LOKAL ARBETSPLAN 2014

Transkript

1 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Körsbärets förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande Särskilt stöd Pedagoger Föräldrar 60 Rektorns/förskolech efens ansvar 40 Dokumentation av lärande 20 Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval 0 Utveckling av undervisningen Skola/förskola och hem Arbetsklimat Ansvar och inflytande för elev/barn Grundläggande värden

2 2. BESKRIVNING AV ARBETSPROCESSEN Vårt systematiska kvalitetsarbete på Körsbäret I enheten har vi nätverk om pedagogisk dokumentation, där har vi haft möjlighet att utmana varandra och reflektera tillsammans. Vi använder oss av trespaltsdokumentation för att synliggöra det barnen gör och säger. Vi använder oss även av ett reflektonsprotokoll som underlag för att driva arbetet framåt. I reflektionsprotokollen skriver vi tydliga syften för att kunna utvärdera det vi gör. Delvis används Lotusdiagram i verksamheten för att synliggöra strävansmålen i aktiviteter och projekt. Inför projekt, och under projektens gång skrivs projektbeskrivningar/planer för att göra arbetet utvärderingsbart. Dokumentation sätts upp väggarna i barnens höjd. Vi har utvecklingssamtal med föräldrar 1-2 ggr/år där vi pratar om hur vi utmanar och stimulerar barnen till utveckling och lärande. Som underlag skrivs Vår bild som är en sammanfattning av verksamheten under året. De äldsta barnen på förskolan leder egna samtal med föräldrar där de beskriver och berättar om året som gått, de visar även bildspel och filmsekvenser. Inför samtalen görs intervjuer med barnen där de utvärderar aktiviteter och verksamheten. Lärandet blir synligt för barnen själva när de får dela med sig av det de gjort. Utifrån detta blir reflektionen och återkopplingen med barnen naturlig och deras läroprocess blir synlig för dem själva och andra. Facebook används på alla avdelningar för att göra föräldrar delaktiga i vår verksamhet. Förskolans blogg används som reflektionsverktyg för pedagoger och föräldrar. Pedagogisk dokumentation används kontinuerligt i verksamheten. Vi återkopplar och reflekterar med barnen och med varandra på reflektionstid. All personal deltog i utbildningen som SPSM (specialpedagogiska skolmyndigheten) arrangerade där olika föreläsare tog upp hur vi på förskolan kan bemöta alla barn på ett likvärdigt sätt oavsett eventuella svårigheter. Efter dessa utbildningsdagar bildades en grupp där två pedagoger från vårt förskoleområde ingår. Den här gruppen har haft tre utbildningsdagar och syftet är att kunna anpassa miljön utifrån barnens olika behov. Det aktuella pedagogiska kartläggningsunderlaget är under revidering. Under vårterminen var Hans Persson, författare till Russinhissen och Teknikgrytan i Norrtälje och föreläste om naturvetenskap och teknik i förskolan. Med inspiration från föreläsning och litteratur har vi undersökt, utforskat och gjort experiment tillsammans med barnen. Hela vårt förskoleområde har arbetat mycket med att utveckla det digitala lärandet, en del i detta har varit olika utbildningar och även workshops. Under hösten organiserades NETT- (Norrtälje Erövrar Teknologiskt Tänkande) mässan med föreläsningar och workshops i Norrtälje där fokus låg på digitalt lärande, där all personal deltog. IKT- (information- och kommunikationsteknik) gruppen bestående av pedagoger från förskolor i kommunen har organiserat för workshops under hela läsåret kring IT i lärandet.

3 Pedagoger från vår förskola har deltagit och sedan implementerat vissa delar i vår verksamhet. Två gånger om året har vi kvalitetsdagar/planeringsdagar där vi utvärderar och analyserar verksamheten på förskolan. Vi grundar vår verksamhet på läroplanen för förskolan (Lpfö98/10) och på skollagen. 3. MÅLOMRÅDEN 3.1 Normer och värden Arbetsklimat Grundläggande värden Resultat 1. Enligt målområdet Normer och värden, utläser vi från föräldrarnas svar att de upplever barnen som trygga på vår förskola. Men vi ser även ett behov av att se över miljön för att skapa mer arbetsro. 2. Enligt svaren kan vi utläsa att både föräldrar och personal upplever en osäkerhet kring hur vi förhåller oss till kränkande behandling Analys 1 Vi tror att en hög ljudnivå i barngruppen kan tolkas som störande för arbetsron. 2. utifrån de svar vi fått in anser vi att vi behöver jobba för ett gemensamt förhållningssätt, människosyn och barnsyn är något vi ständigt samtalar om och behöver fortsätta hålla vid liv Förbättringsområden 1.vi strävar mot att alltid ha en utmanande och utvecklande miljö där det även finns möjlighet till lugn och ro. Vi kan bli bättre på att utveckla och beskriva värdegrund och miljön som den tredje pedagogen mer tydligt inför föräldrar. Vi kommer titta över lärmiljön. Vilket lärande signalerar miljön? Vi vill använda projektorn mer. Tredje pedagogen vår lärmiljö. 2. göra vår likabehandlingsplan mer tillgänglig och fortsätta hålla den vid liv Mål 1. Målet är att öka arbetsron i barngrupperna och möjliggöra för en avskild plats för lugn och ro. Att möta alla barns olikheter utifrån dess olika förutsättningar och behov. Medvetet arbeta för att möta upp barnens olikheter i mindre grupper och val av aktiviteter, utforma miljön så den blir den tredje pedagogen 2. Vid nästa års Pilen-undersökning har vi som mål att alla som ingår i vår verksamhet är medvetna om hur man ska bemöta kränkningar och illa behandling

4 1. Prioritera arbetsro och kontinuitet framför fasta rutiner. Skapa platser för olika sorters möten och aktiviteter samt för avskildhet. Miljön ska vara en ständig process utifrån barnens intressen och behov av förändring. Tillgängligheten av lärplattan, vårt förhållningssätt och synsätt. Det digitala lärandet som ett språk. Utveckla vårt förhållningssätt framförallt när det handlar om nya digitala verktyg. 2. Samtal, reflektionsträffar och nätverkande med andra pedagoger kring förhållningssätt och barnsyn. Likabehandlingsplanen ska bli mer tillgänglig genom att den finns publicerad på hemsidan, prata om den på föräldramöten, delas ut vid inskolning av nya barn. Planen ska även komprimeras och informeras om och läsas av nya vikarier. 3.2 Utveckling och lärande Stimulerande lärande Särskilt stöd Dokumentation av lärande Utveckling av undervisningen Resultat 1. Personalen anser att ute- och innemiljön kan utvecklas och bli mer stimulerande. 2. Föräldrar uttrycker att de vill få tydligare information om hur deras barn utvecklas. 3. Pedagoger behöver kunna möta upp barn med annat modersmål än svenska i större utsträckning och stötta dem i sin språkliga identitet Analys 1. Miljöer är i dagsläget inte tillräckligt tydliga. Pedagogerna behöver bli bättre på att förmedla vilka möjligheter som erbjuds i de olika miljöerna 2. Vi ser att föräldrar saknar löpande information kring sitt barns lärande. Vi behöver erbjuda föräldrarna fler tillfällen för samtal kring barnens utveckling. 3. Vi behöver mer medvetet arbeta med interkulturalitet och flerspråkighet. Vi har barn med flera olika språk i barngrupperna. Ju tidigare vi börjar jobba med att möta upp flerspråkiga barn så utvecklar det barnens förutsättningar för att utveckla alla sina olika språk. Vi har i nuläget inte tillräcklig kunskap om hur man stöttar barn med annat modersmål Förbättringsområden 1. tydliggöra inne och utemiljöerna, genom struktur kommunikation och material. 2. erbjuda fler tillfällen till information kring barnens utveckling. Bli mer tydliga kring våra kommunikationsvägar. 3. Att öka vår kunskap om flerspråkighet och interkulturalitet för att möta upp barn med annat modersmål och för att ge alla barn möjlighet att få ta del av alla barns språk och kultur. Detta genom nätverkande på olika sätt

5 3.2.4 Mål 1. Målet är att skapa tydliga och genomtänkta lärmiljöer där barnen stöttas och lockas till aktiviteter. Alla delar av förskolans miljö ska vara medvetet organiserad både med personal, barn och material. 2. Målet är att erbjuda tider till kortare samtal även på hösten för att stämma av nuläget. 3. Målet är att under höstterminen införskaffa sig mer kompetens inom området. Att vi ska få det mer levande i verksamheten. Läsa något gemensamt som en utgångspunkt för att utveckla pedagogernas lärande inom området Samtala och reflektera med barnen, samt planera för miljön på reflektionstid, kring dess utformning. Genomför planerna på ett kvällsmöte. 2. Erbjuda samtal även på hösten. Ett nuläges-samtal där vi lyssnar in och bemöter föräldrar och deras funderingar. Prata om hur vi gör med dokumentationen. 3. Låna böcker på de språk som barnen i barngruppen har. Vi kan börja med pekböcker på olika språk. Använda lärplattan mer och söka information och erbjuda mer utvecklande pedagogiska appar för att möta upp alla barn. Bjuda in föräldrarna i dialog om interkulturalitet och flerspråkighet redan under första mötet med nya föräldrar. Bjud in någon med kompetens inom området för att ta del av kunskapen. Detta kan med fördel göras på ett APT! 3.3 Barns inflytande Ansvar och inflytande för elever/barn Resultat 1. resultatet visar att barnen kan ges ännu fler möjligheter till inflytande över den dagliga verksamheten Analys 1. Vi strävar efter att möta upp alla barn och ta tillvara barnens egna erfarenhetsvärld. Barnens intressen blir utgångspunkt för de val som vi erbjuder. Vi möter upp barnet med ett genuint intresse och nyfikenhet. Vi kan bli mer tydliga med hur och om vad barnen har inflytande över i vår verksamhet. Vi skulle kunna dokumentera, reflektera och utvärdera i ännu törre utsträckning tillsammans med barnen Förbättringsområden 1. Lyssna än mer på barnens egna tankar, frågor och strategier i lärandet. Fortsätta visa intresse och nyfikenhet för barnens värld. Att dokumentera, reflektera och utvärdera mer tillsammans med barnen Mål

6 1. Målet är att göra alla barn delaktiga i dokumentation, reflektion och utvärdering av verksamheten och vååga ge oss hän och prova det barnen visar intresse för gällande digitalt lärande och annat organisera för reflektionstillfällen tillsammans med barnen. Lära oss mer om det som barnen visar intresse för lära av barnen! Dela goda exempel och lära av andra och varandra 3.4 Förskola och hem Skola/förskola och hem Resultat 1. Jag tar reda på föräldrarnas förväntningar på verksamheten Analys 1. Vi upplever att den dagliga kontakten med föräldrarna är grundläggande för oss när det handlar om att möta upp föräldrarna. Månadsbrev, blogg och Facebook är våra kanaler till föräldrarna där vi delar med oss av information och bilder från verksamheten. Kommunikationen med föräldrarna underlättas av att föräldrarna har en ökad inblick i vår verksamhet Förbättringsområden 1. Göra en digital undersökning till föräldrarna med förväntningar på verksamheten. Engagera föräldrarna mer i projekt genom att ha praktiska inslag på föräldramöten. Bjuda in till drop-in fika. Möta upp föräldrarna än mer vid hämtning. Samtala alltid kring föräldrarnas inflytande och delaktighet vid utvecklingssamtal och nulägessamtal Mål 1. Ta reda på föräldrarnas förväntningar, frågor och tankar i början av terminen och sedan följa upp på föräldramötet vid nulägessamtal ta reda på önskemål och synpunkter kring verksamhetens utformning. Samt att vid föräldramöten samtala kring delaktighet och inflytande. Vad är inflytande för er? Göra en digital undersökning av föräldrarnas förväntningar, tankar och frågor i början av terminen och följa upp detta på föräldramötet under hösten 3.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet

7 Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval Resultat 1 Vi har god samverkan med närsamhället Analys 1. Våra olika projekt som barnen är inne i har medfört ett utforskande och upptäckande av vår närmiljö. Bussen, biblioteket och utforskande av närmiljön runt förskolan har gett gott resultat i form av samverkan med närsamhället. En förutsättning för en god samverkan är att dessa utflykter ofta skett i mindre grupper Förbättringsområden 1 Vi vill fortsätta arbeta med att möta närsamhället genom olika utflykter Mål 1. Ge alla barn möjlighet att efter egna förutsättningar få rika möjligheter till en god samverkan med närsamhället Utflykter i närsamhället, bussen som transportmedel stort intresse för barnen. 3.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Resultat 1. Vi dokumenterar, följer upp, utvärderar och utvecklar kontinuerligt vår verksamhet Analys 1. Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att kunna utveckla vår verksamhet. Utifrån dokumentationen har vi möjlighet att utmana varje barn utifrån dennes intressen, nyfikenhet och erfarenheter. Varje arbetslag reflekterar en gång i veckan tillsamman över hur verksamheten fungerar, barnens lärande och vilka processer barnen är inne i just nu. Vi använder oss av reflektionsprotokoll som vi anser fungerar bra för vår verksamhet, där vi även kan planera kommande aktiviteter. Dessa kan vi senare reflektera kring tillsammans med kollegor för att utveckla arbetet Förbättringsområden 1. Vi vill fördjupa vårt arbete när det gäller pedagogisk dokumentation i våra kommande projekt. Vi vill fortsätta skriva projektbeskrivningar fortlöpande under projektens gång Mål 1. Under läsåret arbetar vi för att all personal ska bli förtrogen med reflektionsprotokollet för att kunna utveckla vår verksamhet och för att alla arbetslag påbörjar en projektbeskrivning.

8 Varje enskild pedagog ansvarar för att ta med sig underlag till reflektion. Varje arbetslag påbörjar en projektbeskrivning i början på terminen som sedan fylls på kontinuerligt under projektet. Vi fortsätter att använda oss av reflektionsprotokoll för att synliggöra lärprocesser och lärstrategier. 3.7 Förskolechefens ansvar Rektors/förskolechefens ansvar Övergripande Resultat Svaren visar att det finns en fungerande organisation och ansvarsfördelning. Föräldrarnas svar visar på ett gott förtroende för förskolechefen, medan en del i personalen upplever att förskolechefen inte är med i verksamheten som man önskar Analys I vår organisation delegeras mycket av det pedagogiska utvecklingsarbetet till arbetslagsledaren, vilket gör att det kan ha påverkat svaren i enkäten. I vårt område har vi fem föskoleenheter som ligger geografiskt spridda och det kan också vara en anledning till att man saknar förskolechefens närvaro på förskolorna Förbättringsområden Ledningsorganisationen ska tydliggöras Mål Vi arbetar för ett fortsatt gott samarbete med vår förskolechef. Vi strävar efter att förmedla förskolans pedagogiska utvecklingsarbete till vår förskolechef under läsåret. Under året förtydligas ledningsorganisationen både på förvaltnings och förskoleområdets nivå Vi delger vårt arbete genom att vi skickar våra reflektionsprotokoll till vår förskolechef. Genom områdets ledningsgruppsmöten tillsammans med förskolechefen har vi möjlighet att delge vårt pedagogiska arbete på förskolorna. Tydliggöra ledningsorganisationen. Se över vilka kontaktvägar vi har mellan förskolechef-arbetslagsledare-personal på förskolorna, och hur vi kan bli bättre på att använda dessa kontaktvägar.

9