Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret

Transkript

1 Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret

2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sept) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Intern kontroll Intern kontroll samverkan Normer och värden Skolan och omvärlden Elevernas ansvar och inflytande Fritids, skola och hem Kunskaper vt Miljöarbete Pedagogiskt ledarskap Bedömning och betyg Kunskaper ht Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, Enkät: elever, dec - (inflytande, ped. ledarskap, SKLfrågor) Kunskaper (statistik fr lärplattform) information) Enkät: elever, mars - (likabehandling) Kunskaper (statistik fr lärplattform) Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för skolans måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Förskoleklass: Antal elever: 17 elever, 8 flickor och 9 pojkar Grundskolan, grundsärskolan: Antal elever: 80 elever, 35 flickor och 45 pojkar 2

3 Andel lärare (kvinnor/män) med ped. högskoleexamen: 100 % kvinnor, 7,65 kvinnor Modersmål/Studiehandledning: 9 elever läser modersmål/ ingen elev har studiehandledning Övergång och samverkan Mål Hedemoras rutiner för överlämning mellan förskoleklass, fritidshem och skola följs. Alla elever med behov av särskilt stöd ges särskilt utrymme vid överlämning. Läroplansmål Åtgärder från föregående utvärdering Övergångar F-klass: Inskrivningshandlingar bör följa med barnet till mottagande f-klass. Vid lärarbyten: Flera träffar för överlämnande med olika innehåll beroende på elevernas specifika behov. Dokumentation över elevens utveckling som kan gå vidare till mottagnade lärare. Upprätta rutiner för kartläggning av nyanländas kunskaper och inslussning i klasser. Yngre nyanlända elever bör inkluderas i ett tidigt skede i ordinarie klass, för att så snabbt som möjligt utveckla språket. Samverkan Samverkan med fritids Planera samverkan tillsammans med berörd personal på fritids innan skolstart samt hålla riktlinjerna till att förlägga detta i de lägre åldrarna. Samverkan fadderverksamhet För att utveckla fadderverksamheten bör denna schemaläggas för alla klasser. Process Personal från f-klass har träffat personal från Svalan och haft muntliga överlämningar. Dock finns inga skriftliga dokument som visar barnens utveckling som medföljer till f-klass. Lärarbyte har skett mellan åk 3 och 4 respektive åk 6 och åk 7, där några träffar ägt rum. Den nya läraren har fått ta del av nationella prov, IUP:er, skriftliga omdömen och åtgärdsprogram. Under höstterminen 2013 var det ett uppföljningsmöte på Vasaskolan för elever i åk 7. Pedagoger i förberedelseklass har under året varit på några föreläsningar om kartläggning av nyanlända elever. Diskussioner om hur kartläggningen ska se ut och gå till har hållits under höstterminen. De yngre, nyanlända elever som har kommit till skolan har slussats in i sina respektive klasser vid ett tidigt skede. Samverkan mellan skolan och fritids har förlagts i de tidiga årskurserna, f-klass, åk 1 och åk 3. 3

4 Under höstterminen har vi arbetat i olika tvärgrupper vid långpromenaden, stämpeljakten, elevrådsdagen och julpysslet. Informationen om barnen och gruppen som kom från Svalan har varit bristfällig. F-klass har under höstterminen fått delas i två grupper och elevhälsan har kopplats in för att stödja pedagogerna i sitt arbete. Under andra halvan av terminen fanns en extra resurs i klassen. Överlämningen mellan åk 3 och 4 har fungerat bra. Pedagogerna är nöjda med den information som har lämnats. Överlämningen mellan åk 6 och åk 7 har varit okej. Direktiven för vilka dokument som skulle överlämnas kom sent under höstterminen 2013 i stället för under våren. Vi ser ett positivt resultat av att inkludera de yngre eleverna tidigt i klass. De utvecklar språket på ett bra sätt och kommer lättare in socialt i gruppen. Samverkan med fritids har under höstterminen fördelats så här: F-klass: 3,5 timmar/dag 1:an: 3 timmar/vecka 3:an: 3 timmar/vecka Arbetet i tvärgrupperna har varit uppskattat och lärorikt för både elever och personal. Analys För att det ska bli en bra överlämning från förskolan till f-klass är det viktigt att de sociala grunderna ska finnas i gruppen. Vi saknar kommunikationen med förskolans personal om innehållet i verksamheten för att få en röd tråd i arbetet med gruppen. Vi upplever att de grupper som kommer till f-klass har god språklig medvetenhet men till viss del saknar respekt för varandra, vuxna och miljön. Pedagogerna som funnits med i överlämningen mellan åk 3 och åk 4 tycker att det har fungerat bra för att de har haft tid att diskutera eleverna och gruppen vid flera tillfällen. Då de båda har funnits på skolan både under föregående termin och under höstterminen har de kunnat återkoppla vid behov. Vi anser att det inte är nödvändigt att ha en obligatorisk återkopplingsträff med lärare i åk 7. Finns det speciella omständigheter, så kan de kontakta berörda lärare från åk 6 vid behov. Även om vi ser ett positivt resultat av tidig inkludering av nyanlända elever, upplever vi att vi inte hinner ge dem tillräckligt med hjälp i skolarbetet. Vi tycker att det är bra att samverkan med fritids, så långt det är möjligt, förläggs i de tidiga åldrarna för att t ex befrämja läsinlärningen, läsförståelsen och den grundläggande matematiken. I början av höstterminen bestämde vi att avsluta arbetet med fadderklasser, eftersom vi ville förbättra klimatet på skolan. Vi såg inte tillräckliga effekter av det tidigare arbetet med fadderklasser och ansåg därför att vi ville prova något annat sätt. Tvärgruppsarbetet har fungerat mycket bra, framför allt vid strukturerade aktiviteter. 4

5 Åtgärd Vid två tillfällen i maj byter pedagoger i förskoleklass och förskola grupper med varandra för inskolning. Utveckla samarbetet mellan förskoleklass, lågstadiet och förskola. Kartläggning av nyanlända elever görs av lärare i FBK-klassen. Skolan och omvärlden Mål Alla elever får underlag för att välja fortsatt utbildning, genom studiebesök, vägledning och arbetslivsorientering. Läroplansmål Åtgärder fr föregående utvärdering I början av höstterminen 2013 planerar och genomför vi ett temaarbete kring de olika kulturer vi har på skolan. Temaarbetet avslutas med en storsamling i samband med FN-dagen. Sammanställa en telefonlista med namn nummer till lokala företag och föreningar. Upprätta en plan över Skapande skola, vilken årskurs som arbetar med vilket projekt. Upprätta en kontakt på engelska mellan klass 5 på Vikmanshyttans skola och klass 4-5 på Svenska skolan i Peking. Process F-klass har under höstterminen haft besök av barnbibliotekarie från Stadsbiblioteket. Under höstterminen har åk 2 haft besök av studievägledare från Vasaskolan. Eleverna informerades om vikten av att göra sitt bästa i skolan för att ha möjlighet att få den utbildning och det jobbet man vill ha. Åk 4-5 har haft dansmatte inom Skapande skola med Carina Wartin-Lidholm. Klassen fick besök under sex tillfällen. Åk 1-6 hade under vårterminen 2013 två besök av representant från projektet Schysst kompis. Eleverna fick diskutera regler både inom och utanför idrottsvärlden. Vi har inte haft något gemensamt temaarbete kring de olika kulturerna vi har på skolan. Däremot har vi haft en gemensam storsamling på FN-dagen. Vi har sammanställt en telefonlista till lokala företag och föreningar. En plan över Skapande skola är påbörjad. Vi har inte längre någon kontakt med Svenska skolan i Peking på grund av att ansvarig pedagog i Kina har slutat. Storsamlingen på FN-dagen var uppskattad och lärorik, och barnen fick en inblick om orättvisorna i världen. Telefonlista finns under den gemensamma katalogen på datorn under Skolan och omvärlden. Analys Vi tror att storsamlingen blev så uppskattad eftersom den var konkret och att barnen fick vara delaktiga. 5

6 Åtgärd Fortsätta med gemensam storsamling på FN-dagen. Miljöarbete Mål Miljötänkande och hållbara lösningar genomsyrar förskolan/skolans verksamheter. Utbildningsförvaltningens handlingsplan Åtgärd fr föregående utvärdering Vi måste bli bättre på att planera in miljömålen i vår temaplan så att alla blir delaktiga i arbetet. En LPP om miljöarbete ska skrivas under våren Process Under vårterminen avslutades Grön flagg-arbetet med tema vatten. Under höstterminen 2013 beslutades att skolan och förskolan skulle göra enskilda Grön flagg-mål för kommande tema. Pedagogerna i Grön flagg-gruppen har kontinuerligt träffats och diskuterat vilket nytt tema vi vill arbeta med. En pedagogisk planering om miljöarbetet, främst Grön flagg tema konsumtion, har påbörjats under hösten och ska göras klart under början av vårterminen Det avslutade temat om vatten utvärderades under juni månad och blev godkänt. Vi på skolan valde konsumtion som nytt tema och under hösten har en ny handlingsplan upprättats och godkänts av Håll Sverige Rent. Analys Under hösten tog vi beslutet att dela på förskolan och skolan i Grön flagg-arbetet, eftersom vi hade olika önskemål på lämpliga teman. Fördelen vi ser med detta är att organisationen kring temat underlättas, då endast en verksamhet behöver involveras vid aktiviteterna. Pedagogerna på skolan träffas varje dag och har då möjlighet att diskutera och planera arbetet. Vi valde att inte skriva någon LPP om miljöarbetet under vårterminen, då vi insåg att det blev för omfattande. Dessutom var vårt tidigare Grön flagg-tema på väg att avslutas. I stället väljer vi att skriva en nu, för endast Grön flagg-arbetet då vi precis ska påbörja det nya temat. Åtgärd En pedagogisk planering för Grön flagg-temat ska upprättas under vårterminen Grön flagg-mål tema konsumtion: - 6