvärderingen av verksamheten är ett viktigt instrument fick Alla kommunens förskolor ingår i ett gemensamt verksamhetsområde. Gemensamma dokument har arbetats fram för samtliga förskolor. Personal från förskolorna möts i olika forum och utbildningsinsatser. Olika mötes och samtalsformer har utvecklats. et om roller och ansvar kan bero på att vi som förskolechefer inte tydliggjort vissa uppdrag och uppgifter. Upplevelsen är att kvalitetsarbetet har blivit mer synligt och används kontinuerligt i arbetet. Personal är mer delaktig i kvalitetsprocessen. Det påbörjade arbetet med de olika kvalitetsperioderna har utvecklat kvalitetsarbetet. Bilda nätverk. Arbeta med enkätsvaren på förskolorna. Arbeta med kvalitetsperioderna. 5