Kvalitetsarbete för förskolan Björkbacken period 3 (jan mars), läsåret

Transkript

1 Kvalitetsarbete för förskolan Björkbacken period 3 (jan mars), läsåret

2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sep) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Utveckling och Intern kontroll samverkan lärande Normer och värden Miljöarbete Barns inflytande Uppföljning, utvärdering och utveckling Pedagogiskt Förskola och hem ledarskap Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, information) Enkät: barn dec - (inflytande, likabehandling) Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för förskolan måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Datum för statistik: Inskrivna barn, totalt: 58 Antal grupper: 4 åldersindelade grupper på förmiddagen och två grupper på eftermiddagen Antal årsarbetare (kvinnor/män): 13 Barn i omsorg på obekväma tider: 0 Antal män i förskolan: 0 Antal barn med annat modersmål, än svenska: 5 Modersmål på enheten: Dari/persiska, albanska, kurmandi, tigrinja Ledningsresurs: 1,0 förskolechef som delas mellan fyra förskolor, 1 arbetslagsledare Pedagogista/pedagogisk utvecklare: 1,0 som delas mellan fyra förskolor Specialpedagogisk kompetens: 1,0 specialpedagog som delas mellan samtliga kommunala förskolor. 2

3 Resultat Utveckling och lärande Mål Alla barn i förskolan ökar sin nyfikenhet och sitt lärande i matematik och språk genom lek i en stimulerande miljö. Förskolan stärker alla barns, flickor och pojkars möjligheter att utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Insatser för barn, flickor och pojkar, i behov av särskilt stöd görs både i förskolan och skolans tidiga år. Läroplansmål Process Vi har arbetat mer hundraspråkigt genom olika sätt att kommunicera. Vi har sjungit, dansat, använt sagor och fantiserat. Genom olika språk har vi förstärkt vår kommunikation som t.ex. teckenspråk och engelska. Vi har skapat i olika material. Material, som pennor, papper och saxar är placerade synligt för barnen, även för de allra yngsta. Vi har använt olika tekniker i skapande exempelvis limppistol. Barnen har byggt mycket med klossar och genom det utvecklat sin rumsuppfattning. Vi använder IT-teknik tillsammans med barnen ett exempel är att de har gjort egna filmer i imovie. Barnen har på egen hand undersökt och använt kamera och ipad. Vi har sedan tittat på resultatet på vår touchscreen. Barnen har återskapat fotona i andra material. Vi har jobbat med NTA-lådan vatten och gjort experiment med bl.a. is och salt. Vi har haft vattenlek med de yngsta barnen. Vi har arbetat med Babblarna, som är ett språkmaterial. Vi har läst böcker, sett på film och låtit Babblarna vara med i olika aktiviter. Babblarna finns alltid närvarande i den vardagliga leken. Alla Babblare representerar en varsin del av läroplanen ex. Bibbi symboliserar matematik. Vi har arbetat med sagor, med stöd av böcker, ipad och touchscreen. Barnen har illustrerat egna sagor. Vi har dansat och presenterat olika genrer av musik för barnen och de har fått röra sig till det. Vi har använt touchscreen för att barnen ska få se olika sätt att röra sig på till musik. Barnen har gjort egna filmer i imovie där de dansar. Vi har tittat på programmet Livet i Bokstavslandet från UR, utbildnings radion. I de olika avsnitten presenteras olika bokstäver, rim och ramsor. Programmen har ett innehåll som rör språklig medvetenhet i allmänhet. Efter att vi tittat på ett avsnitt får barnen bearbeta vad de sett genom skrift och med stöd av olika skapande material. Vi har arbetat med rymden där vi använt olika material och tekniker i skapandet av planeter, ufon o.s.v. Miljön har anpassats efter projektet och ett rymdrum har skapats tillsammans med barnen. En utemiljögrupp har bildats där tre pedagoger ingår. Resultat Barnen visar olika intressen för olika material och tekniker. En del barn uppskattar att måla medan andra har ett större intresse för att använda lera. Barnen har fått lättare tillgång till olika skapande material. De kan hämta själva eller visa på att de vill ha materialet. Vi arbetar med olika projekt som har olika uttrycksformer. 3

4 Touchscreen har gett oss ett nytt sätt att arbeta, vi upplever att den ger oss, pedagoger, en större frihet kring projekten. Vi har fått fortbildning i användandet och hur man kan arbeta med touchscreenen och ipad. Barnen upplevs idag säkrare i sin användning av ipad, de gör andra saker och ser andra möjligheter med den än tidigare. De yngsta barnen har uppskattat att ha vattenlek. Att göra vattenexprimet med is och salt tyckte barnen var både spännande och roligt. Barnen har inte fått jobba vidare kring detta. I gruppen som har arbetat med Babblarna har barnen börjat ljuda och härma mer. De rör sig mer och mer till musiken och ser fram emot sagostunden med Babblarna. I arbetet med sagor har barnen kommit i kontakt med matematik, språk, rörelse, teknik och skapande med olika material. De har förbättrat sin förmåga att återberätta och minnas. Barnen har stärkt sin förmåga att tala och komma till tals. De barnen som jobbar med dansprojekt har utvecklat sin motorik och kroppsuppfattning. De får nya upplevelser av dans och musik genom att de provar olika genrer av musik. Barnen har utvecklat sin förmåga att använda IT-tekniken. De har även lärt sig att koppla ihop olika uttrycksformer så som IT-teknik och rörelse. Barnen har fått tillgång till olika pedagogiska program inom IT och i och med bokstavslandet har det väckts intresse för skriftspråket. Barnen har skapat kring detta i olika material. Barnen har i större uträckning börjat ljuda, använda rim och ramsor. Det har skett förändringar av innemiljön under hela perioden. Utemiljögruppen har träffats en gång. Analys Att göra det skapande materialet mer tillgängligt för barnen har gett ett positivt uttryck då barnen på egen hand kan välja aktivitet. För att barnen ska kunna uttrycka sig genom många olika uttrycksspråk så måste också materialet vara konstant tillgängligt. Då kan barnen prova olika material och tekniker för att hitta fram till sitt språk och uttryckssätt. Vi har blivit bättre på att ta in olika uttrycksspråk i våra projekt. Vi pedagoger har, genom vår fortbildning, fått större kunskap i användandet av ipad. De workshops vi gått på har gett oss trygghet och verktyg i att använda den. Det är viktigt med fortbildning när vi får nya pedagogiska verktyg. I användandet av touchscreen så ser vi mycket positivt kring den men ser också en brist i vårt användande. Vi behöver mer fortbildning med workshops för att kunna använda den på ett bredare sätt med barnen. När vi blir säkrare med våra verktyg så ger det barnen en större möjlighet att upptäcka och använda IT-tekniken i ett pedagogiskt syfte. Vår upplevelse är att barnen har uppskattat att använda NTA lådan och det är något vi bör göra mer. Vi är tillviss del fortfarande låsta vid våra projekt och har svårt att ta in fler olika material, speciellt de material som är färdiga och ska användas efter en viss struktur. NTA är en bra utbildning men vi upplever oss inte trygga med materialet. Vi bör se till att alla som kommer att gå utbildningen får börja jobba med det på en gång efteråt för att känna sig bekväm med material och arbetssätt. Barnen har blivit bekanta med de olika karaktärerna i Babblarna eftersom vi regelbundet träffat dem. Pedagogerna är väldigt positiva kring projektet och kan vara med i dans och lek. Vi har repeterat mycket och låtit barnen ta det i sin takt så att alla barn, nya som gamla, ska få uppleva Babblarna på samma sätt. 4

5 Det är lätt att ta in olika språk i sagans värld. Barngruppen är ofta delad så att barnen kan ta del av varandras berättelser och prata inför varandra. Vi anser att det är bättre med mindre grupper för att bli lyssnad på och ge alla möjlighet till ett bra talutrymme. Vi har erbjudit barnen olika genrer för att ge barnen möjlighet att se ett vidare perspektiv av rörelse. De har fått prova på olika sätt att röra sig och detta ger en bättre kroppuppfattning. Genom att prova på att skapa med hjälp av IT-teknik har barnen fått en bredare uppfattning av hur det kan användas. Barnens nyfikenhet och intresse för språket har ökat genom vårt projekt med bokstäver, ord och programmet Livet i Bokstavslandet. Programmet är pedagogiskt upplagt samtidigt som det är roligt och inspirerande. De barn som har annat modersmål har i början inte varit intresserade men intresset har ökat under projektets gång, när de kan och förstår mer svenska ord. Barnen har hittat på egna sätt att utmana sig själva och kamraterna när de skapat ord och bokstäver i olika material. Vi har försökt tillgodose barnens behov genom att ha fri tillgång till olika sorters material att skapa med. Barnen har inspirerats av de pedagogiska programmen de sett samt andra material kring bokstäver och det har lett vidare till ljudning, rim och ramsor som nu präglar hela verksamheten. Utemiljögruppen kom till genom ett behov att se utemiljön som ett pedagogiskt rum och dessa bör träffas mer för att få igång ett arbete. Åtgärd Arbeta med att ta in olika språk i vår vardagliga verksamhet. Ge barnen tillgång till material att uttrycka sig med. Mer fortbildning i touchscreen för att använda dess funktioner. Förslaget är workshops där man praktiskt får prova på. Vid fler tillfällen under året 2015 ska de pedagoger som har utbildning i NTA-lådorna, tillsammans med barnen, genomföra något av de experiment som finns att tillgå i lådorna. Tänka på att lådan är tillgänglig under hela dagen. Tillsammans med barnen arbeta och utveckla våra projekt. Ge utegruppen fler tillfällen att ses, detta bör schemaläggas. När passagen, till matsalen, kommer så ska utegruppen vara med och se till att vår utemiljö blir förbättrad t.ex. gungställningen bör flyttas för bättre uppsikt. Barns inflytande Mål Barnen upplever att de har inflytande och kan påverka sin situation i förskolan. Process Vi har genom schemaförändringar fått mer reflektionstid tillsammans i arbetslagen. Alla arbetslag har nu minst två timmar gemensam planeringstid per vecka. Vi arbetar i projekt där barnens intressen och utryck påverkar verksamhetens innehåll och utveckling. Vi dokumenterar projektet och reflekterar tillsammans med barn och andra pedagoger. Barnen har genom olika IT-verktyg varit delaktiga i dokumentationer, reflektioner och analyser av projektet och övrig verksamhet. Vi har sedan försökt låta deras åsikter och intressen styra projektets utveckling. 5

6 Barnen har genom kompisblomman haft barnmöten där vi diskuterat olika blad som innehåller barnens funderingar kring deras sociala miljö, t.ex. frågeställningar som hur är man en bra kompis? Utifrån en tidigare gjord barnenkät så har vi diskuterat lugn och ro. Vad är lugn och ro? Hur upplevs den? Hur är den för olika barn och vuxna.? Vi har med skilda karaktärer diskuterat kring detta, t.ex. vad gör Spindelmannen när han vill ha lugn och ro? Barnen har i den fria leken fått göra egna val, de har tillgång till olika material och uttrycksformer. Resultat Genom mer gemensam reflektionstid kan vi analysera våra dokumentationer tillsammans. Vi kan göra gemensamma planeringar för verksamheten samt reflektera över den vardagliga verksamheten. Barnen har utvecklat sin förmåga att kunna göra val kring IT-verktyg och de visar gärna upp sina dokumentationer. Barnen har fått ett större intresse för att dokumentera sin egen verksamhet med hjälp av olika IT-verktyg. Barnens intresse att styra projektarbetet har skapat ett större engagemang hos dem. Genom barnmötena har barnen mer spontant börjat samtala om den sociala miljön. För att behålla diskussionerna levande behöver barnmötena var något som återkommer kontinuerligt. Vi har tillsammans med barnen bestämt en lugn- och ro plats. Vi upplever att barnen fått en större kunskap om vad lugn och ro är och att behovet av det finns hos alla. Idag frågar barnen oftare efter lugn och ro. Barnen tar idag fler egna initiativ i den fria leken. De har en större kunskap kring flera sorters material och de efterfrågar andra uttrycksformer än de tidigare gjort. Analys Genom att reflektera tillsammans i arbetslaget har vi fått ta del av varandras tankar och åsikter vilket berikar oss som pedagoger. Detta leder även till att barnens inflytande ökar då fler pedagoger kan föra deras talan när det kommer till planeringar och reflektioner. I våra projekt låter vi barnens intressen styra och detta har lett till att barnen är mer engagerade i verksamheten, de är mer delaktiga. Genom att barnen får vara med och påverka det vi diskuterar upplever vi att de lättare tar till sig av diskussionerna. Att de dessutom själva kan vara med och göra delar av dokumentationen leder till att de intresserat sig mer för processen. Barnen visar idag en större kunskap kring IT-verktyg och dess olika funktioner. Vår upplevelse är att barnen idag gör ett mer medvetet val och detta leder till att de har fått en större frihet. Barnen har fått en större förståelse för betydelsen av att ha lugn och ro omkring sig. Vi pedagoger tycker oss ha lättare att tillsammans med barnen komma åt de situationer när vi skapar en lugn miljö. För att upprätthålla detta ser vi behovet av kontinuerligt arbete. Barnen har idag fler möjligheter till olika språk genom en större kunskap om olika sorters material. En förutsättning för detta har varit att vi, pedagoger, har gjort materialet mer lättillgängligt. Vi har också arbetat medvetet med vår innemiljö för att skapa utrymme för olika uttrycksformer. 6

7 Åtgärd Arbeta för att ha pedagogisk utvecklingstid och reflektionstid tillsammans både i arbetslaget och i tvärgrupper. Barnens intressen och åsikter ska styra våra projektarbeten. Vi ska vara lyhörda för deras diskussioner och reflektioner. Vi ska uppmuntra barnen till dokumentation av verksamheten. Arbeta med att ta in olika uttrycksspråk i vår vardagliga verksamhet. Ge barnen tillgång till material att uttrycka sig med. Kontinuerligt arbeta kring begreppet lugn och ro för att skapa en bra miljö. Pedagogiskt ledarskap Mål Det finns en förskole-/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget. Det är tydligt vem som har vilken roll och vilket ansvar som är kopplat till rollen. Utvärdering och analys av verksamheten är synligt i kvalitetsarbetet. Process Förskolans pedagogiska plattform är ett levande dokument på förskolorna. Bokcirkel med fyra tillfällen har genomförts. Skapande nätverk pågår. Två pedagoger har ett uppdrag att tillsammans med förskolorna utveckla lärplattformen Unikum. Arbetet med kvalitetsperioderna har fortlöpt under verksamhetsåret. Förskolecheferna har deltagit i en konferens om kvalitetsarbete i förskolan. Handlingsplaner har utformats utifrån resultaten från personalenkäten. Uppdrag för tre pedagagogistor/pedagogiskutvecklare har skapats. Resultat Förskolorna arbetar utifrån den pedagogiska plattformen. Pedagogistorna har i uppdrag att utveckla förskolornas pedagogiska verksamhet utifrån förskolans läroplan och den pedagogiska plattformen. Ca. Tjugo pedagoger har träffats vid fyra tillfällen, läst och diskuterat boken Lyssnandets och seendets villkor av Christina Wehner Godée. Två pedagoger med uppdrag att implementera, lärplattformen Unikum har besökt förskolorna för att hjälpa pedagogerna igång. Nyckelpersoner finns på varje förskola. Det skapande nätverket har påbörjats under våren och kommer att träffas vid fyra tillfällen. Alla förskolor har prioriterat tre utvecklingsmål från personalenkäten. Handlingsplaner finns. Arbetslagsledarna och förskolans pedagoger har gemensamt utvärderat och sammanställt kvalitetsperiodernas olika dokument. Pedagogistorna har ansvar för fyra förskolor var. Analys Förskolans pedagogiska plattform blir mer och mer förankrad i verksamheten efter att pedagogistorna började sina uppdrag. Den används på planeringar och gemensamma möten. 7

8 Bokcirkeln har gett bra samtal om innehållet i boken men också skapat kontakter mellan pedagoger från olika förskolor. Skapande nätverket skapar också kontakter mellan de olika verksamheterna men det är för tidigt att analysera något resultat. Arbetet med de olika kvalitetsperioderna upplevs positivt och utvecklande för verksamheten. Period 1 ligger lite fel" i tiden (juli september) så önskemål är att dela in kvalitetsarbetet i tre istället för fyra perioder vilket kommer att ske from hösten 2015 Arbetet med åtgärder i handlingsplanerna arbetas det med men är ett arbete som kommer att ta tid innan någon analys kan ske. Under våren 2015 skickas enkätfrågor ut till förskolorna där det i svaren ska framgå vilken utveckling man upplevt sedan pedagogistorna började hösten Åtgärd Bilda ytterligare nätverk. Arbeta med handlingsplanerna. Implementera de nya kvalitetsperioderna. Se över och ev. revidera förskolechefernas ledningsdeklaration. 8