Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Transkript

1 Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola

2 Innehållsförteckning Vår gemensamma grund 1 Gubbabackens förskola 2 Förskolans uppdrag 3 Värdegrunden 4 Barns inflytande 5 Utveckling och lärande 6 Våra traditioner på Gubbabacken 7 Förskola och hem 8 Samverkan med förskoleklassen 9 Utvecklingssamtal 10 Grön Flagg 10 Språkutveckling 10 Språkutvecklande arbetssätt 10 Pedagogisk dokumentation 10 Uppföljning, utvärdering och utveckling 11 Tema/Projekt och det pedagogiska året 12 Miljöer 12 Reflektionstid 12 Förhållningssätt 13 2

3 Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Syftet med vår lokala arbetsplan är att den ska fungera som handledning för pedagogerna som arbetar här samt som ett dokument där vi tydliggör vår verksamhet. Materialet ska även kunna användas som en introduktion för nyanställda pedagoger på vår förskola samt som en del av vårt systematiska kvalitetsarbete. Styrdokument Internationella styrdokument FN:s barnkonvention FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Nationella styrdokument Läroplan för förskolan (Lpfö 98) Kommunala styrdokument Arbetsplan för förskolorna i Fosie Fosie språkpolicy Lokala styrdokument Lokala arbetsplanen för Gubbabackens förskola All personal skall ha kännedom om våra styrdokument och aktivt arbeta efter dessa. Barns inflytande och delaktighet Processinriktat arbetssätt Utveckla den pedagogiska miljön Våra värden 3

4 Gubbabackens förskola Gubbabackens förskola är en kommunal förskola med 6 arbetslag som ligger i Gullviksborg i Fosie.På Gubbabacken finns det ca 128 barn och det är 26 pedagoger och 1 ekonomibiträde som arbetar på förskolan. Vår förskola är platsen för glädje, lust och nyfikenhet, där barnen är huvudpersonerna. En Reggio Emilia-inspirerad förskola Reggio Emilia är en stad i norra Italien. Reggio Emilia har också blivit ett begrepp som står för den pedagogiska filosofi som under femtio år har utvecklats i stadens kommunala förskolor. Den pedagogiska filosofin från den lilla staden har väckt ett stort intresse och engagemang i många delar av världen. "Ett barn har hundra språk" skrevs av Loris Malaguzzi som under många år var chef för de kommunala förskolorna i Reggio Emilia. Dikten uttrycker grundläggande tankar i den pedagogiska filosofin. Det handlar om nytänkande som innebär gränsöverskridande på många olika sätt. Ett exempel är att man kombinerar avancerat teorietiskt arbete med en levande praktik med barnen. Man arbetar med lek och arbete, verklighet och fantasi och med många olika uttryck samtidigt. Den pedagogiska filosofin står också för: Ett pedagogiskt arbetssätt, förankrat i en djupt humanistisk livshållning som bygger på en stark tro på människans möjligheter, en djup respekt för barnet samt en övertygelse om att alla barn föds rika och intelligenta, med en stark inneboende drivkraft att utforska världen. Bejakandet av subjektivitet, olikhet, solidaritet, samarbete och en tro på att man genom att bekräfta barnens individualitet och rättigheter på sikt kan förändra världen i en allt mer demokratisk riktning. En pedagogik som ständigt förnyas och utvecklas, med barnens behov som utgångspunkt och i takt med det moderna samhällets snabba förändring. Därför står inte Reggio Emilia för ett pedagogiskt program som man kan "ta över" eller kopiera. Man kan däremot inspireras av grundtankarna och filosofin för att utveckla dem i sitt eget sammanhang, utifrån sina egna förutsättningar. Den pedagogiska filosofin fungerar också som inspiration i sammanhang utanför förskolan och skolan. I Sverige har till exempel representanter från både näringslivet, socialvården och olika vetenskapliga områden visat sitt intresse. Vi tror på DET KOMPETENTA BARNET 4

5 Förskolans uppdrag Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen skall barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. (Lpfö98 sid..5) Styrdokumenten skall efterlevas av alla som arbetar på förskolan. Det är varje enskild medarbetares ansvar att styrdokumenten efterlevs och ligger som grund för vårt pedagogiska arbete Så här arbetar vi Information till nyanställda och vikarier. Dagliga reflektioner kring våra styrdokument, samt; Pedagogisk utvecklingsgrupp Pedagogiska forum Arbetslagsreflektioner Arbetsplatsträff (APT) Fortbildning (externt) Intern fortbildning (pedagoger delger varandra) Planeringsdagar 4 st/kalendeår 5

6 Värdegrunden Normer och värden Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet. (Lpfö98 sid.9) Subjektivitet Varje individs tänkande och erfarenheter är unika och betydelsefulla. Olikhet Att se skillnader som ett värde utan att värdera. Att bemöta andras tankar och åsikter med respekt. Förhandling Samarbete och kompromissande. Motvikt till konkurrens. Lärande Varje människa ska ha rätt att ha olika teorier och möjligheten att få pröva dem. Varje människa har rätt till att utveckla ett tänkande kring olika begrepp och förstå dem på olika sätt. Lärandet sker i mötet mellan egen och andras erfarenhet och med hela kroppen. (5 F: Fakta, förståelse, färdighet, förtrogenhet (djupare kunskap), fantasi.) Demokrati Det demokratiska uppdraget: Att fostra barn till världsmedborgare. Att alla (barn som vuxna) inom förskolan har rätt att vara medbestämmande. Med frihet kommer ansvar. Så här arbetar vi Vi vuxna är goda förebilder genom att vi förhåller oss professionellt och visar intresse för yrket och uppdraget. Vi förstår vikten av att lyssna och bemöta barn och föräldrar och kollegor med lyhördhet och respekt samt följer och förstår styrdokumenten. Förstår vikten av att vi organiserar och skapar en trygg, rolig och lärorik förskoletid. Vi reflekterar med barnen och visar ett genuint intresse för deras tankar och hypoteser genom att synliggöra dem. Vi fördjupar oss i värdena kopplade till en pedagogisk miljö. 6

7 Barns inflytande De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger utryck för bör ligga till grund för utformning av miljön och planering av den pedagogiska verksamheten (Lpfö98 sid. 12). Barnen ska få inflytande över sitt eget lärande Barnen ska uppmuntras till att utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Så här arbetar vi De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ligger till grund för utformningen av miljön. Barnen kan påverka och ta ansvar genom frågeställningar, samtal och förhandlande. Den pedagogiska miljön är föränderlig och tillgänglig för barnen. Materialet är på en anpassad nivå för barnen så att det ger möjlighet att kunna se och göra egna val. Pedagogerna uppmuntrar till att barn kan själva och kan hjälpa varandra. Vi lyssnar på barnens idéer. Pedagogerna arbetar med observerande, dokumenterande och reflekterande, dvs. pedagogisk dokumentation Barnen ska tillsammans med pedagogen vara delaktiga i det pedagogiska dokumentationsarbetet. 7

8 Utveckling och lärande Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98 sid.9) Att barnen har rätt att ha olika teorier Att barnen är delaktiga i ett processinriktat arbete Att barnen får uppleva att det är meningsfullt och lustfyllt att lära sig nya saker enskilt och tillsammans med andra Pedagogerna utvecklar miljön på ett för barnen meningsfullt sätt så att den ger möjlighet till utforskande och avspeglar den tid vi lever i, t ex behovet av att kunna hantera digitala verktyg. Så här arbetar vi Miljön skall vara inspirerande, utmanande, experimentell och locka till lek och lärande Vi erbjuder olika material för att kunna skapa, bygga och konstruera Vi använder olika uttrycksmedel för att kommunicera Vi menar att vi människor lär tillsammans med andra genom att få möjlighet att förundras, uppleva, undersöka, fantisera, försöka, ompröva, lyckas, misslyckas, samtala, reflektera, härma, iaktta, leka, skapa och reflektera genom pedagogisk dokumentation. 8

9 Våra traditioner på Gubbabacken Den växande rörligheten över nationsgränser skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund (Lpfö 98 sid. 4) Att våra barn får kännedom och en möjlighet att vara delaktiga i samråd med föräldrar i firandet av traditioner Våra traditioner Lucia föräldrarna bjuds in Julfest Gubbabackens födelsedag 15/3 Påskfest Förskolans dag Öppet hus vi bjuder också in de barn som ska börja hos oss i juni. Midsommarfirande med midsommarstång, dans och tårta. 9

10 Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. (Lpfö98 sid.13) Att föräldrarna känner sig trygga när de lämnar sina barn Att föräldrarna känner sig delaktiga i och förtrogna med vår verksamhet Vi har en genomtänkt inskolning Fungerande hemsidor Så här arbetar vi Vi har föräldrasamtal och vardagskontakt Föräldrarna har möjlighet att ta del av förskolans styrdokument såsom lokala arbetsplanen och läroplanen Vi dokumenterar barnens grupplärande och processer Föräldraträffar med fika och familjefester Föräldrarforum någon gång per termin Delaktighet i projekt genom dokumentation, projektpärm och bildspel Föräldrarna erbjuds att bidra till verksamheten genom sina kunskaper, erfarenheter och material. 10

11 Samverkan med förskoleklassen När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den enskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. (Lpfö 98 sid.13) Ett samarbete i vardagen utifrån barns intressen och rättigheter mellan förskola, förskoleklass Så här arbetar vi Skolans och förskolans ansvariga träffas för ett överlämningsmöte Barnet besöker förskoleklassen och äter en måltid i skolmatsalen 11

12 Utvecklingssamtal Vi erbjuder dig som förälder 2 utvecklingssamtal per år. Grön Flagg Grön Flagg är en miljöcertifiering av skola och förskola. Det är ett konkret sätt att arbeta med miljöfrågor och ett bra sätt att strukturera förskolans och skolans miljöarbete. På vår förskola arbetar vi med Grön Flagg. Språkutveckling Vi arbetar i enlighet med stadsdel Fosies språkutvecklingsplan. Detta görs dagligen genom att tala och diskutera med barnen och genom att vi använder ett rikt och varierat språk. Vi samtalar med hela meningar med mycket innehåll och korrekta begrepp. Vi är medvetna om hur vi ställer frågor och är nyfikna på vad barnet svarar. Vi anser att många intryck måste få uttryck och detta kräver att våra sinnen är öppna för en lyssnande position. Med detta menas att vi måste skapa en stimulerande miljö som utmanar de hundra språken. Språkutvecklande arbetssätt Det språkutvecklande arbetssättet och arbetet där vårt samarbete med ett flertal modersmålspedagoger spelar en stor roll. Projektarbete med modersmålspedagoger och förskolepedagoger tillsammans på en av Gubbabackens avdelningar.. Genom detta har vi påbörjat ett samarbete kring samsyn och dokumentation av vår verksamhet våra gemensamma barn. Vi vill fortsätta stärka och utveckla ett gemensamt arbetssätt, kring språkutveckling för de flerspråkiga barnen i ett projektinriktat arbetssätt. Helhetssyn på barnet genom: dokumentation av barnens utveckling dokumentation för att utveckla verksamheten så att det blir en bättre lärmiljö för barnet Pedagogisk dokumentation På vår förskola arbetar vi med pedagogisk dokumentation enligt Lpfö 98 (reviderad 2010). Nu har vi prioriterat detta mål och ska utveckla nya strategier för att bli ännu bättre på pedagogisk dokumentation. Vi kommer att använda oss av vår barnfria tid att diskutera och reflektera kring våra dokumentationer för att stödja och utmana varandra i vårt fortsatta arbete. Vi pedagoger är nyfikna på barns lärande och ser dokumentationerna som ett verktyg för att synliggöra barnens läroprocesser, teorier och utforskande av världen. 12

13 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. ( lpfö 98 sid.14) Att all personal erbjuds löpande fortbildning och pedagogiska diskussioner för att kunna uppfylla kraven som finns i våra styrdokument Att skapa meningsfulla möten mellan pedagoger där tillfälle ges för reflektion och idéutbyte och ett ständigt pågående samtal om förskolans uppdrag. Genom dokumentation synliggöra, utvärdera och utveckla vår verksamhet Att skapa en lärande organisation Att skapa en organisation som stödjer detta arbete Så här arbetar vi Vi använder oss av vår lokala arbetsplan samt våra åtaganden Reflektion på många olika sätt av den dagliga verksamheten Fortbildningsdagar Medarbetarsamtal, uppföljningssamtal och lönesamtal två gånger per år. Pedagogiskt forum Pedagogisk utvecklingsgrupp Arbetsplatsträffar (Apt) för alla pedagoger Pedagogisk dokumentation Projektpärm / Barnpärm Systematiskt kvalitetsarbete Tar del av aktuell forskning Föräldrasamtal 13

14 Tema/Projekt och det pedagogiska året Under året arbetar vi med projekt. Augusti-mitten av september Observationer för att samla underlag till projeketet Mitten av september-oktober-november Projektstart. Analys - Vilka vägar tar projeket? Slutet av november-i början av december Avstämning - utvärdering av projektet. December högtidsmånad, utvecklingssamtal Januari-April Fortsätter med projektet eller börjar ett nytt. Mitten av maj Utvärderar analyserar projektarbetet Utvecklingssamtal Juni Inskolningar Våra Ugglebarn som ska börja skolan bildar en utegrupp Utvecklingsgruppen utvärderar och reviderar Likabehandlingsplanen och den lokala Arbetsplanen Miljöer Vi arbetar aktivt för att skapa en inspirerande, utvecklande och utmanade miljö för barnen både ute och inne. Tanken med vår miljö är att den ska vara föränderlig och vår verksamhet ska utövas både inne och ute. Reflektionstid Varje tisdag träffas personalen och områdets pedagogista i tvärgrupper och reflekterar över ett bestämt tema. Arbetslagsreflektion sker kl / vecka. 14

15 Förhållningsätt På vår förskola har vi kommit överens om ett gemensamt förhållningssätt. Hålla tider Vara rädd om miljön och materialet. Inte skrika på barnen utan ta dem till sig och förklara. Vuxendiskussioner ska hållas utanför barngruppen. Ge positiv feedback. Inte använda privata mobiltelefoner under arbetstid. Inga vuxendiskussioner ute, cirkulera. Erbjud barnen aktiviteter. Alla har ansvar för gemensam trivsel. Alla har ansvar för gemensamma utrymmen. Alla har ansvar för Gubbabackens barn. Vi respekterar den pedagogiska tiden, genom att inte störa barn och pedagoger med privata telefonsamtal. Den som har telefonen tar ett meddelande och ger det till den det berör. 15