Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se

2 Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla verksamheten. Verksamhetens resultat ska följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning. Dokumentation är en förutsättning för att kartlägga verksamheten och identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppfylla målen. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete blir det tydligt för all personal vad som ska prioriteras och utvecklas, när och hur olika insatser ska genomföras och vem som har ansvar för vad. Allas delaktighet är grundläggande i kvalitetsarbetet. Ledning, personal, barn och vårdnadshavare behöver bidra med synpunkter och underlag som synliggör kvalitet. Förskolans personal ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje barn att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen. Barnens bästa är utgångspunkten för all verksamhet. Personalen utgår från barnens förutsättningar, behov och intressen (Skolverkets allmänna råd, Systematiskt kvalitetsarbete -för skolväsendet). Syfte Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utveckla, känna sig trygga och ha roligt i förskolan (Lpfö 98, s 14). Två viktiga utgångspunkter i uppdraget är att: fånga barnets lärprocesser fånga verksamhetens processer

3 December -KUL, barns inflytande s.11 -Barnintervjuer/ barnobservationer - KUL, normer & värden s.2-5 Januari -KUL, Normer & värden s Samtliga pedagoger skriver en kort reflektion av sitt arbete mot förskolans och egna mål. Februari - KUL, normer & värden s KUL, förskola och hem s samt analys och åtgärder utifrån attitydundersökningens resultat. - Förskolechef följer upp förskolan mål och personliga mål i arbetslaget inför lönesamtal November -KUL, uppföljning, utvärdering och utveckling s Utvärdering handlingsplan överlämning förskola/förskoleklass 23/11 -Uppföljning av åtgärderna utifrån medarbetarundersökningen 2012 Oktober - KUL, samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet s.14 - Återkoppling Vad sa du fröken? åtgärdsplan upprättas - Föräldramöten / läsårets arbete - Föräldraforum /Likabehandlingsplan Kunskap om barns behov Systematisk Kvalitetsarbete Skäggetorps förskoleverksamhet 2013/2014 Temainriktat arbetssätt Mars - Kvalitetsrapport Normer & värden - Lönesamtal - Revidering av handlingsplan inför sommarförskolan April - Planering inför inskolning pedagogiskt och organisatoriskt - Föräldraforum /Attitydundersökningen September - Medarbetarsamtal där individuella mål och individuell utvecklingsplan skrivs KUL s.17 - Upprättande av förskolans Likabehandlingsplan - Utvärdering av sommarförskolan 24/9 - Kvalitetsrapport Utveckling och lärande Augusti - Studiedag den 26/8, planera verksamhetens innehåll, organisation, struktur, lärandemiljö, aktiviteter - Inskolningar Pedagogisk dokumentation Juni - Förskolechefer reviderar områdets utvecklingsplan. - Förskolechefens ansvar diskuteras i förskolans ledningsgrupp. KUL s.18 - Föräldramöte /familjekväll Maj - KUL, utveckling & lärande s Utvärdering av läsårets likabehandlingsplan - Överlämning till F-klass och inskolningar påbörjas 1

4 Vår vision: En skola för alla där människor och kunskap växer Förskolans läroplan, Lpfö 98/10 styr förskoleverksamhetens innehåll. I Mål- och uppföljningsplan återfinns delar ur skollagen och läroplanen som barn- och ungdomsnämnden ser som särskilt viktiga och därför kommer att följa upp. Mål och åtgärder i vår egen utvecklingsplan är skrivna för att höja kvalitén och skapa likvärdighet inom förskoleverksamheten i Skäggetorp under kommande läsår. Prioriterade mål och uppdrag från barn och ungdomsnämnden Normer och värden Mål: Alla barn ska känna sig trygga och trivas i förskolan. Verksamheten ska organiseras i smågrupper utifrån lärande, intressen och individuella behov under delar av dagen. Små barns behov av mindre grupper ska särskilt beaktas. Utveckling och lärande Mål: Varje barn ska utmanas i sitt lärande för att utvecklas maximalt. Alla förskolor ska utvärdera sin verksamhet på ett strukturerat, systematiskt och likvärdigt sätt. Förskolan ska särskilt stimulera barnens utveckling och lärande inom språk, kommunikation och matematik, naturvetenskap och teknik. Verksamheten ska präglas av ett genusmedvetet arbetssätt. Förskolechefen har ansvaret för att leda och fördela arbetet utifrån respektive yrkesgrupp och medarbetares kompetens. En handlingsplan ska finnas för överlämnande mellan förskola och förskoleklass oavsett skolplacering. Barn i behov av särskilt stöd ska särskilt beaktas. Ett strukturerat gott samarbete ska finnas mellan personal och föräldrar. Utvärderingsunderlaget KUL (Kvalitets- Utveckling i Linköpings förskolor) ska användas i förskolans uppföljning och analys i arbetet mot målen.

5 Utvecklingsplan 2013/2014 Mål och uppdrag till samtliga arbetslag Arbetslagen ska tillämpa ett temainriktat arbetssätt. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. Normer värden Mål: Alla barn ska känna sig trygga och trivas i förskolan. Verksamheten ska organiseras i smågrupper utifrån lärande, intressen och individuella behov under delar av dagen. Små barns behov av mindre grupper ska särskilt beaktas. Arbetslagen ska utifrån resultatet av den kommungemensamma attitydundersökningen 2013 samt förskolans kvalitetsrapport utveckla arbetet med att skapa trygghet och trivsel för barn. Indexvärdet i attitydundersökningen ska vara minst 3,6 på respektive förskola för frågorna som mäter trygghet. Arbetslagen ska genomföra barnobservationer och barnintervjuer med fokus på barns trygghet. Dessa ska dokumenteras. Resultatet av dokumentationen ska analyseras, för att arbetslaget ska förvissa sig om att alla barn känner sig trygga och trivs i förskolan. Resultatet av dessa observationer och intervjuer ska beaktas vid utvärdering av årets Likabehandlingsplan och vid upprättande av kommande läsårs årliga Likabehandlingsplan Utveckling och lärande Mål: Varje barn ska utmanas i sitt lärande för att utvecklas maximalt. Alla i arbetslaget ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra (Lpfö98/10 s.10) Språkarbete med alla dess delar är ett prioriterat område. (se områdets Handlingsplan för språkarbete ) Alla i arbetslaget använder pedagogisk dokumentation (LPFÖ98/10 s.14-15) för att synliggöra processerna i förskolans verksamhet och för att bedöma verksamhetens kvalitet och måluppfyllelse. Alla i arbetslaget utformar utmanande lärorienterade miljöer utifrån barns behov, intressen och kompetens samt utifrån den kunskap som pedagogisk dokumentation ger.

6 Utvecklingsområde: Normer och värden Barns trygghet och trivsel Mål Alla barn ska känna sig trygga och trivas i förskolan Mål är uppnått när: Verksamheten organiseras i smågrupper utifrån lärande, intressen och individuella behov under delar av dagen. Små barns behov av mindre grupper har särskilt beaktats. Indexvärdet i attitydundersökningen är minst 3,6 på respektive förskola för frågorna som mäter trygghet. Arbetslagen genomför barnobservationer och barnintervjuer med fokus på barns trygghet, samt dokumenterar dessa. Resultatet av dokumentationen analyseras och används i det fortsatta arbetet tillsammans med barnen. Resultatet av dessa observationer och intervjuer beaktas vid utvärdering av årets Likabehandlingsplan och vid upprättande av kommande läsårs årliga Likabehandlingsplan Strategier för att nå målet. Vad, hur, varför och när? Pedagogerna skapar goda och trygga relationer till både föräldrar och barn under inskolningen genom att följa inskolningsrutiner och vara lyhörda för vad som är viktigt för varje enskild förälder och barn. Pedagogerna visar öppenhet och intresse för olika frågor och funderingar hos barn och föräldrar. Föräldrar och barn bemöts på ett trevligt och respektfullt sätt vid lämning och hämtning för att känna sig välkomna. Vi visar att vi bryr oss om dem. Alla pedagoger presenterar sig för nya barn, föräldrar och deras anhöriga. Vi använder namnbrickorna i de situationer där de fungerar t ex vid samtal, möten med olika instanser, föräldramöten etc. Vikarier och flerspråkighetspedagoger använder alltid namnskylt. Vi sätter barnens behov i centrum och prioriterar arbetsuppgifter utifrån detta. De små gårdarna används av alla avdelningar i större omfattning för att skapa trygghet och mer vi-känsla i huset framförallt med de yngre nyinskolade barnen. Vid inköp till utemiljön fokuseras på nya lekredskap som gynnar barnens motoriska utveckling, ökar trivseln och inbjuder till lek. Detta för att skapa trygga platser som inspirerar till lek och möten. Pedagogerna sprider ut sig ute på gårdarna och i olika rum inne så att alla barn alltid är uppmärksammade av någon pedagog. Smågruppstänkandet genomsyrar hela verksamheten genom att barnen delas in i mindre grupper utifrån t.ex. intresse och behov.

7 Vi fortsätter med nuvarande överlämningsblanketter innehållande information om hur barnen haft det under dagen, och som lämnas till jouravdelningen för att kunna delges vårdnadshavarna då de hämtar sitt barn. De bilddokumentationer över miljöer utifrån barns perspektiv som avspeglar barnens trygghet och trivsel på förskolan fortsätter vi med minst en gång/läsår. Detta sätt att intervjua barn ökar möjligheterna för barn att uttrycka sig. De äldre barnen tillfrågas regelbundet och vi observerar hur de och de yngre barnen upplever olika miljöer och situationer. Detta dokumenteras och följs upp i kvalitetsrapporten och används som underlag till årets Likabehandlingsplan Vi är lyhörda för föräldrarnas behov av feedback och informerar dem om verksamheten via bl a föräldramöten, drop-in fika, trivselkvällar, utvecklingssamtal och daglig tamburkontakt. Vi analyserar, följer upp och ger återkoppling av resultatet från föräldraenkäten. Pedagogerna ser till att flickor och pojkar ges samma möjligheter och handlingsutrymme i verksamheten genom att skapa talutrymme för alla och vara lyhörda för allas sätt att uttrycka sig och allas lust att prova olika aktiviteter och miljöer. Pedagogerna skapar inspirerande aktiviteter för att hjälpa barn att leka gränsöverskridande genusmässigt. Förslag: Alla pedagoger läser boken En jämställd förskola teori och praktik av Kristina Henkell och diskuterar och reflekterar kring den i arbetslaget. Uppföljning och analys Uppföljning och analys görs med hjälp av utvärderingsunderlaget KUL och resultatet av kommunens attitydundersökning.

8 Utvecklingsområde: Utveckling och lärande Språkutvecklande arbete Mål Varje barn ska utmanas i sitt lärande för att utvecklas maximalt Målet är uppnått när: Alla i arbetslaget arbetar för att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Alla arbetslag har en struktur och organisation för sitt språkutvecklande arbete med alla dess delar (se områdets Handlingsplan för språkarbete ) Strategier för att nå målet. Vad, hur, varför och när? I alla arbetslag finns det minst två pedagoger som har gått en utbildning i språklig medvetenhet före Bornholmsmodellen språklekar i förskolan. Alla arbetslag fortsätter att genomföra organiserade och planerade språksamlingar flera gånger i veckan. Alla anställda ska vara väl förtrogna med vår Handlingsplan för språkarbete. Pedagoger som kan Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation; TAKK använder sig av det och stödjer sina kollegor i att utveckla teckenkunskaper. Många barn är hjälpta av tecken som stöd p.g.a. eventuella språkstörningar eller svårigheter i svenska. Önskvärt är att fler pedagoger utbildas i TAKK. För att utveckla barnens fonologiska medvetenhet ska pedagogerna uttala bokstäverna som de låter, inte som de heter. Rim och ramsor ska fortsätta att användas dagligen, t.ex. i form av ramsa innan maten. Matsituationen används för att diskutera och låta barnen berätta, förklara och argumentera för olika saker. Arbetslagen informerar vid inskolningar om att våra bokpåsar på olika språk finns tillgängliga för hemlån. Det är värdefullt för barnen att få höra böcker även på sina modersmål och det är ett bra sätt för föräldrarna att skapa en läsande kultur hemma. Möjligheten att låna bokpåsar tas upp i samtal vid lämning/hämtning och t ex drop-in fika. Pedagogerna tar tillvara på våra lärmiljöer och vardagssituationer för att lära ut nya ord och begrepp genom att t ex leka affär eller vårdcentral. Avdelningarna ska använda sig av bilder, flanosagor, memoryspel, språkpåsar och Språkotekets utbud. Istället för att bara läsa en bok för barnen genomförs boksamtal. Pedagogerna ställer frågor som får barnen att tänka till, beskriva vad de ser på bilderna eller t ex diskutera om hur ett annat slut skulle kunna se ut. Barnen får återberätta historier, utveckla dem eller läsa för varandra. Vi fortsätter att dela in barnen i mindre grupper med en pedagog i varje rum för att på så sätt ge varje barn ett ökat talutrymme och skapa en lugnare språkmiljö. Pedagogerna ska vara skrivande förebilder för barnen genom att skriva för hand tillsammans med barnen, t.ex. överlämningslappar i barngrupp. Barnen får själva skriva bokstäver, texter och sitt namn på sina teckningar även om det blir lekskrivning för att skapa skrivglädje samt träna ordbilder och kopplingen mellan bokstäver och ljud.

9 Uppföljning och analys Uppföljning och analys görs med hjälp av utvärderingsunderlaget KUL och resultatet av Vad sa du fröken.

10 Utvecklingsområde: Utveckling och lärande Pedagogisk dokumentation Mål Alla i arbetslaget använder pedagogisk dokumentation för att synliggöra processerna i förskolans verksamhet och för att bedöma verksamhetens kvalitet och måluppfyllelse. Målet är uppnått när: Det finns en tydlig struktur för hur observation, dokumentation och reflektion blir till pedagogisk dokumentation. Alla i arbetslaget reflekterar utifrån dokumentationen tillsammans med barngruppen och kollegor. Reflektionen leder till utveckling av verksamheten. Pedagogisk dokumentation synliggör barns tankar, kommunikation, samspel, intresse, inflytande samt barns förändrade förmågor och kunnande inom målområdena. Pedagogisk dokumentation synliggör hur personalens förhållningssätt påverkar verksamhetens utveckling och möjligheter för barn att lära och utvecklas. Pedagogisk dokumentation används som ett underlag för nästa steg i det temainriktade arbetssättet. Strategier för att nå målet. Vad, hur, varför och när? Varje avdelning väljer särskilda projekt/tillfällen/barngrupper/miljöer för pedagogisk dokumentation. Detta för att kunna fokusera på olika frågeställningar och lättare få syn på barns intressen, lärande och utveckling inom olika målområden. Mall för pedagogisk dokumentation används. Denna synliggör barns och pedagogers tankar, reflektioner och hur arbetet skall fortsätta. Koppling till läroplansmål ska ske. Vad som ska dokumenteras, hur det dokumenteras och med vem reflektioner ska ske bör bestämmas i samförstånd mellan barn och pedagoger. Detta för öka barns möjligheter att ha inflytande över dokumentationerna. Dokumentationen används för att utveckla verksamheten, få syn på lärprocesser, tillgodose barns behov och utveckla barns lek och lärmiljöer. Reflektioner kan ske i olika konstellationer; med barn, mellan barn, med kollegor och i pedagogiska gruppen samt med föräldrar efter barns medgivande. Detta för att tillföra ytterligare synvinklar och tolkningsmöjligheter och för att ge möjligheter att lära av varandra. Reflektioner ska ske regelbundet med barnen, på egna arbetslagets pedagogiska utvecklingstid och i pedagogiska gruppen. I pedagogiska gruppen är deltagarna ansvariga för att lyfta exempel och ge tips och idéer kring olika dokumentationsformer. Tekniska förutsättningar skapas. inköp av kameror, minneskort, kortläsare etc. Uppföljning och analys Uppföljning och analys görs med hjälp av utvärderingsunderlaget KUL

11 Utvecklingsområde: Utveckling och lärande Utmanande lärorienterade miljöer Mål Alla i arbetslaget utformar lärandemiljöerna utifrån barns behov, intressen och kompetens samt utifrån den kunskap som pedagogisk dokumentation ger. Målet är uppnått när: Alla i arbetslaget är medvetna om lärmiljöns betydelse för att främja barns kreativitet, nyfikenhet och lust att lära Det finns en struktur för hur barns behov, intressen och kompetens tas tillvara i miljöns utformning. Kunskapen utifrån temaarbetets pedagogiska dokumentation används för att utforma utmanande lärmiljöer. Strategier för att nå målet. Vad, hur, varför och när? Arbetslagen för en kontinuerlig diskussion om miljöerna och vilka material som ska vara åtkomliga och hur vi får en bra variation på vad som finns framme så att naturvetenskap, teknik, matematik och språk synliggörs i förskolans lärmiljöer. Pedagogerna utformar och använder sig av dokumentationsmaterial för att synligöra styrkor och förbättringsområden i den pedagogiska miljön. Den pedagogiska dokumentationen ska finnas tillgänglig för barnen så att temaarbetet är ett levande arbete som inspirerar barnen till nya utmaningar och frågor. Innemiljön ska anpassas efter barnens behov, intresse och ålder. För att barnen ska få inspiration och inflytande över sin dag behövs en lockande, tillgänglig och flexibel miljö, som vi pedagoger utformar tillsammans med barnen. Den pedagogiska dokumentationen ligger till grund för att vidareutveckla miljön. Möblering och utformning av miljön anpassas så att det underlättar för barnen att se vad som finns att välja på och för att de själva ska kunna ansvara för för - och efterarbete. T.ex. med hjälp av bilder och symboler. Pedagogerna introducerar och hjälper barnen att hitta och känna sig säkra på förskolan var olika miljöer och material finns och hur de används. (En checklista används för att se till att alla barn får introduktion.) Inköp och utplacering av material ska göras så att det väcker och stimulerar olika intressen och aktiviteter för både pojkar och flickor, med särskild tanke på att motverka stereotypa könsroller samt för att synliggöra olika kulturer och mångfald t.ex. genom att utveckla musikutbudet. Utemiljön med alla dess situationer utnyttjas mera medvetet av pedagogerna för att utmana barnen i deras lärande, ex genom att utnyttja alla fyra gårdarna för att kunna dela upp barnen efter ålder eller intresse. Pedagogerna ser till att tillhandahålla enkel rekvisita för att uppmuntra den lustfyllda rolleken samt iordningställa boklådor för läsning utomhus som bl.a. innehåller böcker om växter och djur, mm för att utöka barnens naturvetenskapliga kunnande. Pedagogerna delar medvetet upp barnen efter behov och

12 intresse för att kunna erbjuda alla barn nya utmaningar och upplevelser med nytt material. Alla pedagoger tar ansvar för att tillsammans med barnen utveckla lekhallens lärmiljöer så att lekhallen kan ge utmaningar till alla barn utifrån deras behov och intressen. Pedagogiska gruppen formulerar övergripande förväntningar och ansvar på de som vistas i lekhallen. Detta för att skapa goda förutsättningar för olika aktiviteter. Alla pedagoger har ett ansvar för att iordningsställa och utveckla jouravdelningens miljö. För att alla barn ska känna sig trygga och våga utforska sin omgivning får alla barn en introduktion av jouravdelningen s miljö. Jouravdelningen bjuder in varje avdelning. Uppföljning och analys Uppföljning och analys görs med hjälp av utvärderingsunderlaget KUL