Kvalitetsarbete för grundskolan Västerby skola period 3 (jan-mars), läsåret 12/13.

Transkript

1 Kvalitetsarbete för grundskolan Västerby skola period 3 (jan-mars), läsåret 12/13. 1

2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sept) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Intern kontroll Intern kontroll samverkan Normer och värden Skolan och Elevernas ansvar och Fritids, skola och omvärlden inflytande hem Kunskaper vt Miljöarbete Pedagogiskt Bedömning och ledarskap betyg Kunskaper ht Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, information) Enkät: barn, elever, maj - (likabehandling) Kunskaper (statistik Kunskaper (statistik fr lärplattform) fr lärplattform) Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för förskolan måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Förskoleklass: Antal elever Grundskolan, grundsärskolan: Antal elever Språkval åk 9 Andel lärare (kvinnor/män) med ped. högskoleexamen Kostnad per elev Genomsnittligt meritvärde åk 9 2

3 Andel behöriga till gymnasieskolan Modersmål/Studiehandledning Fritidshem: Antal inskrivna barn Gruppstorlek och personaltäthet Barn i omsorg på obekväma tider Andel kvinnor och män Ledningsresurs Specialpedagogisk kompetens Resultat Elevernas ansvar och inflytande Mål Skolans mål är att varje elev: Tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, Successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och Har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Process 1. Vi har haft klass- och elevråd varje månad, där stående punkter med definitioner av elevmedverkansmöjligheter. Mötestider fastslogs i början av läsåret. 2. Elevrådsanvarig har kallat till matrådet där både kostchef och bespisningspersonal var med. 3. Vi har avslutat arbetet med trivselvärdar. 4. Vi har skrivit pedagogiska planeringar där eleverna till viss del har varit med och påverkat arbetsmetoder. 5. Vi har tydliggjort målen för varje arbetsområde och vad vi förväntat oss av eleverna. Resultat 1. Alla upplever att de fasta punkterna varit positiva och eleverna har varit med i fastställandet av ordningsreglerna. Fastslaget schema för elevrådet har underlättat planeringen för klassråden. På alla frågor som handlar om elevråds och klassråds inflytande ligger vi högt i mätningen, vilket visar på att eleverna känner delaktighet. 2. Vi hade ett möte med bespisningspersonal, kostchef och matråd. Inför matrådet hade matrådsrepresentanterna haft klassråd med fokus på matfrågor. Värdet på enkätundersökningen på frågan gällande elevernas möjlighet att påverka skolmaten är lågt. 3

4 3. Vi har inte haft några gemensamma rastaktiviter. 4. Enligt enkätundersökningen anser de flesta att de får vara med och påverka sitt arbete. 5. De pedagogiska planeringarna har bidragit till att eleverna bättre vet vad de ska kunna, vilket enkätundersökningen också visar. Elevernas medvetande om vad de ska kunna och vad som förväntas av dem är högt, men när det gäller deras lust att lära och nyfikenhet så är värdet lågt. Analys 1. Arbetet har fungerat bra. Vi har skapat en modell som fungerar och därför kommer vi att fortsätta på samma sätt nästa år också. 2. Matrådet hölls efter enkätundersökningen gjorts, vilket kan vara anledningen till att värdet var lågt. Vi upplevde dock att eleverna efter matrådet var positiva och kände att de hade fått vara med och påverka och göra sina åsikter hörda. 3. Vi har inte hört att någon har saknat det och vi vuxna har inte heller upplevt att det saknats. Men, det kan finnas barn som skulle må bra av att det ibland organiserades något då vi vet att det kan så frön både vad gäller kreativitet och vänskap. Eventuellt kan även en del konflikter undvikas. 4. Det är viktigt att eleverna vet vad de kan vara med och påverka och att vi verkligen låter dem vara med då möjlighet finns så att deras medvetande om sina påverkansmöjligheter ökar så att de inser att de inte kan vara med och påverka allt. 5. De äldre eleverna har fått en bättre förståelse för vad de ska kunna, men det är fortfarande svårt för de yngre. Vi måste bli bättre på att skriva så att eleverna förstår och känner att det berör dem och är till nytta för dem. Vi måste hitta en balans i vårt förmedlande av krav/förväntningar så att inte lusten dödas. Åtgärd Matråd ska hållas tidigare på året. Sexorna ska ha ett rullande schema där två elever/vecka organiserar en rastaktivitet på tisdagens förmiddagsrast. Vi ska tydliggöra elevernas påverkansmöjligheter. Vid skrivandet av PPL:er ska vi skriva så att eleverna förstår att det finns olika kravnivåer och att det är upp till eleverna själva vilken nivå de vill sträva efter när det gäller de äldre eleverna. När det gäller de yngre eleverna ska vi framför allt tänka på att använda ett enkelt språk och att ha tydliga/konkreta mål som de lätt kan förstå. Pedagogiskt ledarskap Mål Det finns en förskole-/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget. Det är tydligt vem som har vilken roll och vilket ansvar som är kopplat till rollen. Utvärdering och analys av verksamheten är synligt i kvalitetsarbetet. Process Eftersom vi inte tidigare utvärderat det pedagogiska ledaskapet har vi inte arbetat med några specifika åtgärder. Mycket utav vårt arbete under hösten har handlat om att göra eleverna medvetna om vilka krav som ställs på dem utifrån kunskapskraven i läroplanen. Vi har haft 4

5 flera pedagogiska diskussioner i kollegiet som har behandlat just detta. Det har även legat ett stort fokus på att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar att nå kraven, vilket vi har gjort bl.a. genom att vi i större utsträckning än tidigare har undervisat i de ämnen som vi är behöriga i. Vi har även sett till att fördela specialundervisningen och resurstiden på bästa möjliga sätt utifrån våra förutsättningar. I vårt arbete med pedagogiska planeringar har vi försökt involvera eleverna t.ex. i valet av arbetssätt, redovisningsformer och i utvärderingsarbetet. Resultat Resultatet på elevenkäterna vad gäller pedagogiskt ledarskap (fråga 7, 8 och 9) är bra på samtliga delfrågor. Exempel på höga resultat från enkäten är: 1. Mina lärare hjälper mig att hitta ett bra sätt för mig att lära mig på. (3,5) 2. Mina lärare tycker att undervisningen är väldigt viktig.(3,67) 3. Mina lärare berättar för mig hur går för mig i skolan och vad jag eventuellt behöver jobba mer med. (3,5) Exempel på inte så höga resultat: 4. Mina lärare ger mig ofta beröm och uppmuntran.(3,11) 5. Mina lärare utvärderar undervisningen tillsammans med eleverna. (3,11) Nedanstående resultatet bygger på personalens enkätundersökning, som gjordes tidigare i år. Vi vill förövrigt påpeka att vi har svårt att analysera enkätresultatet då det inte går att utläsa enbart Västerby skolas resultat. 6. Enligt enkätundersökningen anser de flesta att det finns en skolkultur med delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget. 7. Enligt enkätundersökningen anser de flesta att roller och ansvar är tydliga. 8. Kvalitetsarbetet bygger på gedigna analyser, utvärderingar och samtal där alla pedagoger är inblandade. Analys Elevresultaten: Att vi får så höga resultat beror sannolikt på att vi aktivt arbetar med det pedagogiska ledarskapet samt att vi i kollegiet har många diskussioner kring vad man kan göra och hur man kan göra det. Andra orsaker är vårt arbete med Lgr 11 och de pedagogiska planeringarna. Vår tydlighet när det gäller vad de ska lära sig och varför de ska lära sig det, samt det faktum att vi trycker på vikten av arbetsro och fokusering på uppgifterna är även det något som gett resultat. Det vi får ta åt oss av är att vi i högre grad bör ge beröm och uppmuntran samt att vi behöver bli bättre på utvärderingsarbetet med eleverna. Även de punkter som får lägst resultat när det gäller pedagogiskt ledarskap får trots allt bra resultat då det ligger över 3,0. 5

6 Personalresultaten: Att vi alla har samma uppdrag/uppgifter och ligger på samma nivå i organisationen gör att vi har en skolkultur där vi är delaktiga, samt har inflytande och ansvar för det gemensamma professionella uppdraget. En annan bidragande orsak till det positiva resultatet kan vara att vi tillåts ta mycket eget ansvar och att vi känner att rektor litar på våra förmågor. I början av läsåret fastställs vem som ansvarar för vad när det gäller olika ansvarsområden. Åtgärd Det vi får ta åt oss av är att vi i högre grad bör ge beröm och uppmuntran samt att vi behöver bli bättre på utvärderingsarbetet med eleverna. I de diskussioner som kom upp då vi försökte utvärdera denna punkt kom följande upp: Vi behöver ha gemensamma regler/gemensam syn på vad som gäller i olika situationer. (de oskrivna reglerna) Vi behöver möjlighet att diskutera hur man erövrar det pedagogiska ledarskapet i klassrummet. Vi behöver tid att diskutera pedagogiska frågor. Förslagsvis kan man dra ner på antalet APT: er och istället ha pedagogiska diskussioner kring olika frågor. Detta anser vi vara en ledningsfråga på hög nivå. Kunskaper ht Mål Alla elever ska lämna utbildningen med godkända betyg i alla ämnen. Alla elever ska lämna gymnasiet med godkända betyg inom fyra år. Meritvärdet ska höjas för både flickor och pojkar, kvinnor och män. Meritvärdet ska inte skilja mellan könen. Läroplansmål Process 1. Placerat elever på olika sätt för att minska prat med kamrat. I de fall då det varit möjligt och behov har funnits har bord bytts till bänkar. Skapat mindre grupper vid eget arbete då möjlighet funnits. Samtalat om arbetsro och vad det är. Tydlig struktur för att alla ska veta vad som gäller vad gäller rörelse i klassrummet, arbete i korridoren, toabesök och annat spring samt lektionens början, slut och innehåll. 2. Vi har skrivit pedagogiska planeringar för att tydliggöra arbetets innehåll och mål. 3. I sexan har killar och tjejer haft lektioner var för sig i vissa ämnen/vissa lektioner. 4. Sexans elever har haft bonustid på tisdagseftermiddagar för att ta igen det de missat eller inte hunnit med när det gäller veckomålen. Femmorna har haft samma möjlighet på torsdagseftermiddagar. 5. Treans pedagoger har fått handledning av Agneta Masimov för att stärka det pedagogiska ledarskapet. Även ettans och tvåans pedagoger har fått visst stöd. AM har även haft en miniföreläsning kring detta på konferenstid. 6. Två representanter från Ung företagsamhet var hitbjudna en onsdagseftermiddag för att presentera ett arbetsmaterial kring entreprenöriellt lärande. Ingetora Aretorn var på 6

7 en tvådagarskonferens för att vidareutbilda sig inom området. Sexan har använt materialet från Ung företagsamhet. Femman har deltagit i Geniknölarna. Resultat 1. Överlag är arbetsron på skolan bra och i några klasser har den blivit betydligt bättre än föregående år. Resultatet på enkäten var 3, För många elever och föräldrar är de pedagogiska planeringarna svåra att förstå. Enkätresultat visar att eleverna tycker att de har fått förklarat för sig vad de ska kunna utifrån kunskapskraven (enkätresultat 3,39). Studiemotiverade elever har visat ett större intresse för att utvecklas inom olika ämnen. 3. Tjejerna har vågat ta för sig mer. De syns och hörs mer, vilket ger ett bättre underlag för bedömning och betygssättning. 4. I sexan har flera elever utnyttjat bonustiden, vilket har inneburit att de har hunnit med det de ska göra. Endast en elev i femman har vid ett tillfälle nyttjat bonustiden. 5. Det pedagogiska ledarskapet i ettan, tvåan och trean har stärkts, vilket även har spillt över på övriga pedagoger. 6. Tankegångarna kring entreprenöriellt lärande har väckts och vi har tagit trevande steg mot ett mer entreprenöriellt arbetssätt. Analys 1. Elevernas kunskapsinhämtning har blivit bättre då arbetsron och ordningen i klassrummen har ökat. 2. De pedagogiska planeringarna har i de högre årskurserna bidragit till ett ökat medvetande om arbetets innehåll och kunskapskrav, vilket i sin tur har bidragit till en god måluppfyllelse. 3. I musikämnet i synnerhet och i övriga ämnen i allmänhet har tjejerna getts bättre möjlighet att nå kunskapskraven då de har fått vara för sig själva, eftersom de då vågat ta för sig mer. 4. När alla elever i en klass är på samma ställe i undervisning och ingen släpar efter, kan klassen och därmed undervisningen komma vidare i ett raskare tempo, vilket gör att man når längre och djupare inom de olika arbetsområdena. För den enskilda eleven innebär bonustiden också en möjlighet att faktiskt hinna med och då också kunna vara med och tillgodogöra sig nya arbetsmoment. 5. När det pedagogiska ledarskapet är tydligt så blir det mer lugn och ro i klassrummet och då ökar elevernas kunskapsinhämtning. 6. Vi är på gång, men behöver mer input och fler möjligheter att arbeta med det och diskutera det i arbetslaget. Åtgärd Vid skrivandet av PPL:er ska vi skriva så att eleverna förstår att det finns olika kravnivåer och att det är upp till eleverna själva vilken nivå de vill sträva efter när det gäller de äldre eleverna. När det gäller de yngre eleverna ska vi framför allt tänka på att använda ett enkelt språk och att ha tydliga/konkreta mål som de lätt kan förstå. Vi behöver bli bättre på att lyfta fram de elever som försvinner i bakgrunden så att alla elever ges möjlighet att visa sina förmågor och att göra sin röst hörd, så att de lär sig att de är viktiga 7

8 och att det de har att säga betyder något. Detta kan ställa vissa krav på hur vi organiserar undervisningen. Vi anser att det finns ett behov av bonustid för de äldre eleverna, men frågan är hur man organiserar det så att inte personalen behöver ta av sin planeringstid till detta. Vi behöver få ökad förståelse för vad entreprenöriellt lärande är och hur man arbetar med det. Övrigt vad gäller området Kunskaper ht: Under hösten har vi alla på olika sätt fungerat som specialpedagoger då vi inte har haft någon specialpedagog på heltid på skolan. Vi har på bästa sätt försökt ge eleverna det stöd de behöver, men vi känner att vi inte räcker till i den grad som behövs. Dessutom har den som specat ibland fått lämna sin elev för att täcka upp för en frånvarande kollega. Vi har inte heller den kompetens som krävs och den överblick som man får om man endast jobbar med detta. De tider då vi har delat upp klasserna i halvklasser eller varit två i klassrummet har fungerat bra. 8