Kvalitetsarbete för utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Kvalitetsarbete för utbildningsförvaltningen i Hedemora kommun läsåret , period 3 (jan-mars) 1

2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sept) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Intern kontroll Intern kontroll Normer och värden, jämställdhet, integration Övergång och samverkan Bokslut Budget Kunskaper vt Skolan och omvärlden Utbildningsval arbete och samhällsliv Miljöarbete Enkäter barn, dec (inflytande, likabehandling) elever, nov (inflytande, ped ledarskap) personal, nov - (ped. ledarskap) vuxelever, dec (inflytande, ped. ledarskap, likabehandling) Kunskaper (statistik fr lärplattform) Utveckling och lärande Barns inflytande Elevers ansvar och inflytande Pedagogiskt ledarskap Kunskaper ht Enkät vårdnadshavare, feb - (samverkan, likabehandling) elever, mars (likabehandling) Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskola, skola, fritidshem och hem Bedömning och betyg Enkät vuxelever, dec (inflytande, ped. ledarskap, likabehandling) Kunskaper (statistik fr lärplattform) Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. 2

3 Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets efterfrågade mått Datum för statistik: Förskola: Inskrivna barn, totalt: 584 Antal barn med annat modersmål, än svenska: 51 Förskoleklass: Antal elever, totalt: 143 Grundskolan, grundsärskolan: Antal elever: 1 174, 11 elever i grundsärskolan Antal elever med annat modersmål, än svenska: 186, ingen elev med annat modersmål i grundsärskolan Antal elever med undervisning i modersmål: 69 Antal elever med studiehandledning: Antal elever med svenska2 undervisning: 82 Fritidshem: Antal inskrivna barn: 427 Gymnasieskolan: Antal elever, totalt: Andel elever per program Gymnasiesärskolan: Antal elever: Utveckling och lärande: förskolan Mål Alla barn i förskolan ökar sin nyfikenhet och sitt lärande i matematik och språk genom lek i en stimulerande miljö. Förskolan stärker alla barns, flickor och pojkars möjligheter att utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Insatser för barn, flickor och pojkar, i behov av särskilt stöd görs både i förskolan och i skolans tidiga år. Läroplansmål Process Åtgärder från föregående utvärdering av detta område i läroplanen var att förskolan ska utforma miljö och material i förskolan så att det stimulerar lusten att prova på. 3

4 Förskolan har arbetat med språklig medvetenhet och med att utveckla barnens matematiska förmåga och intresse för matematik. Personalen i förskolan utväderar och utvecklar, kontinuerligt miljö och material, tillsammans med barnen. Ett nätverk har startats för att stärka mottagandet av nyanlända barn och öka personalens kunskaper om andra kulturer och hur modersmålsstöd kan organiseras i förskolan. NTA-lådor används i allt större omfattning inom förskolan. Arbetet med Grön Flagg fortsätter. Förskolorna arbetar där med olika teman. Förkolorna arbetar hela tiden med att göra miljön mer stimulerande och utvecklande för barnen. Barnen i förskolan har ökat sin nyfikenhet och sitt lärande i matematik och språk genom lekar i en stimulerande miljö. Barnen använder mer matematiska ord (former, antal, olika räknesätt) och sina matematiska kunskaper i vardagen. Personal och barn använder de matematiska begreppen betydligt oftare och mer genomtänkt än tidigare. Personalen har genom utbildningen i språklig medvetenhet fått verktyg och en större förståelse för varje enskilt barn och deras språkutveckling. Barnen uppmuntras att på olika sätt använda skriftspråket. Pedagoger har uppmärksammat att barnens självkänsla har ökat och att språkutvecklingen har utvecklats. Ipad utnyttjas för att väcka intresse för skriftspråket. Modersmålsstöd för barn med annat modersmål består av att personalen uppmuntrar genom att t ex sjunga och hitta ord på deras språk. Ett nätverk för förskolans personal har startas, arbetet med att ge barnen modersmålsstöd och att öka personalens kompetens om olika kulturer har bara inletts. Insatser för barn, flickor och pojkar, i behov av särskilt stöd görs både i förskolan och i skolans tidiga år. Analys Det är viktigt att organisera arbetet med NTA lådorna så att alla barn får tillgång till dem. Intresset från barnen kring digitala medier upplevs stort. Diskussioner hur Ipad kan och ska användas i det pedagogiska arbetet, måste ske i arbetslagen. Nätverket för att ta emot nyanlända har startats och måste fortsätta att utvecklas för att förskolans personal ska träffas och utbyta erfarenheter, samt få hjälp med arbetet av modersmålslärare. Specialpedagogerna på förskolorna ger värdefullt stöd med handledning till förskolans personal så att de vet vilket stöd som ska sätta in. Utbildning i språklig medvetenhet har gett personalen möjlighet att se var barnen befinner sig i utvecklingen av språket och om det behövs ytterligare fokusering på vissa områden för att stödja barnet. Det är viktigt att NTA-lådor och Grön Flagg arbete kopplas ihop i så stor omfattning som möjligt. Naturvetenskap lockar barnen till ett aktivt lärande och eget utforskande. Åtgärder Utbilda mer personal i användningen av NTA-lådorna Pedagogiska diskussioner hur Ipad ska användas i förskolan. Utveckla modersmålsnätverket på förskolorna Fortsätta arbetet med Språklig medvetenhet 4

5 Barns inflytande: förskolan Mål Barnen upplever att de har inflytande och kan påverka sin situation i förskolan. Läroplanens mål att sträva efter Process I föregående utvädring läggs fokus på att i arbetslagen ska diskutera och utveckla det pedagogiska ledarskapet så att barn och elever får allt större inflytande, i takt med stigande ålder. Förskolans miljö utformas så att barnen själva kan välja aktiviteter. Pedagogerna samtalar med barnen om deras önskemål om aktiviteter. Delar in barnen i mindre grupper för att alla ska få komma till tals. Uppmärksammar barnen på vad man som barn kan bestämma om och vad vuxna måste bestämma. Min.värde = 1, max värde = 3 (medelvärde) Flicka (N=95) Pojke (N=69) Får du vara med och bestämma vad ni ska göra på din förskola? 2,5 2,3 Lyssnar de vuxna på dig på din förskola? 2,8 2,8 Lyssnar dina kompisar på dig på din förskola? 2,5 2,6 Får du hitta på nya saker på din förskola? 2,7 2,9 Analys Något fler flickor tycker att de får vara med och bestämma vad barnens ska göra på förskolan. Är det så att personalen lyssnar mer på flickor eller vill pojkar bestämma i högre grad än flickor? Fler barn tycker att vuxna lyssnar på dem än att kompisar lyssnar på varandra. Det är ingen skillnad mellan flickor och pojkar. Det är ett gott tecken att barnen känner att de vuxna lyssnar på dem och ger barnen möjlighet att komma med synpunkter på verksamheten. Åtgärd Förskolan skriver en handlingsplan för hur alla förskolor ska arbete med att ge barnen allt mer inflytande, utveckla förmågan att ta ansvar och få delta i olika former av beslutsfattande. Elevernas ansvar och inflytande: grundskolan - gymnasiet Mål Eleverna kan ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Flickor och pojkar har lika stort inflytande över sin utbildning. Eleverna har kunskap om demokratiska principer Process I föregående utvädring lades fokus på att arbetslagen skulle diskutera och utveckla det pedagogiska ledarskapet så att barn och elever får allt större inflytande, i takt med stigande ålder. Arbetet med pedagogiska planeringar har utvecklats. Vilket gör det möjligt för eleverna att få insikt om vad som förväntas av dem. 5

6 Klassråd, elevråd/skolråd, miljöråd är en del av arbetet med att utveckla elevernas insikt om demokratiska principer. Min. värde = 1, max. värde = 4 - (medelvärde) Flicka, Åk 5 (N=43) Flicka, Åk 8 (N=51) Pojke, Åk 5 (N=46) Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. 3,3 3 3,4 3,3 Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 3,4 3,1 3,3 3,2 Eleverna ordnar ganska ofta saker själva i skolan. 3,2 3,3 3,1 3,3 Vi elever är med och diskuterar sådant som ordningsregler och miljön i skolan. Vi elever får vara med om att planera och diskutera hur skolarbetet ska genomföras. Pojke, Åk 8 (N=47) 3,3 3,2 3,3 3,3 3,1 2,6 3 3,2 Vi har klassråd en gång i månaden eller oftare 3,6 3,3 3,7 3,6 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. 3,6 3,3 3,7 3,6 Jag har fått veta vad eleverna bör ha inflytande över i skolan. 3,5 3,4 3,5 3,6 Lärarna tar hänsyn till elevernas synpunkter och förslag. 3,3 3,2 3,4 3,1 Som enskild elev har jag stora möjligheter att påverka i skolan. Klassrådet och min klass har stora möjligheter att påverka i skolan. Elevråd/Skolråd/gymnasieråd har stora möjligheter att påverka i skolan. Frågor som tas upp i klassråd och elevråd/skoråd/gymnasieråd kommer oftast från andra än eleverna. 3,1 2,6 3,2 3,2 3,3 2,9 3,2 3,3 3,3 3,4 3,5 3,4 3 3,1 3 3,2 Totalt 3,3 3,1 3,3 3,3 Analys Flickor i åk 8 anser i lägre grad än övriga svarande, att de får vara med om att planera och diskutera hur skolarbetet ska genomföras. Kan detta ha ett samband med att allt fler flickor blir mer studiemotiverade, medan övriga accepterar lärarnas planering av skolarbetet? Samma elevgrupp, flickor i åk 8 anser också i lägre grad att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter, den enskilda eleven och klassråds möjlighet att påverka. Detta kan ha samma grund som föregående fråga. Däremot är det ingen skillnad vad gäller elevråd/skolråds möjlighet att vara med och påverka verksamheten i skolan. Totalt vad gäller elevinflytande och ansvar ligger vi mellan 3,1-3,3. Ett resultat som behöver bli bättre. Elevernas möjlighet att ha inflytande, ta ansvar och få påverka, höjer troligen betygsresultaten. Hur ska vi utveckla detta? Åtgärd Varje skolenhet skriver en handlingsplan för hur de ska arbeta med att ge eleverna allt mer inflytande, utveckla förmågan att ta ansvar och få kunskap om demokratiska principer. Pedagogiskt ledarskap: förskolan vuxenutbildning, förvaltningsledning Mål Det finns en förskole-/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget. Det är tydligt vem som har vilken roll och vilket ansvar som är kopplat till rollen. Utvärdering och analys av verksamheten är synligt i kvalitetsarbetet. 6

7 Process Detta är första utvärderingstillfället så det finns inga åtgärder från föregående utvärdering. Enkätresultat vid förskolechefer och rektorers utvärdering av förvaltningsledning Ledning för framgångsrik undervisning Antal svarande: 12 Förvaltningschef/bitr. förvaltningschef deltar aktivt i förskolchef/rektors yrkesmässiga utveckling. Förvaltningschef/bitr.förvaltningschef ger aktivt stöd, stimulans och inspiration till förskolechef/rektors eget lärande om vad som skapar framgångsrik undervisning. Förvaltningschef/bitr.förvaltningschef skapar en organisation som ger förutsättningar för förskolechef/rektor att utveckla undervisningen. Förvaltningschef/bitr.förvaltningschef har goda kunskaper om styrdokument , , , ,8 Totalt ,1 Roller och ansvar Antal svarande: 12 I den här kommunen får förskolechefer/rektorer utrymme och stöd för att utvecklas som pedagogiska ledare. I den här kommunen har förskolechefer/rektorer tydliga och avgränsade ansvarsområden med en hög grad av självbestämmande. I den här kommunen fördelas skolans ledarskap för att göra det uthålligt Förskolechefer/rektorer får specifik kompetensutveckling I den här kommunen görs förskolechef/rektors roll attraktiv genom olika former av stöd. I den här kommunen har förskolechefer/rektorer strukturerade och fördjupade samtal mellan förskolechefer/rektorer om olika problem och dilemman i yrkesrollen , , , , , ,2 Totalt ,0 Ledning av kvalitetsarbetet utvecklingsarbetet Antal svarande: 12 I den här kommunen är utvärdering av verksamheten ett viktigt instrument för att utveckla verksamheten. I den här kommunen efterfrågas förskolornas/skolors resultat. I den här kommunen ges riktat stöd och riktade insatser utifrån en analys av skolornas resultat. I den här kommunen finns har system för att kunna prioritera resurserna till respektive förskolechef/rektor. I den här kommunen utvärderas effekten av resursfördelningen , , , , ,3 Totalt ,8 7

8 Enkätresultat för personalens utvärdering av sin förskolechef, rektor Ledning för framgångsrik undervisning Antal svarande: 216 Förskolechef/rektor deltar aktivt i pedagogernas yrkesmässiga utveckling. Förskolechef/rektor ger aktivt stöd, stimulans och inspiration till pedagogernas egen lärande om vad som skapar framgångsrik undervisning. I den här förskolan/skolan är förskolechef/rektor förtrogen med verksamheten. Förskolechef/rektor initierar och för samtal på förskolan/skolan om vad som skapar god undervisningskvalitet och utveckling och lärande hos barn/elever. Förskolechef/rektor skapar en organisation som ger förutsättningar för att lärande/undervisning ska utvecklas. Förskolechef/rektor skapare en organisation som möjliggör att en lärandekultur etableras på förskolan/skolan. Förskolechef/rektor stärker strukturer för kommunikation om undervisning och lärande. Förskolechef/rektor ger pedagoger möjlighet att inhämta goda kunskaper om förskola/skolans styrdokument. Förskolechef/rektor har goda kunskaper om styrdokument. Förskolechef/rektor skapar en förskole/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget , , , , , , , , , ,2 Totalt ,0 Roller och ansvar Antal svarande: 216 I den här förskolan/skolan prioriterar förskolechef/rektor sitt pedagogiska ledarskap (enligt din tolkning). I den här förskolan/skolan finns rutiner för att introducera och handleda nyanställda. I den här förskolan/skolan är det tydligt vem som har vilka roller och vilket ansvar de har i de processer som förskolechef/rektor initierar. I den här förskola/skolan är det tydligt om någon annan än förskolechef/rektor fått delegation att besluta i sådana frågor som förskolechef/rektor annars ska besluta. I den här förskolan/skolan fördelas ledarskapet för att göra det uthålligt. I den här förskolan/skolan tar förskolechefen/rektorn ansvar för att barn/elever får inflytande anpassat efter sin ålder , , , , , ,8 Totalt ,8 8

9 Ledning av kvalitetsarbetet utvecklingsarbetet Antal svarande: 216 I den här förskolan/skolan är utvärdering av verksamheten ett viktigt instrument för att utveckla verksamheten. I den här förskolan/skolan har barn/elever inflytande över sin utbildning och sitt lärande. I den här förskola/skolan leder förskolechef/rektor utvecklingsarbetet. I den här förskolan/skolan efterfrågas pedagogernas uppföljning och utvärdering av barnens/elevernas utvecklings/kunskapsresultat. I den här förskolan/skolan anpassas verksamheten/undervisningen efter analyser av metoder och resultat , , , , ,9 Totalt ,0 Enkätresultat för elevernas utvärdering av sina lärare Ledning för framgångsrik undervisning Antal svarande: 235 (medelvärde) Flicka (N=125) Mina lärare visar att de bryr sig om mig som elev. 3,4 3,3 Mina lärare hjälper mig att hitta ett bra sätt för mig att lära mig på. Mina lärare förklarar för mig vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. Pojke (N=110) 3,1 3,3 3,2 3,3 Mina lärare ser till att det är lugn och ro under lektionerna. 2,7 3 Mina lärare ger mig ofta beröm och uppmuntran. 2,9 3,1 Mina lärare diskuterar arbetssätt, sätt att utvärdera kunskaper, mm, inför varje nytt arbetsområde. 3,3 3,5 Totalt 3,1 3,3 Roller och ansvar Antal svarande: 235 (medelvärde) Flicka (N=125) Mina lärare tycker att undervisningen är väldigt viktig. 3,7 3,7 Mina lärare håller bra koll på frånvaro och försen ankomst. 3,4 3,5 Mina lärare uppmuntrar mig att aktivt delta i klassråd, elevråd/skolråd/gymnasieråd. Mina lärare ger mig större inflytande idag än jag fick när jag var yngre. Pojke (N=110) 3 3,1 3,5 3,4 Totalt 3,4 3,4 9

10 Ledning av kvalitetsarbetet utvecklingsarbetet Antal svarande: 235 Mina lärare utvärderar undervisningen tillsammans med eleverna. Mina lärare berättar för mig hur går för mig i skolan och vad jag eventuellt behöver jobba mer med. Kön Flicka (N=125) Pojke (N=110) 3,2 3,3 3,3 3,4 Mina lärare uppmuntrar diskussioner om undervisningen. 3,3 3,3 Totalt 3,3 3,3 Ledning för framgångsrik undervisning (medelvärden) Förvaltningsledning Förskolechefer Pedagogisk personal 3,1 3,0 flickor/pojkar 3,1/3,3 Roller och ansvar (medelvärden) Förvaltningsledning Förskolechefer Pedagogisk personal 3,0 2,8 flickor/pojkar 3,4/3,4 Ledning av kvalitetsarbetet utvecklingsarbetet (medelvärden) Förvaltningsledning Förskolechefer Pedagogisk personal 2,8 3,0 flickor/pojkar 3,3/3,3 Analys I en övergripande analys kan man se tendenser att den pedagogiska personalen anser att förskolechefer och rektorer behöver bli tydligare, vad gäller vilka roller och vilket ansvar vem har. Enkäten visar särskilt att det pedagogiska ledarskapet och ansvar för nyanställda behöver utvecklas. Förvaltningsledningen behöver utveckla arbetet med att använda utvärderingar som ett underlag för fördelning av stöd och resurser. Den pedagogiska personalen får ett jämt resultat i enkäten, när deras pedagogiska ledarskap utvärderas av eleverna. Överlag så ligger resultaten lite lågt och arbetet med ledarskapet måste fortsätta att utvecklas. Åtgärd Förvaltningsledningen utvecklar resursfördelningsmodellen så att utvärderingar blir ett underlag för besluten. Förskolechefer och rektorer prioriterar sitt pedagogiska ledarskap och arbetar aktivt med att utveckla det. Den pedagogiska personalen arbetar aktivt, tillsammans med eleverna, för att skapa studiero, samt ge eleverna beröm och uppmuntran i högre grad. Kunskaper ht: grundskolan - vuxenutbildning Mål Alla elever ska lämna utbildningen med godkända betyg i alla ämnen. Alla elever ska lämna gymnasiet med godkända betyg inom fyra år. Meritvärdet ska höjas för både flickor och pojkar, kvinnor och män. Meritvärdet ska inte skilja mellan könen. Läroplansmål Process I föregående periods utvärdering av kunskaper är en av åtgärderna att varje skola kontrollerar att åtgärdsprogram upprättas för de elever som inte når eller riskerar att inte nå målen. 10

11 Gymnasiet ska se över rutiner och genomföra åtgärder för att öka genomströmningen på gymnasiet. Orsaken till den stora skillnaden mellan könen i meritvärde behöver utredas. Pedagogisk planering, diagnoser, kartläggning, åtgärdsprogram och uppdrag till Elevhälsan är verktyg för att tidigt upptäcka de elever som behöver extra stöd för att nå målen. Betyg i årskurs 6 har gett för fösta gången. Implantering av Gy 2011 har varit ett stort arbete för gymnasiet. Betyg ht 2012, åk 6-9 Total andel (%) streck F E D C B A åk 6 2,5 5,9 31,4 22,8 24,1 11,5 1,9 åk 7 4 4,2 42,2 26,3 16,7 5,2 1,5 åk 8 1 4,6 33,9 25,5 26,1 7,2 1,6 åk 9 5,6 5,8 32,3 25,8 20,1 8,2 2,3 Betyg i modersmål, ht 2012 åk 6-9 Total andel (%) streck F E D C B A åk 6 0 9,0 18,1 27,2 45, åk , åk ,6 33,3 16,6 33, åk ,0 50, Antal Eftersom gymnasiet inte sätter betyg vid höstterminens slut, förutom i ett fåtal kurser kan inget betygsresultat lämnas. Analys Man kan ana en viss försiktighet att använda de högsta och lägsta betygen. Det är möjligt att betygssättande lärare i åk 6 inte känner sig helt trygga med betygsystemet och känner även en viss ovana att sätta betyg. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att utbilda pedagoger i bedömning och betyg, även under de närmaste åren. Gymnasiets arbete med implementering av Gy2011 fortsätter och det arbetet antas öka elevernas resultat. Redovisning av vårterminens ämnesprov kommer när de officiella resultaten publiceras. Betyg, ämnesprov, kartläggningar, åtgärdsprogram måste vara styrande för hur varje skola fördelar sitt stöd till eleverna. Åtgärd Utbilda pedagoger i betyg och bedömning även under nästa läsår. Gymnasiet fortsätter att utveckla det pedagogiska uppdraget genom arbete med implementeringsplan och plan för bedömning för lärande. 11