Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret

Transkript

1 Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret

2 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sep) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Utveckling och Intern kontroll samverkan lärande Normer och värden Miljöarbete Barns inflytande Uppföljning, utvärdering och utveckling Pedagogiskt Förskola och hem ledarskap Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, information) Enkät: barn dec - (inflytande, likabehandling) Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för förskolan måluppfyllelse Datum för statistik: Inskrivna barn, totalt: 74 Antal grupper: 5 åldersindelade grupper Antal årsarbetare (kvinnor/män): 11,05 Barn i omsorg på obekväma tider:0 Antal män i förskolan:0 Antal barn med annat modersmål, än svenska: 5 Modersmål på enheten: Svenska, Serbiska, Estniska, Swahili, Rumänska, Kurdiska Ledningsresurs: 1,0 Förskolechef fördelat på 4 förskolor, 1 arbetslagsledare Pedagogista/pedagogisk utvecklare: 0,9 som delas mellan 4 förskolor Specialpedagogisk kompetens: 1,0 specialpedagog som är knuten till alla förskolor i kommunen 2

3 Utveckling och lärande Mål Alla barn i förskolan ökar sin nyfikenhet och sitt lärande i matematik och språk genom lek i en stimulerande miljö Augusti 2014 flyttade barn och pedagoger in i nybyggda lokaler. Pedagogerna har haft en planeringsdag där de diskuterade och planerade inför inflyttningen. Efter att ha installerat sig upptäcktes det att den första planeringen av rummen inte uppfyllde de tänkta funktionerna. Rummen och materialet möblerades och flyttades om efter observationer av barnens lek. Olika små och stora projekt har pågått under året i de olika åldersgrupperna. Det har varit sagoprojekt, dinoussarieprojekt, byggprojekt och några barn har undersökt lekparken Sveaparken. Barnen har också utforskat skogen utanför förskolans gård där de undersökt vart stigarna tar vägen? Barnen har berättat och reflekterat för varandra, på samlingar, om sina olika arbeten och projekt. Den första tiden var inte förskole gården riktigt färdig, så barnen lekte på en gräsplan utanför huset och då ofta med pedagog styrda lekar. Pedagogerna har introducerat olika material och tekniker som t.ex. färg, lera, färgpennor. Bygghörnor med varierande byggmaterial har skapats. Touchskärmen har används på flera olika sätt i verksamheten. De yngre barnen har utforskat och upptäckt både inne och utemiljön. Pedagogerna har funnits nära de yngsta barnen i deras lek. Några barn har använt ipad för att dokumentera sina arbeten. Dialoger och diskussioner om den pedagogiska miljön, barnsyn och olika teorier förs kontinuerligt i olika samtals och reflektionsforum. Vi strävar efter att få en förståelse och samsyn om hur viktiga och betydelsefulla våra val av material och iordningställande av miljön är. Observerationer kring vår miljö har förts, men dessa har inte dokumenterats. Diskussioner förs kring Torgets funktion. Vad kan den användas mer till än matsal? Tanken är en mötesplats för barn i olika åldrar och pedagoger. Vid inflyttningen fanns många tankar och frågor kring organisation och förhållningssätt. Kontinuerliga diskussioner har förts, i olika samtasforum, kring vilket material som kan vara lockande, inbjuder till aktivitet och möten, som är experimenterande, laborerande, undersökande och skapar dialog. Vår strävan är att få en samsyn kring val av material och hur miljön ska ordnas. I de olika projekten har barnen fått möjlighet att träna regellekar och utveckla sina tankar och funderingar. I konstruktionsleken har mattematiska begrepp som hållbarhet och balans funnits med. Barnen har fått möjlighet till språkutveckling genom att lyssna på sagor, berätta och dramatisera dem för varandra. 3

4 Genom reflektioner tillsammans har barnen getts möjlighet att fundera kring de arbeten som de gjort. De har också getts möjlighet att se och upptäcka andras tankar, funderingar och lösningar De yngsta barnen har haft tillgång till närvarande pedagoger, som snabbt lärt känna och byggt en relation till barnen Torgets miljö är inte färdigplanerad. Barnen har i sina olika projekt och aktiviteter fått möjlighet att upptäcka olika materials möjligheter, egenskaper och tekniker. Barnen har använt IT-tekniken ipad och touchskärm. Det är många frågor kring organisation, val av material, miljö och barnsyn som vi har diskuterat och dessa diskussioner pågår ständigt. Diskussionerna tillförde mycket då var och en fick reflektera och fundera över, Vad tänker jag? Hur gör jag? Hur tänker jag kring barn? Det är många frågor som behöver ventileras, lyftas och diskuteras när man flyttar in i nya lokaler för att hitta en fungerande organisation och arbetssätt. Det kan vara en lång process. Vi behöver ständigt diskutera och utveckla förståelsen och betydelsen av att ha en spännande miljö med utmanande material. Miljön och behovet av olika slags material förändras med att barngrupperna också förändras, miljön är en färskvara och behöver kontinuerligt ses över. Torget blev en ny upplevelse för oss och vi var inte klara med vilken funktion den skulle ha. Diskussioner om en mötesplats för alla åldrar pågår. Hur behöver vi tänka då? Vilket material behövs? Vilken miljö vill vi erbjuda barnen? Det hade förmodligen varit ett stöd om vi haft observationer kring barnens lek i de olika rummen som underlag i våra reflekterande diskussioner. Då barnen den första tiden hade en begränsad tillgång till sin utemiljö så fick de mer av planerade pedagogstyrda lekar, vilket de kanske inte fått möjlighet till i samma utsträckning om gården med sina leksaker hade varit färdig. Genom att använda skapande material och skapandeprocesser har barnen utvecklat en relation till det material och de rum som erbjudits dem. Barnen har genom sina reflektioner med varandra fått möjlighet till att skapa förståelse för varandras olikheter att man kan lösa problem på många olika sätt. Pedagogerna inne hos de yngsta barnen har genom att finnas nära barnen alltid kunna erbjuda ett tillgängligt knä att krypa upp i för att ge barnen möjlighet att känna trygghet. Barnen har getts möjlighet att utveckla sina kunskaper i IT-tekniken med hjälp av touchskärm och ipad. I utforskandet av miljön, både inne och ute, har barnen fått möjlighet att utveckla sin förmåga i att orientera sig. Åtgärd Sträva efter en gemensam syn kring bemötandet av barnen, val av material, iordningställande av miljön så att det blir utmanande och utvecklande för barnens utveckling och lärande. Genom diskussioner och inspiration från Reggio Emilias pedagogiska förhållningssätt, Diskutera och utveckla reflektionerna med barnen. Observera, Till vad? och Hur? använder sig barnen av miljö och material. Utveckla den pedagogiska miljön på torget. 4

5 Mål Förskolan stärker alla barns, flickor och pojkars möjligheter att utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Barnen, alla flickor och pojkar har genom den dagliga verksamheten fått möjlighet att utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet. Vi har inte diskuterat eller använt oss av litteratur kring begreppet kulturell identitet. Modersmålnätverket som var tänkt att skapas har inte kommit till stånd. Gemensamma rutiner har inte skapats kring hur mottagandet ska ske för våra nya barn med annat modersmål och kultur. Genom att förskolan flyttade sin verksamhet, till centrala Hedemora, har vi fått fler barn med annat modersmål och kulturell identitet. Barnen har snabbt kommit in den dagliga verksamheten. Vi hade inte några gemensamma rutiner kring mottagande av barn och vårdnadshavare med annat modersmål och annan kulturell identitet Det finns fortfarande ett behov av mer förståelse och kunskap kring hur vi på bästa sätt ska kunna ta emot och stödja de barn som har ett annat modersmål och kulturell identitet Fler av barnen med annan kulturell bakgrund som började på förskolan kunde inte tala eller förstå svenska, men pedagogerna fanns nära barnen för att försöka fånga upp, tolka deras tankar och behov, vilket gjorde att barnen snabbt fann sig till rätta. Då vi har fått flera barn med annat modersmål och kulturell identitet känns behovet av rutiner och kunskap för oss större än tidigare för att vi ska kunna ge barnen och vårdnadshavare det stöd de behöver. Åtgärder För att nå alla barn så finns det ett behov av att återuppta/skapa ett modersmålnätverk som gör att vi pedagoger kan få mer kunskap och förståelse för hur vi ska tillgodose barn med annat modersmål och annan kultur. Tips och idéer! Vägledning! Skapa gemensamma rutiner hur mottagandet ska ske för våra nyanlända familjer. Diskutera begreppet kulturella identiteter på ett av våra pedagogiska möten. Mål Insatser för barn, flickor och pojkar, i behov av särskilt stöd görs både i förskolan och skolans tidiga år. Vi har haft regelbundna reflektionsmöten där barnens behov lyfts. Vi har observerat barnen utifrån de projekt de har arbetat med och i den övriga verksamheten Återkommande handledning av specialpedagog 5

6 Vi har sett ett behov av att få handledning från specialpedagog. Vi har haft ett bra stöd av vår specialpedagog som vi träffat vid flera tillfällen där vi fått stöd och idéer kring organisationen av vårt arbete och vår miljö för att vi ska kunna stödja de barn som har särskilda behov. I våra dagliga möten med barnen har vi gjort observationer och reflektioner utifrån barnens projekt och i den övriga verksamheten har vi uppmärksammat barnens olika behov. P.ga att vi har kontinuerlig kontakt med specialpedagog har vi fått handledning i vårt arbete med struktur och organisation. Åtgärder: Vi kommer att ha kontinuerlig kontakt och handledning genom vår specialpedagog. Vi kommer att arbeta med observationer och reflektioner utifrån projekt, lek och aktiviteter i verksamheten. Läroplansmål Barns inflytande Mål Barnen upplever att de har inflytande och kan påverka sin situation i förskolan. Vi har haft återkommande reflektionssamtal kring hur viktigt det är att ha materialet tillgängligt så barnen får möjlighet att göra egna val. Vi har haft regelbundna reflektionsmöten där barnens individuella och gruppens behov lyfts. Barnen har fått möjlighet till att göra egna val av aktivitet under hela dagen Material som är tillgängligt för barnen Barnen har fått möjlighet till att bemötas utifrån sina önskningar och behov Genom våra återkommande diskussioner och reflektioner har vi fått en större förståelse över hur viktigt materialets placering och tillgänglighet är så att barnen ska kunna göra egna val. Vi behöver förståelse och kunskap om både barnens individuella och gruppens behov för att kunna bemöta deras önskningar och behov. Åtgärd Återkommande diskussioner och reflektioner kring barns inflytande utifrån material och miljö i olika samtalsforum. 6

7 Använda pedagogisk dokumentation för att få kunskap och förståelse om hur vi ska bemöta det individuella barnet och gruppen. Pedagogiskt ledarskap Mål Det finns en förskole-/skolkultur där det finns delaktighet, inflytande och ansvar i det gemensamma professionella uppdraget. Det är tydligt vem som har vilken roll och vilket ansvar som är kopplat till rollen. Utvärdering och analys av verksamheten är synligt i kvalitetsarbetet. Förskolans pedagogiska plattform är ett levande dokument på förskolorna. Bokcirkel med fyra tillfällen har genomförts. Skapande nätverk pågår. Två pedagoger har ett uppdrag att tillsammans med förskolorna utveckla lärplattformen Unikum. Arbetet med kvalitetsperioderna har fortlöpt under verksamhetsåret. Förskolecheferna har deltagit i en konferens om kvalitetsarbete i förskolan. Handlingsplaner har utformats utifrån resultaten från personalenkäten. Uppdrag för tre pedagagogistor/pedagogiskutvecklare har skapats. Förskolorna arbetar utifrån den pedagogiska plattformen. Pedagogistorna har i uppdrag att utveckla förskolornas pedagogiska verksamhet utifrån förskolans läroplan och den pedagogiska plattformen. Ca. Tjugo pedagoger har träffats vid fyra tillfällen, läst och diskuterat boken Lyssnandets och seendets villkor av Christina Wehner Godée. Två pedagoger med uppdrag att implementera, lärplattformen, Unikum har besökt förskolorna för att hjälpa pedagogerna igång. Nyckelpersoner finns på varje förskola. Det skapande nätverket har påbörjats under våren och kommer att träffas vid fyra tillfällen. Alla förskolor har prioriterat tre utvecklingsmål från personalenkäten. Handlingsplaner finns. Arbetslagsledarna och förskolans pedagoger har gemensamt utvärderat och sammanställt kvalitetsperiodernas olika dokument. Pedagogistorna har ansvar för fyra förskolor var. Förskolans pedagogiska plattform blir mer och mer förankrad i verksamheten efter att pedagogistorna började sina uppdrag. Den används på planeringar och gemensamma möten. Bokcirkeln har gett bra samtal om innehållet i boken men också skapat kontakter mellan pedagoger från olika förskolor. Skapande nätverket skapar också kontakter mellan de olika verksamheterna men det är för tidigt att analysera något resultat. Arbetet med de olika kvalitetsperioderna upplevs positivt och utvecklande för verksamheten. Period 1 ligger lite fel" i tiden (juli september) så önskemål är att dela in kvalitetsarbetet i tre istället för fyra perioder vilket kommer att ske from hösten

8 Arbetet med åtgärder i handlingsplanerna arbetas det med men är ett arbete som kommer att ta tid innan någon analys kan ske. Under våren 2015 skickas enkätfrågor ut till förskolorna där det i svaren ska framgå vilken utveckling man upplevt sedan pedagogistorna började hösten Åtgärd Bilda ytterligare nätverk. Arbeta med handlingsplanerna. Implementera de nya kvalitetsperioderna. Se över och ev. revidera förskolechefernas ledningsdeklaration. 8