Årsberättelse 2013/2014

Transkript

1 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1

2 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns 10st kommunala förskolor. Vi har under 2013/2014 cirka 670 barn inskrivna i våra verksamheter. Vi har utbildad personal cirka 150st anställda på våra förskolor. Bomhus är ett stort område med förskolorna utspridda inom olika bostadsområden. Vi har bra bussförbindelser samt många gång och cykelvägar, så det är lätt att ta sig till och emellan förskolorna. Vi är 4 chefer som ansvarar för förskolorna. En förskolechef som har det övergripande ansvaret och sedan 3st biträdande förskolechefer som har direktansvar för de enskilda förskolorna. Vem som ansvarar för vilken förskola kan ni läsa om på förskolornas hemsida. Vi har också en specialpedagog, tal och språkpedagog och en pedagogista anställda i området. Vi chefer i förskolan använder oss av en ledningsdeklaration som utgår från förskolans läroplan, den har vi förmedlat till personalen på förskolorna. Den anger vår vision och riktning för vad vi vill med våra verksamheter i Bomhus. Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik, inbjudande och tillåtande. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Förskolan skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar och ge stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. Barnen skall få möjlighet att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Vi har också tre ledord som vi använder oss av, Jag vill, jag vågar och jag kan. När barnen lämnar våra förskolor och fortsätter sitt livslånga lärande i skolan vill vi att barnen skall ha fått med sig detta. Jag vill genom att tro på mig själv Jag vågar när jag får bekräftelse och stöttning Jag kan när jag förstår och finner glädje av att dela med mig av min kunskap. Inom förskolan så styrs vi av olika styrdokument, de vi ska följa inom förskolan är följande: Skollagen Läroplanen för förskolan Allmänna råd från skolverket Utbildning Gävles verksamhetsplan Handlingsplaner Uppföljningsdokument. Förskolorna redovisar sitt arbete läsårsvis i en årsberättelse eftersom det stämmer bättre med verksamhetens kalenderår. Denna årsberättelse omfattar de målområden vi satt extra fokus på under gällande verksamhetsår. På våra förskolor strävar vi efter att miljön ska inbjuda till ett lustfyllt, utmanade och innehållsrikt lärande. Förskolan är till för barnen, personalen arbetar för att miljön skall vara utformad och förberedd utifrån barnens behov och intressen. Barnen skall få möjlighet att utveckla sitt självförtroende, röra sig fritt, bli stimulerad och få behovet av inlärning, lek och trygghet tillgodosett. Vi tror på det kompetenta barnet som kan påverka sin vardag. Vi har en pedagogista anställd inom området, en del av hennes uppdrag är att uppmuntra personalen runt barnens inlärningsmiljöer och inflytande i vardagen. Resultatet av det arbetet blir en 2

3 medvetenhet om hur personalens förhållningssätt samt miljö utvecklar barnen. Vi har under en längre tidsperiod haft språket som ett prioriterat område i Bomhus. Vi arbetar med ett projekt som heter Språklust och som följer barnet upp i förskoleklass där skolan fortsätter med det arbetet, vi har under våren 2014 påbörjat ett arbete som riktar sig till våra yngsta barn, Babblarna. Syftet med att vi lägger så stor vikt vid målområdet språk är att: Utveckla intresset hos barnen för språk och litteratur Främja barnens språkutveckling Samverkan mellan förskola-skola Undervisningen i förskolan utgår från beprövad förskolepedagogik och har sin grund i barns lek. För att få syn på barns lärande använder vi oss av pedagogisk dokumentation. Det innebär att vi på olika sätt synliggör lärande genom bilder eller beskriver i korta minnesanteckningar. Dokumentationerna ligger sedan till grund för reflektioner som vi gör tillsammans med barnen men också som underlag för pedagogiska reflektioner pedagoger emellan. För er föräldrar/vårdnadshavare blir de ett bra underlag för pedagogerna att berätta för er om vad just ert barn erbjuds att få vara med om och uppleva på sin förskola. Ni erbjuds två utvecklingssamtal per läsår, ett på hösten och ett på våren. Vi behöver sätta ljuset på det vi gör bra och känna stolthet över det och vi behöver våga se det vi behöver utveckla. Vi skriver handlingsplaner för varje förskola om vad vi behöver fokusera på utifrån barnens intressen och erfarenheter och vad vi behöver utveckla i verksamheten. Handlingsplanerna följs upp kontinuerligt och en större utvärdering görs i slutet av vårterminen, den utvärderingen är en del som ligger till grund för den nya handlingsplanen. De insatser vi gjort under 2013/2014: Fortbildning i likabehandlingsarbetet runt Barnkonventionen Fortbildningsinsats för våra förskollärare. Fortbildningsinsats för våra barnskötare Fortbildningsdagar för de pedagogiska utvecklingsledarna Fortbildningsinsats för våra elevhälsorepresentanter. Startat ett språkprojekt för våra yngsta barn Babblarna i samarbete vår lokala elevhälsa, fortsatt pågående arbete med språklust för de äldre barnen. Insatser till barn i behov av särskilt stöd Ett nära och strukturerat samarbete med områdets elevhälsoteam: specialpedagog, talpedagog. Pedagogista vägleder och stödjer förskolor/arbetslagens kvalitetsarbete samt barnens inlärningsmiljöer på förskolorna. IKT satsning En del av IKT satsningen var att hösten 2013 genomfördes en konferens, Hållplats IKT, med fokus på IKT (Informations och kommunikationsteknik). En gemensam konferens för alla våra förskolor. Konferensen bestod av föreläsningar, seminarier, workshops och utställningar för och med Gävle kommuns förskolor samt externa föreläsare. IKT pedagogik är ett förhållningssätt där teknik (t.ex. lärplatta, smartphone, interaktiv tavla, geocaching, dator, digitala ljud, bilder och filmer) används för information och kommunikation. 3

4 IKT kan vara ett verktyg för att dokumentera, presentera, analysera läroprocesser, möjliggöra och synliggöra lärande, i föräldrasamarbete, i lek och skapande. Särskilt fokus låg på hur tekniska och digitala verktyg kan integreras i målen i förskolans läroplan, så att barnen i sitt lärande upplever helhet och meningsfulla sammanhang. Hur ser vi till att IKT stödjer pedagogiken? Syftet med dagarna var: Att alla kommunens förskolor skulle få ta del av de många goda exempel som finns i våra förskolor och därigenom finna inspiration till att arbeta medvetet med tekniska och digitala verktyg tillsammans med barnen, samt få stöd i det. Att inspireras av andra aktörer. Förskola - hem Under 2013/2014 har vi fortsatt vårt arbete med för att försöka skapa och hitta former för föräldrainflytande. Vi har prövat oss fram mellan olika forum. Det har erbjudits öppet hus med drop in där föräldrar/vårdnadshavare blev erbjudna att delta i verksamheten. På förskolans dag i maj förekom det olika aktiviteter på förskolorna. Många förskolor avslutade vårterminen med en vårfest. Förskolans läroplan beskriver samarbetet mellan förskola och hem så här: Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Vi har under året också provat olika mötesformer på förskolorna, där vi bjudit in till samtal kring aktuella frågeställningar. De mötesformer vi erbjuder; I det dagliga mötet vid hämtning/lämning erbjuder vi kortare samtal kring dagens innehåll, vi bjuder in till utvecklingssamtal en gång/termin vi erbjuder olika möten/forum då vi ger information och samtalar kring aktuella frågeställningar. information ges via mejl, informationsblad och hemsidor. vårdnadshavare har alltid möjlighet att be om extra samtal med pedagoger och/eller ansvarig chef om och när så önskas. Efter genomförd inskolning delar vi alltid ut en enkät till samtliga vårdnadshavare, det ger oss en god bild och möjlighet att lyssna in olika önskemål. Resultaten är överlag väldigt goda men det kommer ibland synpunkter och de är av största vikt för oss att titta över. Ibland är det informationen som brustit och ibland har vi inte riktigt mött önskemål utifrån de förväntningar som funnits. Vårt mål är att möta föräldrars önskemål så långt det är möjligt. Vi har dock alltid helheten att ta hänsyn till och naturligtvis de lagar och regler vi har att följa. Systematiskt kvalitetsarbete I vardagen arbetar pedagoger med flera målområden samtidigt, innehållet skall bilda en helhet och skapa sammanhang för barnet och utgå från barnens nyfikenhet och intresse. När vi dokumenterar i vårt systematiska kvalitetsarbete belyser vi ett område i taget. Vi kan titta på 4

5 en och samma dokumentation men med olika målområden i fokus. Ett exempel är att en bild kan berätta mycket om barn utforskande inom naturvetenskap eller matematik och samma bild kan berätta för oss om barnens språkuppfattning eller sociala samspel. Syftet med våra dokumentationer och när vi belyser barns lärande är att vi skall forma verksamheten utifrån barnens behov. Förskolans uppdrag är inte att värdera barnets insatser eller förmågor endast att belysa och stödja. Det är en viktig skillnad mellan förskolans och skolans uppdrag. Vi har arbetat intensivt med att fortsätta utveckla områdets kvalitetsarbete och med att förankra de nya dokument som vi fortsättningsvis kommer att arbeta i. Vi har hittat en struktur för lärande som har utvecklats mycket under året. De pedagogiska utvecklingsledarna träffas regelbundet för fortbildning, erfarenhetsutbyte och för att planera verksamhetsmöten på den egna förskolan. På så sätt tas erfarenheter tillvara från samtliga förskolor inom området och vi har många goda exempel och erfarenheter att delge varandra. Personalen på våra förskolor gör ett fantastiskt jobb. Det finns en stark vilja och ett stort engagemang att arbeta framåt i enlighet med vår läroplan. Som förskolechef över Bomhus förskolor är det en stor förmån att få vara en del av vårt utvecklingsarbete inom förskolornas verksamhet. Det är med stolthet jag pratar om våra förskolor och våra barn som är stolta över sin förskola. Avslutningsvis. Alla barn kan och har rätt att få lyckas i det livslånga lärandet. Det handlar om att ge barnet de rätta förutsättningarna för att lyckas. Genom engagerad personal med hög kompetens så kan vi tillsammans leda barnet genom det livslånga lärandet. Vi vill stödja alla barn på våra förskolor så att de kan, vill och vågar så mycket som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Vi hälsar alla välkomna att besöka våra förskolor för att få mer information och träffa vår personal Förskolechef Ewa Åberg i Bomhus förskoleområde. 5

6 Myrbackagårdens Förskola Myrbackagårdens Förskola har under läsåret haft barn inskrivna, fördelade på 2 spår med 2 avdelningar i varje spår. 2 avdelningar för de yngsta barnen mellan 1-3 år samt två avdelningar för de äldre barnen 3-5 år. Under 2012 gjordes en omorganisation i personalgruppen så att en pedagog varje höst följer med de barn som flyttar upp till de större avdelningarna. Detta har visat sig innebära en stor trygghet för både barn och föräldrar samtidigt som vi i personalgruppen får ett annat samarbete över avdelningarna vilket också har visat sig vara positivt. Under läsåret har vi ur läroplanen fokuserat på Normer och Värden och speciellt Empati Förmågan att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation, samt vilja hjälpa andra Lpfö-98 Detta är ett viktigt budskap för att få förståelse för varandras likheter och olikheter. Därför har vi valt att fokusera på hur vi är en bra kompis, hur vi känner oss inuti när vi är glad, ledsen osv, fått möjlighet att sätta ord på våra känslor och hjälpa varandra. Detta har vi bla gjort genom att vi arbetat med Babblarna med de yngsta barnen. Bobbo, Bibbi, Babba och alla deras kompisar har varit med i den dagliga verksamheten för att förmedla känslor, våga prova och förebilder för hur vi är mot varandra, samtidigt som barnen på ett lättsamt sätt har utvecklat språket och på så sätt kunnat sätta ord på sina känslor. Vi har fördjupat oss i 10 små kompisböcker samt gjort medvetna val på biblioteket, böcker som förmedlar känslor, visar att vi kan vara olika men ändå lika och använt oss av glad och ledsen smiley för att förtydliga hur vi känner oss inuti. De äldsta barnen har under hela vårterminen arbetat med ett eget projekt som till slut blev en film. Projektet startade med att barnen skrev en saga som till slut blev en egengjord film i IMotion på lärplattan. Under projektets gång fick barnen möjlighet att arbeta med samarbete och värdegrunder, skriva och skapa, haft ett inflytande som präglades genom hela projektet, använt sig av projektet i gymnastiken genom att bygga och leka det, arbetat med skalräkning när kulisserna till filmen byggdes, räknat besökare, skrivit biljetter, använt sig av de tekniker vi har i kanoner, datorer och lärplattor för att färdigställa filmen samt skickat ut den färdiga filmen till föräldrarna. Pedagogerna upplever att de har trygga barn på sina avdelningar. Barn som känner och visar empatiför varandra, att de hjälper varandra och att konflikterna har blivit färre. Språket Språkutveckling är även i år ett prioriterat mål för hela Bomhus Förskoleområde. På Myrbackagårdens Förskola utgår vi från barnet och möter dem där de är i sin språkutveckling. Genom Babblarna får de yngre barnen tidigt tillgång till tvåstaviga ord som grundar Babblarnas namn. Här har vi sett att intresse väcks till fortsatt nyfikenhet att lära. Rim, ramsor, sånger och fingerlekar är metoder som vi använder oss av dagligen. För de äldre barnen har vi jobbat med språklustlådor under 10 veckor. Här har vi arbetat med 6

7 sagor, uttal, prepositioner, munteknik osv genom lekar och sånger. Vi läser böcker dagligen och uppmuntrar barnens lust att vilja skriva och läsa själv. IKT Under året har vi arbetat med lärplattor, datorer, webbkamera och väggbildskanoner i olika projekt. Både för att googla fram information, måla på lärplatta, visa på väggen, gjort film, fotograferat och dokumenterat. Barnen får en naturlig anknytning till teknik och vill lära mera. De äldsta barnens projekt filmade de själva med den teknik som finns på förskolan. Traditioner På Myrbackagården värnar vi om våra traditioner. Vi har Luciafirande utomhus för att så många anhöriga som möjligt ska kunna komma och titta. Då Myrbackagårdens Förskola främjar hälsopolicy där vi undviker extra sötsaker och fett har vi två storkalas om året för de barn som fyller år. Då bjuder förskolan på fruktsallad och glass, vi sjunger och ger grattiskort. Vi firar in våren med gårdsstädning och korvgrillning sista april. Barnen som går sitt sista år innan förskoleklass uppmärksammar vi lite extra genom att de en varsin dag under året får bestämma lunch och tillaga den tillsammans med vår kokerska. En kväll under våren har vi föräldrafri middag med disco för våra blivande skolbarn och under vår sommarfest sparkar vi ut dem med fanfar och tavla. Mycket uppskattat av barn och föräldrar och något som barnen pratar om i flera år innan. Vi har också Öppet hus för att vårdnadshavare ska ha möjlighet att titta på barnens alster, traditionellt föräldramöte, drop in och öppet hus för blivande barn och föräldrar. Läsåret avslutas med sommarfest då vi sjunger in sommaren, sparkar ut våra blivande skolbarn samt bjuder på kaffe/saft och tårta tillsammans med föräldrar, syskon och andra anhöriga. Egen matlagning Vi är stolta över att kunna erbjuda egen matlagning och vi har vår egen kokerska anställd. Vi vet genom enkätundersökningar att det är en av anledningarna till att många familjer väljer just Myrbackagårdens Förskola. Har ni ytterligare frågor och funderingar? Ta kontakt med pedagogerna på förskolan eller biträdande förskolechef Nina Larsson. 7