Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Transkript

1 1 Förskolan Kompassen Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...3 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 5 Beslutade mål och åtgärder 7 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning av förskolans måluppfyllelse Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förskolan Kompassen Dokumentnamn Kvalitetssammanställning Dokumentansvarig Katarina Markström Dokumentinformation Upprättad med utgångspunkt från skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete Fastställd/Upprättad (senast) Reviderad Version Giltighetstid

2 2 Inledning Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan Kompassen arbetar utifrån aktuella styrdokument. Som exempel kan nämnas Skollagen 2010:800, Läroplanen för förskolan 98 reviderad 2010, Konventionen för bans rättigheter, kommunens genomförande plan för förskolan och grundskola och Kompassens arbetsplan (Kap). Kapen upprättas varje höst utifrån de förbättringsområdens som identifierades på utvärderingsdagen i maj då en årlig samlad analys av verksamhetsårets resultat görs. Barns trygghet, lärande och utveckling är i focus när Kompassen arbetar med att systematiskt höja kvaliteten på verksamheten Det systematiska kvalitetsarbetet pågår ständigt och löpande. Alla dokumenterar barnens lärande och utveckling med stöd av MUL (min utveckling och lärande) och TRAS (tidig registrering av barns språkutveckling). Dokumentationen syftar till att utveckla verksamheten för att bättre stödja barnets utveckling och lärande. Avdelningarna planerar upp, utvärderar och analyserar sitt resultat med stöd av Lotusschema som tydligt visar kopplingar till läroplanens mål för förskolan. För de områden inom verksamheten som behöver förbättras tas ny Lotusplaneringar fram. Förskolans arbetslag har även genomfört två självskattningar i december. Dels en självskattning på barns lärmiljö, barns lärande, barns sociala och personliga utveckling. Dels en självskattning med stöd av skolverkets material BRUK och de delar som focuserar på barns språkliga och matematiska lärande. I maj genomfördes ytterligare två självskattningar som tittade på förutsättningar för verksamheten. Den ena med inriktning på pedagogisk samsyn och den andra på det systematiskt kvalitetsarbete. Förskolechefen och tre pedagoger (en representant per stor avdelning) gjorde en helhetsbedömning av de självskattningar som gjorts och identifierade de svagheter där det behövde göras en fördjupad analys. All personal deltog på utvärderingsdagen i tvärgrupper och granskade huset svagheter utifrån förutsättningar, processer i relation till resultat för att identifiera det påverkbara som behöver förbättras. Förskolechefen och de tre pedagogerna samlades åter en dag i juni och formulerade då förskolans förbättringsområden. Organisation Ledning och organisation Förskolans ledningsgrupp träffas varje vecka. Ledningsgruppen består av förskolechef och en medarbetare från respektive storavdelning. En gång i månaden är det arbetslagsmöten där storavdelningarna arbetar tillsammans med sin verksamhetsutveckling. En gång i månaden är det APT möte för hela förskolan som leds av förskolechef. Agendan för APT mötet görs efter att ha lyssnat av i ledningsgruppen. Förskolan har många ansvarsgrupper med avgränsade uppgifter. Det finns grupper som arbetar med inköp, hemsidan, lärande för hållbar utveckling, likabehandling, personalplanering vid frånvaro m fl. fredagar mellan kl kan grupperna boka in sig för gemensamma möten. En gång i månaden ordnas ett pedagogiskt forum med två deltagare från varje storavdelning. Forumet planeras upp av ett utvecklingsteam med två pedagoger (en från Kompassen och en från Skattelden), specialpedagog och förskolechef.

3 3 Barn och organisation av barngrupper På Kompassen finns tre storavdelningar som är indelade i två minder avdelningar. På storavdelningen Pegasus finns avdelningarna Vingen och Manen, på Cassiopeja finns avdelningarna Solen och Havet och på Sirius finns avdelningarna Jupiter och Pluto. Förskolan arbetar åldersindelat i ett spårtänk för att på bästa sätt kunna anpassa miljöerna för barnens lärande och utveckling. De ena spåret har de yngsta barnen på Solen, de mellanstora på Havet och de äldsta på Pluto. Det andra spåret har de yngsta barnen på Vingen, de mellanstora på Manen och de äldsta på Jupiter. På varje avdelning är grundbemanningen tre årstjänster varav ca % kan användas för att möta barn i behov av särskilt stöd. Förskolan har under våren haft extraresurs på två avdelningar. Hösten 2013 hade Kompassen 102 barn inskrivna. I januari 2014 skolades ytterligare fyra barn in och i maj fanns behov att skolområdet tog emot ytterligar barn, två fick plats på Kompassen. När nya barn har skolats in har förskolans personal ansvarat för överinskolningen till nästa avdelning. Mars 2014 hade förskolan 108 barn inskrivna, 44 flickor och 66 pojkar. 17 av dessa hade deltidsverksamhet och övriga heltidsverksamhet. På Kompassen fanns i mars 7 barn med annat modersmål. Följande modersmål fanns på förskolan i mars Engelska, Finska, Syrianska, Grekiska, Armariska och Polska. Pegasus Sirius Cassiopeja Vingen Manen Jupiter Pluto Havet Solen Flickor Pojkar Totalt Varav deltid Barn med annat modersmål Öppettider Förskolan erbjuder öppettiden I år har det alltid varit öppet från Behov har funnits att öppna 6.15 och att stänga några gånger varje vecka, detta behov har tillgodosetts. Förutsättningar Förskolan Kompassen ligger på Tavleliden med närhet till skogen och Nydalasjön. Kompassen öppnade hösten 2009 i nya ändamålsenliga lokaler, med ny utrustning och med en fantastisk utemiljö. På Kompassen har det i år arbetat i genomsnitt 21 personer varav fyra har arbetat på vikariat för fyra föräldralediga. Omräknat i årstjänst har det varit 19,2 årstjänster. Alla med tillsvidareanställning har adekvat utbildning. Av de som var i tjänst mars 2014 var 16 kvinnor och fyra är män. 15 personer var förskollärare, tre utbildade barnskötare varav en även har en lärarexamen, en person har enbart

4 4 lärarexamen och två person saknar utbildning. Förskolan har en därutöver en specialpedagog som arbetar 33 %. På förskolan finns en personalplaneringsgrupp (PPG) som varje morgon ser över personalbehovet. I första hand hjälps personalen åt inom huset för att klara korttidsfrånvaro. När det varit hög frånvaro har PPG i första hand vänt sig till kommunens bemanningscentrum. Tyvärr har det inte alltid funnits vikarier tillgängliga, PPG har då vänt sig till kompetensnätverket. Förskolan lärarkandidater tar vi in på vikariat när de inte har lektioner eller är på verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Förskolan har kompetensutvecklat all personal fyra eftermiddagar. Innehållet har bla annat varit, arbetet mot kränkande behandling, MIO ett verktyg för att utveckla lärmiljön till att än bättre stimulera barns matematiska lärande. Därutöver har pedagoger tagit dela av enskilda kompetensutvecklingsinsatser som exempel kan nämnas. Ergonomiutbildning, Pedagogisk dokumentation med lärplatta, Hallå hur gör man? systematisk analys för utvärdering och utveckling i förskolan. Medverkan i nätverket för hållbarutveckling, Russinhissen naturvetenskapliga experiment i förskolan. En förskolechef har arbetat heltid med ansvar för denna förskola och en till lika stor förskola, samanlagd har förskolechefen haft personalansvar för 50 medarbetare bortsätt för de personer som plockas in på korta vikariat. Ordinarie förskolechef har varit tjänstledig from 1 mars och en vikarie har därefter haft uppdraget som förskolechef.

5 5 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Styrkor och svagheter/utvecklingsområden Kompasses förskola ser det som en styrka att allt arbete på förskolan har focus på barnet och barnens bästa. Att våra förutsättningar och processer är tydligt vägledda och kopplade till styrdokumenten. Att verksamheten utgår från barnet behov av trygghet, lärande och utveckling även det med vägledning av styrdokumenten. Svaghet ser vi det som när våra förutsättningar och processer inte är stödjande för barns trygghet, lärande och utveckling. Bedömningen nedan är en samlad analys utifrån den process som beskrivs under stycket systematiskt kvalitetsarbete på sidan 1. Den samlade bedömningen är illustrerad med en matris som finns i bilaga 1. Förutsättningar Organisation med grupper för olika ansvars och utvecklingsområden finns. Ett gott arbetsklimat finns i huset. Vid frånvaro hjälper personalen varandra mellan avdelningarna med hänsyn till alla barns bästa. Samarbete och rutiner finns inom arbetslagen. Den nya spårorganisationen med åldersindelade barngrupper är sjösatt. Verktyg och kompetens finns för det systematiska kvalitetsarbetet. Bland personalen finns en pedagogisk samsyn, barnsyn, värdegrund och kompetens kring styrdokumenten. Svagheter/utvecklingsområden Organisationen är otydlig avseende hur delarna hänger ihop, hur de ska prioriteras och hur gemensamma forum bäst ska användas. Det kollegiala lärandet har inte haft utrymme vilket kan påverka barnens rätt till likvärdig utbildning. Det systematiska kvalitetsarbetet är inte tydligt på samma sätt för alla och kopplas inte alltid till att arbeta med verksamhetsutveckling. Arbetsprocesser Barnens arbetsmiljö Organisationen med åldersindelade grupper och arbetet med spåren har möjliggjort en arbetsmiljö väl anpassad till barnens ålder och mognad. Alla arbetar medvetet med lärmiljön och förändringar i lärmiljön är ett ständigt pågående arbete. Stödet för barns lärande är aktivt och så även arbetet med stödet till barns social och personliga utveckling. Ett aktivt arbete pågår ständigt kring barns trygghet och trivsel och förskolan har en likabehandlingsplan. Ett medvetet arbete för att främja alla lika värde finns alla diskrimineringsgrunder utom en. Barns intressen och tankar tillvarats vid planering av verksamheten och förskolan har ett barnråd. Svagheter/utvecklingsområde Vi behöver bli mer aktiva hur vi gör alla miljöer tillgängliga för alla.

6 6 Det främjande arbetet kopplat till religion och annan trosuppfattning behöver utvecklas. Barns och föräldrar inflytande i arbetet med likabehandling behöver stärkas. Barnrådets arbete behöver utvecklas. Barnens lärande Avdelningarnas arbetar medvetet med stöd av LOTUS schema med skapande, naturvetenskap, det matematiska lärandet, språk och kommunikation. Några avdelningar arbetar bra med flerspråkighet och kulturell identitet. Svagheter/utvecklingsområden Arbetet med flerspråkighet och kulturell identitet för barn med annat modersmål har inte förekommit för alla språkgrupper. Vi har lärplattor men använder de på olika sätt och inte medvetet för att höja kvaliteten på undervisningen/utbildningen, vi tar inte tillvara kompetensen i huset. Vi har inte ansökt om utmärkelsen skola för hållbar utveckling Barnens personliga och sociala utveckling Vi arbetar aktivt med hälsa och rörelse. Har årligen utvecklingssamtal där vi tillsammans med vårdnadshavare ser hur vi kan stödja barnets personliga och sociala utveckling. Svaghet och utvecklingsområde Föräldrars skattning görs vartannat år. Måluppfyllelse Likvärdig utbildning En hög pedagogisk ambition finns att arbeta för alla barns bästa. Svaghet och utvecklingsområde Det kollegiala lärandet mellan avdelningarna för likvärdighet är svagt utvecklat.

7 7 Beslutade mål och förbättringsåtgärder Förutsättningar Maj 2015 har Förskolan en tydlig och gemensam pedagogisk kompass. Arbetsprocesser Barns lärmiljö Föräldrar och barn ges möjlighet till delaktighet i arbetet med årets plan för likabehandling och mot kränkande behandling. Främjande insatser för området religion och annan trosuppfattning blir tydlig i årets likabehandlingsplan. Förskolan arbetar på ett enhetligt sätt med TRAS och med syftet att utveckla barnens lärmiljö. Barns lärande All personal arbetar kontinuerligt med lärplattan som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten. Maj 2015 finns förskolans ställningstagande i arbetet med Lärplattan dokumenterat. Arbeta med lärande för hållbar utveckling och i maj 2015 ansöka om Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling. Barns personliga och sociala utveckling Alla avdelningar har LOTUS planeringar för det medvetna arbetet med flerspråkighet och kulturell identitet för de barn som har annat modersmål. Arbetet sker i samarbete med vårdnadshavare Måluppfyllelse Likvärdig verksamhet Kollegialt lärande möjliggörs mellan avdelningar och pedagoger för att öka likvärdigheten. Slutord Det har varit otroligt stimulerande att from 1 mars som vikarierande förskolechef fått sätta sig in i Kompassens arbete för barnens trygghet, lärande och utveckling. Förskolan har höga ambitioner och mycket kompetens. Tillsammans har vi identifierat utvecklingsområdena ovan som ska göra att vi blir tydliga tillsammans så att vi samlar vår kraft till gemensam utveckling för höjd kvalitet och likvärdighet. Umeå den 15 september 2014 Förskolechef Katarina Markström

8 FÖRUTSÄTTNINGAR ARBETSPROCESSER MÅLUPPFYLLELSE 8 Bilaga 1 Bedömning av förskolans måluppfyllelse. BEDÖMNINGSSCHEMA Lå Mätvärden på indikatorer som belyser kvalitet och måluppfyllelse anges där det är möjligt. STYRKOR = MYCKET TILLFREDS- STÄLLANDE GOD KVALITET TILLFREDS- STÄLLANDE SVAGHETER = EJ TILLFREDS- STÄLLANDE Ej påverkbara Påverkbara... på kort sikt (1 år) på längre sikt Barns arbetsmiljö Trygghet, trivsel, likabehandling Inflytande Lugn och ro Beröm/uppmuntran x Barns lärande Pedagogisk verksamhet Utvecklingssamtal Individuellt stöd Personlig och social utveckling Föräldrars skattning Hälsa och livsstil Likvärdig utbildning