LOKAL ARBETSPLAN 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LOKAL ARBETSPLAN 2014"

Transkript

1 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N

2 FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering av planeringsdagar - Pedagogisk dokumentation och reflektionsprotokoll - Utvärdering av projektet runt pedagogisk dokumentation - Utvärdering av våra projekt på avdelningarna Övergripande Stimulerande lärande Särskilt stöd Pedagoger Föräldrar 60 Rektorns/förskolech efens ansvar 40 Dokumentation av lärande 20 Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval 0 Utveckling av undervisningen Skola/förskola och hem Arbetsklimat Ansvar och inflytande för elev/barn Grundläggande värden

3 2. BESKRIVNING AV ARBETSPROCESSEN Förskolan Blåklinten tillhör Norrtälje västra förskoleområde. Vår förskola drivs i första hand av ca 18 pedagoger fördelade på fyra avdelningar. Till vårt stöd har vi en förskolechef samt enhetens pedagogiska ledningsgrupp, där två pedagoger representerar Blåklinten. I augusti 2013 tillträdde en ny förskolechef i området. I början av höstterminen fördjupade vi oss i likabehandlingsfrågor tillsammans med resten av vårt förskoleområde. Det ledde fram till vår nuvarande likabehandlingsplan. Under det gångna läsåret har vårt område haft ett gemensamt tema för verksamheten: Rörelse av egen kraft och av annan kraft. I detta tema har vi arbetat med våra utvecklingsområden pedagogisk dokumentation, arbetsglädje, naturvetenskap, teknik och motorik. Dessa områden har valts utifrån det utvecklingsbehov som framkom i förra årets kvalitetsarbete och har beskrivits närmare i den efterföljande arbetsplanen. På Förskolan Blåklinten finns två stora arbetslag som arbetar med de yngre respektive äldre barnen på förskolan. Varje arbetslag har skrivit en handlingsplan, där vi mer i detalj har beskrivit hur vi ska arbeta för att nå målen. Under läsåret har reflektion skett i de små arbetslagen som är knutna till avdelningarna. Reflektionen har legat till grund för planering av den dagliga verksamheten liksom för utvecklingssamtal och andra föräldraaktiviteter. Utvecklingssamtal har erbjudits alla föräldrar 1 gång/termin. Alla samtal har dokumenterats på en förutbestämd mall. När särskilda behov har funnits har vi även skrivit kartläggningar för enskilda barn samt gjort handlingsprogram utifrån dem. Vid kommunens kvalitetsdag i november, deltog alla förskolans pedagoger i ett utvecklingsarbete runt IKT (Informations och Kommunikations Teknik) genom kommunens NETT-mässa. Utvecklingen av arbetet med digitala verktyg har också fortsatt på en planeringsdag under våren samt genom att några pedagoger från förskolan har deltagit i olika utbildningar. Förskolan har under året köpt in fler digitala verktyg i form av lärplattor. Under vårterminen 2014 har vår förskola deltagit i kommunens utvecklingsprojekt runt pedagogisk dokumentation. Vi har då fått handledning i att arbeta projektinriktat, använda reflektionsprotokoll som systematiskt kvalitetsarbete samt att skriva projektbeskrivningar. Arbetet har utvärderats avdelningsvis. Under början av 2014 gick en enkät ut centralt från kommunen till alla föräldrar. Strax efter fick även personalen en enkät. Dessa båda enkäter är våra största utvärderingsverktyg. Alla pedagoger har under våren utvärderat både enhetens arbetsplan och den egna handlingsplanen med utgångspunkt i resultatet av dessa enkäter. Under den senare delen av våren har den pedagogiska ledningsgruppen sammanställt allt detta utvärderingsmaterial. Vid kommunens kvalitetsdag i juni har all personal tillsammans tittat på vilka förbättringsområden och mål vi ska prioritera inför nästa läsår. Den pedagogiska ledningsgruppen har sedan sammanställt det i denna plan.

4 3. MÅLOMRÅDEN 3.1 Normer och värden Arbetsklimat Grundläggande värden Resultat Utifrån förra årets utvecklingsområden, angående att alla anställda i enheten ska ha ett förhållningssätt som bygger på allas lika värden, visar medarbetarenkäten på bra resultat. I stort sett alla medarbetare anser sig bli behandlade med respekt av sina arbetskollegor. I personalens självskattning är resultaten mestadels bra, men en fråga angående om vi ingriper när en kollega kränker barn, sticker ut lite negativt. Kundundersökningen Pilen visar mestadels på bra resultat, även om en stor andel vårdnadshavare har svarat att de inte vet. I stort sätt alla vårdnadshavare anser att deras barn är trygga hos oss och att personalen bryr sig om deras barn. Vi hade också som mål att utveckla vårt arbetssätt runt mångkultur och flerspråkighet. Alla undersökningar visar på positiva svar runt dessa frågor. Utifrån förra årets utvecklingsområde, angående att alla ska uppleva arbetsro i vår verksamhet, visar medarbetarenkäten dåliga resultat på frågorna om den psykosociala miljön, om man som pedagog får ut sin rast samt om man hinner göra ett bra arbete på ordinarie arbetstid. Personalens självvärdering visar även dåligt resultat på om barnen kan arbeta utan att bli störda. I Kundundersökningen Pilen framgår det att vårdnadshavarna inte vet om det är arbetsro i barngrupperna. Personalutvärderingar visar att den pedagogiska miljöns utformning utifrån vilket förhållningssätt pedagogerna har till miljön inte är tillfredsställande Analys Under ht-13 arbetade vi på förskolan Blåklinten tillsammans med övriga i vårt förskoleområde kring frågor som rör likabehandling. Detta skedde vid ett flertal tillfällen och i olika konstellationer vilket gjorde att alla pedagoger var delaktiga. Dessa diskussioner har troligtvis varit en anledning till det positiva resultat som gavs i medarbetarenkäten och personalens självskattning. Diskussioner har skett kring vad en kränkning är och hur vi ingriper då en kollega kränker barn. I personalens självskattning kan vi fortfarande se att det här finns en osäkerhet och ev. en rädsla runt detta.

5 Under läsåret har vi inte arbetat aktivt med mångkultur och flerspråkighet. Trots detta har vi fått positiva svar i alla de undersökningar som gjorts. Vi tror att detta beror på att vi redan har väl fungerande rutiner och en hel del erfarenhet kring detta. I medarbetarenkäten ser vi att resultaten är dåliga kring frågorna om personalens psykosociala arbetsmiljön, om man får ut sin rast samt om man hinner göra ett bra arbete på ordinarie arbetstid. En orsak till detta kan vara att vi under detta läsår har introducerat en del nya arbetsverktyg och nya arbetsformer, vilket i ett inledande skedet tar mycket tid och kraft att implementera. Resultatet i personalens självskattning kring om barnen kan arbeta utan att bli störda visar ett dåligt resultat. Detta kan bl.a. bero på hur våra lokaler är utformade och att det är relativt många barn på liten yta. De lokaler vi har anses av pedagogerna inte som inspirerande och inbjuder inte till en stimulerande lärmiljö Förbättringsområden I vår likabehandlingsplan framgår hur vi arbetar med frågor kring likabehandling. Vi behöver utveckla och utforma våra miljöer på förskolan för att skapa inspirerande miljöer för våra barn. Pedagogernas förhållningssätt till miljön och hur barnen agerar i miljön är något vi också behöver observera och reflektera kring. Organisationen på avdelningen är ett område vi upplever att vi behöver se över och utveckla på förskolan. Vi behöver skapa lugn och arbetsro hos både barn och pedagoger. Parallellt med detta behöver vi driva frågan om vad som händer med förskolans lokaler på sikt.

6 3.1.4 Mål Vi har som mål att vår miljö inbjuder till samarbete och hänsynstagande. Detta sker när: 1. Vi erbjuder fungerande mötesplatser i vår miljö 2. Barnen kan arbeta ostörda trots att det pågår flera aktiviteter runt om 3. Pedagogerna lyssnar på och tilltalar barnen med respekt och intresse 4. Verksamheten är organiserad så att den leder till arbetsro hos både barn och vuxna Under läsåret ska tid ges under olika mötesformer för att kartlägga var vi befinner oss i arbetet kring den pedagogiska miljön, då det gäller samarbete och hänsynstagande. Diskussioner ska då ske kring vad de olika begreppen i våra mål innebär och hur vi tolkar läroplansmålen i relation till olika åldersgrupper. Arbetslagen ska observera och dokumentera sin verksamhet. Denna dokumentation används som underlag till reflektion i varje arbetslag. Reflektionen ska syfta till vad som fungerar bra, varför det fungerar bra och vad som behöver utvecklas. Lärdomarna ska användas till att utveckla den pedagogiska miljön. Under kommande läsår ska vi i möjligaste mån låta bli att introducera nya arbetsverktyg och arbetsformer, eftersom det under det gångna läsåret har införts mycket nytt i arbetet och pedagogerna behöver få tid att sätta sig in och befästa nya kunskaper.

7 3.2 Utveckling och lärande Vi ska göra alla barn och elever i Norrtälje till vinnare Stimulerande lärande Särskilt stöd Dokumentation av lärande Utveckling av undervisningen Resultat I utvecklingen av arbetet med digitala verktyg i verksamheterna, har det enligt pedagogernas egna utvärdering hänt mycket positivt under året. Lärplattorna används av de flesta pedagoger och man känner sig tryggare i att använda dem. På förskolan Blåklinten har vi under året strävat efter att synliggöra det individuella barnets lärande för vårdnadshavare. I kundundersökningen Pilen kan vi se en stor positiv förändring i detta. Den visar att vi dokumenterar vad barnen lär sig och att vi i större utsträckning än tidigare synliggör barnets individuella lärande. I medarbetar enkäten kan vi se att de flesta pedagoger håller med om att vi dokumenterar vad barnen lär sig. I vår egen utvärdering kan vi se att pedagogerna känner att vi minskat ner på dokumentation kring det individuella barnets lärande. Under året har vi haft som mål att definiera och synliggöra arbetet som sker kring naturvetenskap och teknik för barn, vårdnadshavare och pedagoger. Självvärderingen visar på bra resultat kring dessa ämnen. Kundundersökningen Pilens resultat visade också att vårdnadshavare upplever att verksamheten är stimulerande. Även genom vår egen utvärdering kan vi se att dessa ämnen kommit in i våra projekt på förskolan. Motorisk aktivitet som en viktig del i förskolans verksamhet och hjälp till inlärning har varit ett av årets prioriterade områden. I självvärderingen som gjordes under året kan vi se att pedagogerna upplever att de arbetar aktivt med motorisk aktivitet. Personalens medarbetarbetarenkät visade även i år på dåliga resultat runt den fysiska miljön. Den visade också på att vi inte är nöjda med den pedagogiska miljöns utformning utifrån barnens lärandesituationer Analys Att utveckla arbetet med digitala verktyg har fått stort fokus på möten och fortbildningar under detta läsår och är troligtvis en starkt bidragande orsak till den positiva utvecklingen. Alla pedagoger deltog i den kommunala satsningen NETT under hösten och i områdets egen planeringsdag med fokus på digitala verktyg under våren. Under våren har även några pedagoger deltagit i kollegacoach-utbildning och SETT-mässa. I kommunen har det anordnats paddagogiskt café med workshops i användandet av lärplattor under hela året. Flera av förskolans pedagoger har deltagit.

8 För ett par år sedan tog vi fram ett dokument som skrivs tillsammans med vårdnadshavarna vid utvecklingssamtalen. Att dessa dokument nu har börjat följas upp regelbundet kan vara en orsak till att vårdnadshavarna upplever att vi synliggör barnens lärande. Att personalen upplever att de har minskat ner på dokumentationen av det enskilda barnet kan bero på att ett större fokus har legat på att dokumentera gruppen och de projekt vi arbetar i. Det rörelse-tema vi har arbetat med under detta läsår, har automatiskt styrt in oss på områdena teknik, naturvetenskap och motorik. Vi anser att det är den främsta orsaken till att vi har utvecklat vårt arbete i dessa ämnen. Blåklintens lokaler är tillfälliga och personalen har förväntat sig att vi snart ska flytta ut igen. Det har gjort att motivationen för att ordningställa miljön har varit dålig. Under det projekt runt pedagogisk dokumentation som förskolan har deltagit i under våren, har pedagogerna fått en ökad förståelse för miljöns betydelse för verksamheten. Det här kan tillsammans vara en orsak till personalens missnöje runt den fysiska miljön Förbättringsområden Ett stort förbättringsområde är att använda miljön som den tredje pedagogen, där förskolans miljö främjar utveckling och lärande under hela dagen. Den pedagogiska miljön kommer att vara vårt huvudfokus under kommande år. Parallellt med detta behöver vi driva frågan om vad som händer med förskolans lokaler på sikt. När nu de allra flesta pedagogerna har en baskunskap i att använda digitala verktyg, behöver vi fokusera på att befästa och fördjupa kunskaperna, samt bli bättre på att se de digitala verktygen som en naturlig del i verksamheten. Användandet av den digitala miljön ska dokumenteras, reflekteras över och utvecklas på samma sätt som alla andra delar i miljön.

9 3.2.4 Mål Vi har som mål att erbjuda en miljö som stimulerar barns lärande. Detta sker när: 1. Barnen har tillgång till kreativt och utforskningsbart material 2. Barnen har tillgång till många olika sorters material 3. Materialet erbjuds på ett tydligt, tilltalande och inspirerande sätt 4. Barnen har tillgång till material för att bearbeta sina upplevelser 5. Barnen ges möjlighet att utforska och upptäcka både enskilt och i grupp samt under stora delar av dagen Vi har som mål att integrera digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten. Detta sker när: 1. Pedagogerna använder lärplattor eller andra digitala verktyg i arbetet med pedagogisk dokumentation. 2. Lärplattor eller andra digitala verktyg används regelbundet och med ett pedagogiskt syfte, i arbetet med barnen. 3. Förskolans digitala miljö observeras, reflekteras över och utvecklas på samma sätt som andra pedagogiska miljöer Under läsåret ska tid ges under olika mötesformer för att kartlägga var vi befinner oss i arbetet kring den pedagogiska miljön, då det gäller att stimulera barns lärande. Diskussioner ska då ske kring vad de olika begreppen i våra mål innebär och hur vi tolkar läroplansmålen i relation till olika åldersgrupper. Arbetslagen ska observera och dokumentera sin verksamhet. Denna dokumentation används som underlag till reflektion i varje arbetslag. Reflektionen ska syfta till vad som fungerar bra, varför det fungerar bra och vad som behöver utvecklas. Lärdomarna ska användas till att utveckla den pedagogiska miljön. Förskoleområdet har under våren -14 utbildat kollegacoacher med syftet att implementera digitala verktyg i verksamheten. Dessa kollegacoacher kommer under året att ingå i områdets IKT grupp. Den gruppen får i uppgift att skapa former för att befästa och fördjupa kunskapen kring detta hos alla pedagoger. På kommunal nivå finns en IKT grupp som regelbundet anordnar paddagogiska caféer med olika workshops. Vi uppmuntrar förskolans pedagoger att delta i dessa.

10 3.3 Barns inflytande Vi ska göra alla barn och elever i Norrtälje till vinnare Ansvar och inflytande för elever/barn Resultat Utifrån förra årets utvecklingsområde, angående att alla barn ska ges möjlighet till inflytande samt att de ska ges möjlighet att delta i dokumentation, reflektion och utvärdering, visar personalens självvärdering på bra resultat. En fråga som handlar om barnens delaktighet runt ansvar för arbetsmiljön har något sämre resultat. Även kundundersökningen Pilen visar mestadels bra resultat, men det är många vårdnadshavare som inte vet. Personalens utvärderingar visar på att barnen ges möjlighet att delta i dokumentation och reflektion, men att det inte alltid är lustfyllt Analys Blåklintens lokaler är tillfälliga och personalen har förväntat sig att vi snart ska flytta ut igen. Det har gjort att motivationen för att ordningsställa miljön har varit dålig. Det speglar sig även i att vi inte har gett barnen delaktighet i att ta ansvar för sin miljö. Att flera pedagoger upplever det svårt att få till en lustfylld reflektion med barnen kan bero på att reflektionen inte är en befäst kunskap och att man därför inte ser möjligheter till reflektion på andra sätt Förbättringsområden Ett område vi behöver arbeta med att förbättra är barnens delaktighet i den pedagogiska miljön.

11 3.3.4 Mål Vi har som mål att erbjuda en miljö som främjar alla barns inflytande Detta sker när: 1. Barnen har möjlighet att agera självständigt och utifrån egna förutsättningar 2. Barnen ges valmöjligheter Vi har som mål att alla barns intressen har en betydande roll i vår pedagogiska miljö. Detta sker när: 1. Vi erbjuder barnen möjlighet till samtal och reflektion i olika sammanhang och på ett respektfullt sätt 2. Vi dokumenterar barnens tankar och intressen med hjälp av t ex reflektionsprotokoll och använder dokumentationen för att utveckla miljön Under läsåret ska tid ges under olika mötesformer för att kartlägga var vi befinner oss i arbetet kring den pedagogiska miljön, då det gäller barns delaktighet. Diskussioner ska då ske kring vad de olika begreppen i våra mål innebär och hur vi tolkar läroplansmålen i relation till olika åldersgrupper. Arbetslagen ska observera och dokumentera sin verksamhet. Denna dokumentation används som underlag till reflektion i varje arbetslag. Reflektionen ska syfta till vad som fungerar bra, varför det fungerar bra och vad som behöver utvecklas. Lärdomarna ska användas till att utveckla den pedagogiska miljön.

12 3.4 Förskola och hem Vi ska göra alla barn och elever i Norrtälje till vinnare Skola/förskola och hem Resultat Utifrån förra årets utvecklingsområde angående att vårdnadshavare ska känna sig välkomna och ges möjlighet till delaktighet, visar kundundersökningen Pilen på förbättrade resultat även om det fortfarande finns ett fåtal negativa svar. Personalens självvärdering visar på positiva resultat, men en viss tvekan över om vi tar reda på vårdnadshavarnas förväntningar. På förskolan Blåklinten har vi under året strävat efter att synliggöra det individuella barnets lärande för vårdnadshavare. I kundundersökningen Pilen kan vi se en stor positiv förändring i detta. Den visar att vi dokumenterar vad barnen lär sig och att vi i större utsträckning än tidigare synliggör barnets individuella lärande. I medarbetar enkäten kan vi se att de flesta pedagoger håller med om att vi dokumenterar vad barnen lär sig. I vår egen utvärdering kan vi se att pedagogerna känner att vi minskat ner på dokumentation kring det individuella barnets lärande Analys Under ht-13 har diskussioner bland pedagogerna förts runt ett välkomnande synsätt och vårdnadshavares delaktighet, vilket troligtvis bidragit till fler positiva svar från kundundersökningen Pilen och personalens självvärdering. Vi har minskat individuella dokumentationer i barnens pärmar för att sätta fokus på projektet vilket gör att personalen känner att barnens individuella dokumentation gått bakåt. Detta resulterar i att det blir extra viktigt med hög kvalitet på det vi sätter in i pärmarna Förbättringsområden Vi behöver hitta nya givande former för delaktighet och möten mellan vårdnadshavare och pedagoger. Delaktighet och vad det kan vara är något vi behöver reflektera över och synliggöra. Eftersom det är svårt att nå många vårdnadshavare med traditionella mötesformer, behöver vi fundera över alternativ till dem samt sätta stort värde på det dagliga mötet.

13 3.4.4 Mål Vi har som mål att vi som pedagoger ska se alla vårdnadshavare som en del av verksamheten. Detta sker när: 1. Pedagogerna lyssnar på och respekterar alla vårdnadshavare 2. Vi bjuder in vårdnadshavare att vara delaktiga i verksamheten på olika sätt Under läsåret ska tid ges under olika mötesformer för att kartlägga var vi befinner oss i arbetet med att se alla vårdnadshavare som en del av verksamheten. Diskussioner ska då ske kring vad de olika begreppen innebär. Förskolans pedagoger behöver tillsammans hitta former för möten som känns meningsfulla för både pedagoger och vårdnadshavare, genom att prova nya sätt och utvärdera dem.

14 3.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval Resultat Vi hade planerat att revidera vår plan för övergångar till skolans verksamheter. Målet var att alla pedagoger skulle vara insatta i den. Det arbetet har inte påbörjats. Resultatet i personalens självvärdering visar på en stor osäkerhet runt denna fråga Analys På förskolan Blåklinten roterar/följer pedagogerna med barnen vilket gör att det varje år är ny personal som lämnar över barnen till förskoleklass. Detta skapar en osäkerhet då det aldrig hinner bli en inarbetad rutin hos pedagogerna. Våra blivande förskoleklassbarn går till många olika skolor är det svårt att skriva en plan som bildar en helhet, då skolorna har olika arbetssätt och rutiner vid inskolning Förbättringsområden En plan för övergångar till skolans verksamheter finns i förskoleområdet men är i stort behov av revidering. Alla enhetens pedagoger och främst de som arbetar med förskolans äldsta barn behöver ta del av den. Kontakter behöver upprättas på förskolechefsnivå med stöd av arbetslagsledare som kan öka kontinuiteten Mål Vi har som mål att alla anställda känner till och känner sig bekväma med vilka rutiner som följs vid övergångar till skolans verksamheter. Detta sker när: 1. Vi har en aktuell och fungerande överlämnandeplan att följa 2. All personal har tagit del av planen och fått möjlighet att fördjupa sig i den Förskolechefen ska, med stöd av arbetslagsledarna, samordna och utveckla en plan för hur övergången till skolans verksamheter ska gå till. Detta kan med fördel ske i samverkan med andra skolledare i kommunen och leda till centrala riktlinjer. Arbetslagsledarna ska se till att alla pedagoger på förskolan tar del av planen och ges möjlighet att fördjupa sig i den.

15 3.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Resultat Vi har under det gångna året haft som ett utvecklingsområde att alla pedagoger ska känna sig trygga i att reflektera med både barn och kollegor. Personalens självvärdering visar att alla pedagoger deltar i reflektion med kollegor och att de flesta reflekterar regelbundet med barnen. I våra egna utvärderingar framkommer en osäkerhet på vilken dokumentation som sker i vilket typ av dokument och till vem dokumentationen riktar sig Analys Förmågan att reflektera har varit ett utvecklingsområde under flera år. Fler och fler känner sig trygga i att reflektera. Tid finns avsatt för reflektion i arbetslagen och alla förväntas delta i detta. Detta kan vara en orsak till att alla upplever att de deltar i reflektion. För att reflektera med barnen finns inte tid avsatt på samma sätt. Här krävs det eget initiativ av pedagogerna. Det kan vara en orsak till att inte riktigt alla reflekterar regelbundet med barnen. Vi har under flera års tid dokumenterat det enskilda barnets utveckling i dennes pärm. De senaste åren har vi använt en mall för att dokumentera utvecklingssamtalen samt reflektionsprotokoll för att dokumentera arbetet på avdelningen. Dessa dokument har inte hunnit befästas helt hos alla pedagoger. I år har det tillkommit att vi ska skriva projektbeskrivning och den har tagit mycket tid från den andra dokumentationen. Syftet med projektbeskrivningen och för vem den skrivs har varit otydligt. Det här är troligtvis orsaken till den osäkerhet som har vuxit fram hos personalen angående vad som ska dokumenteras och till vem dokumentationen riktas Förbättringsområden Att förtydliga syftet med de olika dokumentationerna vi gör samt utveckla förmågan att reflektera.

16 3.6.4 Mål Vi har som mål att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation som verktyg för att barn ska lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt. Detta sker när: 1. Alla pedagoger anser sig ha en roll i avdelningens pedagogiska dokumentation 2. Alla pedagoger deltar aktivt i reflektion 3. Alla barn ges möjlighet till lustfylld reflektion 4. Avdelningens arbete dokumenteras i t ex reflektionsprotkoll eller projektbeskrivning 5. Dokumentationen används till att utveckla verksamheten 6. Alla pedagoger vet vad som ska dokumenteras och för vem Under läsåret ska tid ges under olika mötesformer för att kartlägga var vi befinner oss i arbetet med pedagogisk dokumentation. Diskussioner ska då ske kring vad de olika begreppen innebär. Arbetslagen ska observera och dokumentera sin verksamhet. Denna dokumentation används som underlag till reflektion i varje arbetslag. Reflektionen ska syfta till vad som fungerar bra, varför det fungerar bra och vad som behöver utvecklas. Lärdomarna ska användas till att utveckla den pedagogiska dokumentationen. Under kommande läsår ska Blåklinten, tillsammans med övriga förskolor i området, arbeta med ett gemensamt tema: Rörelse av egen kraft och av annan kraft. Temat är detsamma som föregående år och har valt för att kunna fördjupa det arbete som redan är påbörjat. Temat är tänkt att vara ett verktyg för att fördjupa kunskaperna i att arbeta projektinriktat med pedagogisk dokumentation som systematiskt kvalitetsarbete. Temat är även tänkt att vara ett stöd i arbetet med att utveckla den pedagogiska miljön.

17 3.7 Förskolechefens ansvar Vi ska göra alla barn och elever i Norrtälje till vinnare Rektors/förskolechefens ansvar Övergripande Resultat Vi har som mål att skapa ett bra samarbete mellan förskolechef och enhetens alla pedagoger. Självvärdering: Frågor runt förskolechefens ansvar spretar åt olika håll. Vigelsjö Gård är väldigt positiv, Paletten ganska positiv. På Blåklinten är svaren mer negativa. Medarbetarenkät: Vigelsjö Gård är till hundra procent positiv till frågor om ledarskap. Paletten har mest positiva svar. Blåklintens svar är lite sämre, främst angående tillgänglighet. I pedagogernas självvärdering finns det en stor grupp som svara att det stämmer ganska bra att: Jag stödjer barnen i att använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. I medarbetarenkäten kan vi utläsa att en stor del av områdets pedagoger är missnöjda med verksamhetens lokaler Analys Förskolechefen som tillträdde uppdraget i Norrtälje västra förskoleområde har (kommit in under) nu arbetat ett år i verksamheten. Fram till våren 2012 hade företrädaren sitt kontor placerat på Blåklinten tills dess att förskolan flyttade till nya lokaler. Nu delar förskolechefen kontor med tre kollegor och enheternas administrativa stöd i Rodengymnasiets lokaler. I förskoleområdets pedagogiska ledningsgrupp har vi inlett diskussioner under våren 2014 runt vem och i vilket forum olika frågor skall behandlas. Diskussioner har också förts angående på vilket sätt förskolechefen på bästa sätt skall vara tillgänglig på förskolorna. Det förskolorna efterfrågar är en tydlig struktur om när förskolechefen kommer att vara på plats på respektive förskola. Utvecklingsfrågor har under läsåret (mycket) till stor del drivits gemensamt över områdets tre förskolor. I utvärderingarna ser vi behov av olika stöd för att komma vidare på respektive förskola och kommer mera differentierat arbeta med de olika förskolorna var för sig. Norrtälje kommuns skolor och förskolor har en ny IKT strategi som är tagen våren Under våren 2014 har det förtätats med ipads Lärplattor i verksamheten. Vi ser många goda exempel på hur dessa implementeras i verksamheten men det råder osäkerhet hos många i användandet av dessa. Vi behöver fortsätta att arbeta med användandet av detta spännande verktyg. I förskoleområdet kommer detta ske i samspel med vår IKT-grupp som träffas var fjärde vecka. Parallellt med detta skall Norrtälje kommuns gemensamma IKT strategi implementeras i verksamheten.

18 50% av områdets verksamhet drivs i tillfälliga paviljonger. Den äldsta är uppsatt hösten Intresset för att engagera sig i lokalerna försämras av att man vet att de är tillfälliga. Flera av lokalerna har låg standard Förbättringsområden Förankra formerna för ledarskapet i Norrtälje västra förskoleområde. Regelbundenhet i att befinna dig i verksamheten, att det skapas ett tydligare strukturerat kalendarie. Vilka frågor drivs i vilket forum? skapa struktur. Genom den pedagogiska ledningsgruppen och ENSAM komma fram till en tydligare organisation för områdets olika frågor som uppstår. En plan för övergångar till skolans verksamheter finns i förskoleområdet men är i stort behov av revidering. Kontakter behöver upprättas på förskolechefsnivå för att öka kontinuiteten och likvärdigheten mellan förskolorna och de mottagande förskoleklasserna. Planen behöver förankras hos rektorer på närliggande skolor. Bild och filmhanteringsblankett kopplat till vår ökade digitalisering, vad gäller runt PUL och sekretess?! Hur hanterar vi bilder och filmer säkert med lagring och skydd utifrån den ökade digitaliseringen i förskolans verksamhet. Driva på i frågan om att förskolorna behöver bättre lokaler då 50 % av förskoleområdets verksamhet bedrivs i tillfälliga paviljonger. Den äldsta uppsatt hösten Långsiktigt bra läge och lokaler är en grund för att fortsätta att utveckla vårt förskoleområde och vara en attraktiv aktör Mål Att alla medarbetare skall vara medvetna om i vilket forum en fråga skall behandlas på ett smidigt och effektivt sätt. Ny mötes och organisations struktur skall skapas i augusti 2014 utvärderas i december 2014 samt maj Planen för övergång till förskoleklasserna för områdets närliggande skolor skall revideras. Vårt mål är att vi skall komma överens om en tydlig organisation i samverkan med skolorna inför våren Alla medarbetare i förskoleområdet skall våren 2015 klara av grundläggande färdigheter i hanteringen av digitala verktyg i förskolans vardag. Att det under 2015 skapas en tydlig tidsplan för hur våra tillfälliga lokaler skall utvecklas framåt Skrivfält

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Körsbärets förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA:Vätö förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Vätö förskolas egen föräldrautvärdering av verksamheten Fyll

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Rånäs förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014 Vigelsjö Gårds förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014 Vigelsjö Gårds förskola LOKAL ARBETSPLAN 2014 Vigelsjö Gårds förskola LOKAL ARBETSPLAN 2014/2015 Vi ska göra alla barn och elever i Norrtälje till vinnare FÖRSKOLA: Vigelsjö gårds förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013

Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 1(8) Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Enhet: Uteförskolan Vinden Ansvarig: AnnCharlotte Olai 2(8) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har

Läs mer

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12 Arbetsplan för Sollidens förskola Läsåret -11/12 FÖRUTSÄTTNINGAR Framtid Vid starten av läsåret 2011/12 öppnas en ny förkola. Sollidens-, Solbergs- och Strandgatans förskolor slås samman i nya lokaler.

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016 150812 Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15

Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15 Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15 Området består av Gottsta förskola, Slåttergubbens förskola, Herrängs förskola och Hallsta Öppna förskolan. Vi är ca114 barn och 26 personal. Ledarskapet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Tallbackens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan

Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan Läsåret 2014-2015 GRUNDFAKTA... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Arbetsmiljö... 3 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris),

Läs mer

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013-2014 Tyresö kommun Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Pusslet Bondevägen 1 135 42 Tyresö 08-5782 74 11 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan

Läs mer

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se 2015/2016 Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se Syfte Verksamhetsplanen är ett verktyg för pedagogerna på de kommunala förskolorna på T1 samt en information till föräldrar. Den innehåller

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2013 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA 2013-2014

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA 2013-2014 VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA 2013-2014 Kunskapsutveckling Elever och studerande når de nationella kunskapsmålen (Barn- och utbildningsplan för Ystad kommun 2010-2014, BUN-plan). I förskolan arbetar

Läs mer

Lokal arbetsplan 2014

Lokal arbetsplan 2014 Lokal arbetsplan 2014 Förskolan Paletten FÖRSKOLA: Palettens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande

Läs mer

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra

Läs mer

Kvalitetsrapport för förskolan Kristallen

Kvalitetsrapport för förskolan Kristallen Kvalitetsrapport för förskolan Kristallen Läsåret 2014-2015 LÄSÅRET 2014-2015... 1 GRUNDFAKTA... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Arbetsmiljö... 4 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Vägledande samspel, Språkplan

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist Kvalitetsredovisning 2008/2009 Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 1 Innehållsförteckning Vår gemensamma grund 1 Gubbabackens förskola 2 Förskolans uppdrag 3 Värdegrunden 4 Barns inflytande 5 Utveckling och lärande 6 Våra traditioner

Läs mer

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande; Kvalitetsanalys för förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys är ett

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna 1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...

Läs mer

Skogsbacken har 4 avdelningar. Humlan och Myran är 1-3 års avdelningar. Knotten och Flugan är

Skogsbacken har 4 avdelningar. Humlan och Myran är 1-3 års avdelningar. Knotten och Flugan är Lokal arbetsplan verksamhetsåret 2015-2016 150901 Förskolan Skogsbacken avdelning:flugan 1 Vår förskola Förskolan Skogsbacken ligger på Tallåsvägen, centralt belägen i Vilhelmina tätort med närhet till

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015 Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015 Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskoleområde Östra 1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen

Läs mer

Arbetsplan Sjösidan 2015/2016. Orrvikens förskola. Avd. Sjösidan. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: 2015-09-11. 5.1.

Arbetsplan Sjösidan 2015/2016. Orrvikens förskola. Avd. Sjösidan. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: 2015-09-11. 5.1. Orrvikens förskola Avd. Sjösidan Förskolechef Thomas Edström Upprättad: 2015-09-11 5.1. Normer och värden Utvecklingsområden 2015/2016 Vi har inom Barn- och utbildningsförvaltningen, Östersunds kommun,

Läs mer

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Verksamhetsplan för Årikets förskola Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året

Läs mer

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 18/6 2014 Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 förskolechef: Pernilla Nillson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetside 4. Tallängens års-hjul (under arbete) 5. Mål för Tallängens förskola

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2012/2013 Förskolor Tokarp Nykil Ulrika Sjögestad Ansvariga för Kvalitetsrapporten är: Marie Sturehed förskolechef & Maria Fors biträdande

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Hallaryds förskola 2014-2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskolan. 3 2. Årets utvecklingsområden. 4 3. Normer och värden 4 4. Utveckling och lärande.

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Skogshyddans förskola Läsåret 2013/2014 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi gjorde analysen utifrån följande underlag:

Läs mer

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 20140910 1 (9) Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Nykroppa Förskola Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3

Läs mer

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef KVALITETSUTVECKLING Normlösa förskola 2014/2015 Anna Ullén Alsander förskolechef Vision 2025 VÄRLDSVAN & HEMKÄR Invånarna är initiativrika Förskolan i Mjölby kommun förenar lärande och omsorg i en verksamhet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid

Läs mer

Önnegårdens förskola. - med en gemensam barnsyn.

Önnegårdens förskola. - med en gemensam barnsyn. Önnegårdens förskola - med en gemensam barnsyn. Vår gemensamma barnsyn på Önnegårdens förskola. Vår gemensamma barnsyn på Önnegården har vuxit fram ur många givande diskussioner där personalen men också

Läs mer

Presentation av Björkängens förskola

Presentation av Björkängens förskola Presentation av Björkängens förskola Vår förskola startade 1 oktober 1990 och tillhör Närlunda rektorsområde. Vi är en förskola i utveckling som har inspirerats av Reggio Emilias filosofi och tankar om

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Fäbogårdens förskola 2012/2013

Kvalitetsredovisning för Fäbogårdens förskola 2012/2013 Fäbogårdens förskola Inger Eriksson Kvalitetsredovisning för Fäbogårdens förskola 2012/2013 Organisation Fäbogårdens förskola bildar tillsammans med Smultronbackens förskola ett gemensamt förskoleområde.

Läs mer

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016 Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Sundbyvägen Datum 1 (11) 2014-10-13 LVP 2014/2015. Sundbyvägen

Sundbyvägen Datum 1 (11) 2014-10-13 LVP 2014/2015. Sundbyvägen Sundbyvägen Datum 1 (11) 2014-10-13 LVP 2014/2015 Sundbyvägen Till slutet av läsåret 2014/2015 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare.brukarenkäternas

Läs mer

Kvalitetsrapport för förskolan Kungsfågeln

Kvalitetsrapport för förskolan Kungsfågeln Kvalitetsrapport för förskolan Kungsfågeln Läsåret 2014-2015 LÄSÅRET 2014-2015... 1 GRUNDFAKTA... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Arbetsmiljö... 4 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Vägledande samspel, Språkplan

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014 Eriksgården Jörgensgården Lilla Dag & Natt Verksamhetsplan för Eriksgårdens förskola Jörgensgårdens förskola och Lilla Dag & Natt 2012-2014 Utbildningsförvaltningen landskrona.se Eriksgårdens förskola

Läs mer

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion

Läs mer

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8 Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8 2 Innehåll 1. Beskrivning av verksamheten... 2 1.1 Aktuella styrdokument... 2 1.2 Enhetens mål... 3 1.3 Vision... 3 2. Normer och värden... 4 2.1 Enhetens

Läs mer

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015 Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015 Kvalitetsområden Kvalitetsbegreppet Skolverket definierar begreppet kvalitet inom förskola och

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,

Läs mer

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår 2015 2016. Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18. Senast ändrat 2015-08-11

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår 2015 2016. Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18. Senast ändrat 2015-08-11 Köpings kommun Arbetsplan förmånen Läsår 2015 2016 Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så

Läs mer

Blåsippans förskolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Blåsippans förskolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) Åsa Wijk 2015-06-25 Blåsippans förskolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Kunskapsförvaltningen 1. Organisation Blåsippans förskola ingår i ett förskoleområde

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Verksamhetsrapport 2016

Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägen Datum 1 (24) 2016-06-07 Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägens förskola Innehållsförteckning 2 (24) Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Enhetens egna nyckeltal... 5 Arbetet med lässatsningen

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Dokumentnamn Kvalitetsredovisning Datum 2010-10-06 Adress Förskolan Björkgården Gustavsgatan 5 815 38 Tierp Diarienummer 1(12) Kvalitetsredovisning Förskolan Björkgården i Tierps Kommun Verksamhetsåret

Läs mer

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: HOFSK/FSK Holsby Förskola martho002, 2015-11-16 16:22 1 Verksamhetsbeskrivning Bakgrund Holsby förskola bestod av fyra

Läs mer

Förskoleområde 2. Förskolorna Norrgården, Björkängen och Tranängen. Utvecklingsplan läsåret 15/16

Förskoleområde 2. Förskolorna Norrgården, Björkängen och Tranängen. Utvecklingsplan läsåret 15/16 Förskoleområde 2 Förskolorna Norrgården, Björkängen och Tranängen Utvecklingsplan läsåret 15/16 1. Inledning I Hallsbergs kommun bygger vi landets bästa förskola och skola. Det betyder att våra strategier

Läs mer

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare

Läs mer

Förskolan Trollstigen AB

Förskolan Trollstigen AB Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och

Läs mer

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Bikupan period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Bikupan period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Bikupan period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014

Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014 Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Håksbergs förskola Ansvarig förskolechef Lena Hellman Innehåll KVALITETSARBETE... 0 MÅL... 0 FÖRUTSÄTTNINGAR...

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24 Lärande Stenkulans Enhet Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Reviderad 2012-09-24, v 1.0, 2008-07-25 LERUM100 Stenkulans Enhet Stenkulans förskola

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst Förskolorna område Öst Lunden, Snövit, Skogsbacken, Katthult, Kotten, Junibacken 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013/2014

Kvalitetsdokument 2013/2014 Kvalitetsdokument 2013/2014 Förskolans pedagogiska idè På Grindstugan har vi påbörjat processen i att arbetar vi Reggio Emilia inspirerat Vi erbjuder en rolig, lustfylld och lärande verksamhet utifrån

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns

Läs mer

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Kompassens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

Arbetsplan för Herrgårdens förskola Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Herrgårdens förskola Läsåret 2015/2016 2015-09-10 Arbetsplan för Herrgårdens förskola Läsåret 2015/2016 Utvecklingsområden: Att Se och Förstå och Möta alla barn Fördjupa och ta mer hjälp av digitala verktyg, Barn- och ungdomsförvaltningen,

Läs mer

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14 Sundbyvägen Datum 1 (14) 2014-10-13 Verksamhetsrapport förskolan 2013/14 Sundbyvägen 2 (14) Nämndens åtagande: Tillgänglighet till datorer och lärplattor som pedagogiska verktyg i förskolan skall öka.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kvarnen 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kvarnen 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Kvarnen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015-2016 Biträdande förskolechef Jessica Svensson jessica.svensson@horby.se

Läs mer

Byggklossens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Byggklossens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Byggklossens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,

Läs mer

Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015

Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10) 2015-02-10 Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015 Kunskapsförvaltningen 1. Organisation Förskolechef delas med Kyrkåsens förskola 50/50. Verksamheten

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: 2015-10-27 13:09 1

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: 2015-10-27 13:09 1 År för rapport: 2015 Organisationsenhet: Kvarnens förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef Kommentar Kvarnens

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Storken 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Storken 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Storken 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer