Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 1 (juli-sept), läsåret

Transkript

1 Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 1 (juli-sept), läsåret

2 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sep) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Utveckling och Intern kontroll samverkan lärande Normer och värden Miljöarbete Barns inflytande Uppföljning, utvärdering och utveckling Pedagogiskt Förskola och hem ledarskap Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (likabehandling, samverkan) Enkät: barn dec - (inflytande, likabehandling) Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för förskolans måluppfyllelse Inskrivna barn: 19 barn födda 2008 Gruppstorlek: 1 grupp Personaltäthet (kvinnor/män): 3,0 förskollärare Barn i omsorg på obekväma tider: 0 Män i förskolan: 0 Modersmål: 2 barn med annat modersmål Ledningsresurs: 1,0 förskolechef som delas mellan 3 förskolor, 1 arbetslagsledare Specialpedagogisk kompetens: 1,0 specialpedagog som delas mellan kommunens samtliga förskolor 2

3 Resultat Normer och värden, jämställdhet, integration Utvärdering och nulägesanalys av trygghetsplan likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Mål Alla barn och elever upplever trivsel och trygghet i förskola/skola. Alla barn och elever känner att de behandlas lika och ingen diskrimineras eller trakasseras, varken av andra barn, ungdomar eller vuxna. Flickor och pojkar bemöts och bedöms så att alla har lika rätt och samma möjligheter att utvecklas. Läroplansmål för normer och värden. Talutrymme fördelas lika mellan flickor och pojkar vid samling och matsituation. Vårdnadshavare ges information om vårt jämställdhetsarbete, På lika villkor. Flickor och pojkar ges möjlighet att prova olika aktiviteter och materiel. Personalen undviker användandet av ordet inte och dialogen och småpratet med pojkarna ökar. Process Vi har tillsammans med barnen haft återkommande samtal om vilka regler och rutiner som vi ska ha på förskolan. Barnen har delats upp i mindre grupper. Med stöd av olika bilder har vi samtalat om olika känslor. Vid samlingen har en talknut använts, för att fördela talutrymmet och ge varannan fråga till flickor och pojkar. Personalen har haft återkommande reflekterande samtal på arbetsplatsträffar och gemensamma planeringar. Vårdnadshavare har informerats om arbetet med På lika villkor. Vi har gjort observationer under året för att se hur talutrymmesfördelningen fungerat. Första tillfället var v Vi har jobbat med kompensatorisk träning, valstund och gjort en lista över barnens deltagande i aktiviteter. Något medvetet arbete med att undvika ordet inte har inte gjorts. Något medvetet arbete med att öka dialogen, småpratet med pojkarna har inte gjorts. Varje enskilt barn har tagits emot och lämnats över till vårdnadshavare av en personal, vid lämning och hämtning. Vi har jobbat med att få en vi-känsla bland alla barn på förskolan. Resultat Användandet av talknuten övergick till handuppräckning efter en tid. Barnen har fått mer talutrymme genom att de delats in i mindre grupper. Ett fåtal observationer har genomförts. Vi har berättat, för vårdnadshavare, på inskolningssamtalet under hösten och satt upp våra mål för arbetet med På lika villkor på anslagstavlan. Barnen har fått välja mellan olika aktiviteter och material och detta har dokumenterats med hjälp av deltagarlistor. Uppföljning och reflekterande samtal har gjorts. Något medvetet arbete med att undvika ordet inte har inte gjorts. 3

4 Regelbundna reflekterande samtal om hur vi gör för att öka dialogen med pojkar har genomförts. 9 av 20 barn besvarade enkäten om trygghet och trivsel på förskolan 4. Känner du dig trygg på din förskola? Antal svarande: 9 Ibland Totalt Medelvärde Är det roligt att vara på din förskola? Kan du leka i lugn och ro på din förskola? ,78 Får alla barn vara med och leka på din förskola? Är de vuxna lika snälla mot alla barnen på din förskola? ,67 Totalt ,81 Analys För att befästa förskolans regler har vi haft återkommande reflekterande samtal både i grupp och enskilt. I de mindre grupperna fick barnen chans att berätta hur de upplever de olika känslorna glad, ledsen, arg och rädd. Många olika tankar och funderingar kom fram. Det är väldigt viktigt att vi har tid till gemensamma diskussioner. För att barnen ska känna sig trygga har vi valt att en personal finns i hallen för att ta emot och lämna ut information kring barnet till vårdnadshavare. För att varje enskilt barn ska känna sig som en del i gruppen har vi jobbat med gruppstärkande övningar, namnlekar och reflekterande samtal. Allt eftersom barngruppen och vi pedagoger blev trygga med varandra, valde vi bort talknuten för att istället använda handuppräckning. Då bara ett fåtal observationer av talutrymmet gjordes så vet vi inte om det blev någon jämnare fördelning mellan talutrymmet för flickor och pojkar. Alla vårdnadshavare har fått information om arbete med På lika villkor. De barn som deltagit i enkätundersökningen har gett höga omdömen kring tryggheten på förskolan. Åtgärd Tillsammans med den nya barn och personalgruppen komma fram till nya gemensamma trivselregler. Vi fortsätter att arbeta med olika känslouttryck. På våra gemensamma planeringar och arbetsplatsträffar diskuterar vi vår trygghetsplan. Vi fortsätter att möta upp varje enskilt barn i hallen. För att få ihop den nya gruppen fortsätter vi med arbetet för att skapa en vi-känsla. 4

5 Dela barnen i mindre grupper vid samlingar. För att fortsätta med en jämn fördelning av talutrymmet mellan flickor och pojkar kommer vi att använda en talsymbol i samlingen. Göra observationer vid samlingen i mindre grupper. Informera vårdnadshavarna vid höstens inskolningssamtal och i föräldrabrev. 5