Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Pedagogisk plattform grunden för ett livslångt lärande

Transkript

1 Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem Pedagogisk plattform grunden för ett livslångt lärande

2 Arbetslaget är navet i förskolans utveckling!

3 Vad är viktigast för kvalitet i förskolan? I vår enhet har vi barnet i fokus vilket innebär att pedagogerna är känslomässigt närvarande, lyhörda för barnens tankar och idéer samt engagerade i deras läroprocesser. Som verktyg använder vi pedagogiska dokumentation och reflektion som ges tillbaka till barnen. Dokumentationen är en viktig del av miljön för att minnas och kunna reflektera över vad man gjort och lärt. Pedagogernas svarsbenägenhet, vägledning och engagemang är viktiga. * Med svarsbenägenhet menar vi att pedagogerna har viljan och förmågan att respektera och ta hänsyn till barnets reaktioner, att skapa en varm relation, belöna framsteg och göra mycket tillsammans med barnet. * Med vägledning menar vi att pedagogerna leder barnets beteende samtidigt som en fostran till självständighet sker. Att lyckas är för barnet grunden till en positiv självuppfattning, något som i sin tur är avgörande för att våga pröva, fråga och integrera med andra. * Med engagemang menar vi att pedagogerna är involverade i barnets upplevelser och agerande att de lyssnar, kommenterar och klargör så att barnet aktivt kan förstå och hantera sin verklighet. Det tidiga språkbadet, Rigmor Lindö sid:83 Evidens/beprövad erfarenhet Mötet mellan pedagog och barn, och pedagogens känslomässiga närvaro och lyhördhet är avgörande för allt betydelsefullt lärande. (Skolverkets utvärdering av småbarnsgrupper, Vetenskapsrådet rapportserie 11:2008 s.59) Personalens kompetens och engagemang är den viktigaste faktorn för kvalitet i förskolan. De allra viktigaste kvalitetsaspekterna i förskolans pedagogiska arbete är personalens förhållningssätt. Regeringens proportion 2004/04 kvalitet i förskolan sid:40 Allmänna råd kvalitet i förskolan remissversion sid:27

4 Förskolechefens ansvar innebär Att ge möjlighet för alla pedagoger att göra sin stämma hörd och att ha förtroende för att alla i organisationen kan. Att ta tillvara allas kompetens på bästa sätt. Att stödja samverkan i gruppen. Att ansvara för att organisera arbete och möten så att målen tydliggörs och att arbetsglädje och engagemang stimuleras. Att skapa en organisation med arbetslag som förverkligar och omsätter vårt uppdrag i praktiken. Evidens/beprövad erfarenhet En effektiv ledare avgränsar och renodlar arbetsuppgifterna. Ledaren visar vilken gemensam riktning och arbetssätt gruppen skall ha. Ett effektivt ledarskap ger professionella pedagoger med stor kreativitet, frihet och engagemang (Bo Ahrenfeldt)

5 1. Varje pedagog skall ge barnet trygghet och omsorg Omsorg och hygien Matsituation Praktiska rutinsituationer Lyhörd föräldrakontakt Ge barnen en trygg miljö Lyhörd för eventuella kränkningar Medverka till en god arbetsmiljö Evidens/beprövad erfarenhet Den senaste skolforskningen (Grosin, Ogden, Strattonmfl) visar att det är närvarande och engagerade vuxna som gör att barn lyckas. Genom att vara vänliga och hjälpsamma pedagoger som lyssnar och ser barnen så har barnen större möjligheter att lära och utvecklas Varje pedagog skall vara förtrogen med styrdokumenten.

6 2. Varje pedagog skall ha barnet i fokus genom att vara starkt närvarande, utforskande och engagerad Barnet i fokus Ge barnen en meningsfull och upplevelserik vardag Ge barnen adekvat stöd i sin språkutveckling Reflektera tillsammans med barnen Barns inflytande och delaktighet Miljön som en tredje pedagog Observera - reflektera - utmana Evidens/erfarenhet För att förstå hur vi kan skapa mötesplatser där barnen kan kommunicera med varandra behöver vi pedagoger kontinuerligt observera hur och vad barnen gör. Våra reflektioner hjälper oss att förstå hur vi kan ordna spännande miljöer som passar den aktuella barngruppen. Lyssnandets pedagogik Varje pedagog skall vara förtrogen med styrdokumenten.

7 3. Varje pedagog skall arbeta med att kvalitetssäkra vårt uppdrag Bearbeta observationer och dokumentationer för att ge tillbaka till barnen (förbereda aktiviteter) Aktivt delaktig i utformning och utvärdering av arbetsplan, likabehandlingsplan och individuell utvecklingsplan Aktivt delta i enhetens mötesformer Läsa förskolechefs veckobrev, protokoll, avdelningsbrev och e-post TRAS Evidens/beprövad erfarenhet. Reflektioner som är kopplat till pedagogisk dokumentation av det egna arbetet är av vikt för att skapa förståelse och förändring praxis. Detta ger en god insikt i den egna yrkesrollen och förändrar pedagogernas förhållningssätt till barnen genom att de i större utsträckning utgår från barnen kompetens i arbetet. Arbetet blir betydligt mer öppet och det ökar de pedagogiska diskussionerna i arbetslaget. Om kvalité i förskolan, Haug, 2003 Varje pedagog skall vara förtrogen med styrdokumenten.

8 Vilket barn är det möjligt att bli i våra förskolor utifrån vår pedagogiska miljö? Miljöns betydelse för barns lärande. Självinstruerande miljö, så att barnen kan utforska sin miljö självständigt. Tydliga avgränsningar i rummen, vid inköp av nya hyllor så skall de vara vita gärna expedit från ikea. Miljön och dess materialet skall vara organiserat, estetiskt Sorterat större delen av material utifrån färg och form (t.ex. pennor,pärlor,lego,klossar etc. och tillgängligt i genomskinliga lådor. Uppmärkning med estetiskt tilltalande, tydliga bilder och texter. I hallen, materialets plats, toaletten, matsituationen, samling Evidens/beprövade erfarenheter Forskare Marianne de Jong samt Pia Björklid Slutsatser från forskning är bla att såväl lekrum som rum för lärande bör ha verkstadskaraktär, gärna inredda med tydliga avgränsade hörn för olika områden. Behov av avskildhet och lugna rum framhålls i forskningen. Forskare framhåller att miljön ska vara självinstruerande så att barnen inte alltid behöver be om hjälp. Varje pedagog skall vara förtrogen med styrdokumenten.

9 Utforskande arbetssätt Pedagogerna är medforskande vuxna som gör observationer, reflekterar i arbetslaget och med barnen för att sedan ge nya utmaningar till barnen. Dokumentationen hängs upp på barnens individuella krokar i närheten av hallen. Dessa dokumentationer används som underlag vid våra föräldrasamtal därefter sätts de in i min pärm. Pedagogerna ställer öppna frågor som: Varför? Hur kommer det sig? Vad händer sen? Hur tänkte du? Skapa en meningsfull och trygg dag för barnet

10 Miljöns betydelse för barns lärande. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Mijlön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. (Lpfö98/2010) Nedanstående områden utgör basen för våra miljöer, en fördjupning inom varje område med inspirations bilder finns i vår blåa flipp mapp. Inom alla områden skall vi forma våra miljöer så att de bildar naturliga mötesplatser som stimulerar till rollek och läroprocesser. Estetiskt- Estetik Ateljé - verkstad Språk - multimedia Matematik teknik Naturvetenskap Bygg-konstruktion Samspel processer och bearbetning Utemiljö

11 Arbete med flerspråkiga barn Alla pedagoger har ett interkulturellt förhållningssätt Föräldrars kunskaper och erfarenheter tas tillvara på bl a genom att ha en mångkulturell vecka per termin med olika aktiviteter I föräldrasamtalen använder vi oss av språkdomäner Olikheter ses som tillgång, positiva attityder mot språk och olika kulturer Vi utgår från barnens kunskaper och erfarenheter Vi skapar språkstimulerande miljöer där det finns gott om möjligheter för samtal och där barnen får utrymme att formulera sina tankar och göra sig förstådda. Vi erbjuder material och böcker från olika länder

12 Likabehandlingsplanen Aktuell kartläggning Planerade åtgärder Ansvar Uppföljning/kvalitetssäkra Uppföljning/kvalitetsutveckla Bakgrund Sedan första januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen 14a kap. i skollagen Förskolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3kap. 16 diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling (enligt 14a kap. 8 skollagen). Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Likabehandlingsplanen syftar till att förebygga, förhindra och främja människors lika rättigheter oavsett kön etnisk tillhörighet religion/annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder ålder könsidentitet/könsuttryck

13 Systematiskt kvalitetsarbete Arbetslag Hösten Våren Nuläge/Vart är vi? Analysera utifrån våra styrdokument. Vilka insatser har ni gjort, vilka resultat har ni fått och vart står ni nu. Vad behöver ni göra och vilka åtgärder behöver ni vidta. Redovisa arbetslagets resultat utifrån målet, alltså inte aktiviteterna (vad ni gjort med barnen) i sig utan resultaten (vad barnen lärt sig, verksamhetens och barnens utveckling) från dem. Vilka underlag har ni för att se hur ni nått målet? Målen/Vart ska vi? Våra styrdokument visar riktningen. Lpfö 98/10, pedagogiskplattform, likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling Handlingsplan/Hur gör vi? Hur genomför arbetslagen uppdraget Uppföljning/Hur blev det? Vad blev resultatet av de genomförda insatserna? Genom pedagogisk dokumentation och lotus.

14 PEDAGOGISK PLATTFORM Stenhamra och Drottningholms förskolor samt