Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Transkript

1 Dokumentnamn Kvalitetredovisning Datum Adress Bo Sundberg Diarienummer 1(7) Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret Förskolan Tallbacken Handläggare Jenny Våhlén E-post:

2 2(7) Inledning Detta är den samlade bilden av verksamheten på förskolan Tallbacken (f.d. Körsbärsblomman) under läsåret 2008/2009 utifrån personalens perspektiv. Detta görs med stöd av Lpfö-98, Kvalitet i förskolan, Likabehandlinsplanen och Ecers (Early Childhood Enviroment Rating Scale). Förskolan Tallbacken ligger i anslutning till Tallbacksskolans lokaler. Förskolans närmiljö består av en utegård som under vårterminen har utökats och alldeles i närheten finns ett stort skogsområde. Sen föregående kvalitetsredovisning har förskolan bytt namn och blivit två avdelningar. Småbarnsavdelningen heter Ugglan och storbarnsavdelningen heter Örnen. Under hösten 2008 var det 5 pedagoger som arbetade, varav 4 förskollärare och 1 barnskötare med 27 barn inskriva. Under vårterminen 2009 ökade barnantalet och arbetslagen bestod då av 6 pedagoger, varav 4 förskollärare och 2 barnskötare med 32 barn inskriva. Underlag för kvalititetsredovisningen. Vi utgår ifrån Lpfö-98, Ecers, Kvalitet i förskolan, Likabehandlingsplanen, föräldrarsamtal och arbetslagets reflektioner, samt besök och inspiration från andra förskolor. Åtgärder från föregående kvaltitetsredovisning. Då det skett stora förändringar i personalgruppen och det bara är en som fortfarande jobbar kvar sedan föregående kvaltitetsredovisning är det svårt att utvärdera tidigare redovisning. Förutsättningar för att uppnå verksamhetens mål. Lokaler Eftersom vi delar lokaler med skolan kan vi utnyttja lokaler, så som gymnastiksal, bibliotek och lärarrummet. Under våren 2009 fick vi överta diskriktsköterskan lokaler och detta har medfört att vi fått väldigt stora och öppna ytor. Skogen Då skogen ligger in på husknuten skapar det bra förutsättningar till motorisk träning, läran om naturens växlingar, upptäckarglädje, matematik m.m. en ens kunskaper och olika intresseområden skapar förutsättningar för en utvecklande och pedagogisk verksamhet.

3 3(7) Vikarier Vikarier som är bra insatta i vår verksamhet har gjort det möjligt att få verksamheten att fortgå smidigt. Planering Vid planering av verksamheten samarbetar vi med dagbarnvårdarna. Då vi planerar vår verksamhet tar dagbarnvårdarna hand om våra barn och detta gör att vi kan ha planering dagtid. Vi tar hand om dagbarnvårdarnas barn när de planerar. Men under våren 2009 skedde planering till stor del på kvällstid. Specialpedagog I förskoleområdet finns en specialpedagog som vi kan ta till hjälp för att kunna tillgodose alla barns behov. Arbetet i verksamheten. Normer och värden (Likabehandlingsplanen) Vårt mål är att alla ska känna förståelse för att alla människor har lika värde och känna respekt för allt som lever. Enligt förskolans läroplan ska förskolan aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö-98 s.7) Vi har under läsårets gång arbetat mycket med hur vi är emot varandra tillsammans med barnen. Vi pedagoger har arbetat aktivt för att vara goda förebilder och vi har hjälpt barnen att hitta andra lösningar vid konflikter än att slåss. Med de små barnen har det mest handlat om att visa i handling hur man är mot varandra. På storbarnsavdelningen har vi arbetat mera med olika material så som Tilda med sol och is. Vi har diskuterat utifrån att vi kan se olika ut men känner lika. Vi arbetar även efter vår likabehandlingsplan, som är en handlingsplan som ska se till att alla barn har lika rättigheter och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Detta ska regelbundet tas upp på ap-möten och då även diskutera hur vi arbetar för att hålla planen levande. Barnen har tyckt det varit intressant och de har varit duktiga på att hjälpa och stötta varandra. Många givande diskussioner kring hur andra har det i andra länder har vi haft. Vi har inte varit så bra på att diskutera likabehandlingsplanen på våra ap-möten. Där har mycket av tiden gått åt att diskutera många praktiska saker, då vi blev två avdelningar under läsåret.

4 4(7) Vi kommer att fortsätta vårt arbete med hur man är mot varandra. Likabehandlingsplanen ska vi börja diskutera och ha som punkt på varje ap-möte. Utveckling och lärande Vi vill ta vara på barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter för att skapa en bra verksamhet. Miljön ska vara stimulerande och utmanade för att utveckla barns vilja till lärande. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Förskolan skall sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar. Utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur (Lpfö-98 s.8-9) Vi använder oss väldigt mycket av skogen som ligger intill husknuten. Vi har samlingar i skogen där vi talar om hur man är i naturen, vad som händer under de olika årstiderna och vilka djur lever i skogen. På Örnen har vi några gånger varit till återvinningsstation och slängt skräp. Vi har under framför allt våren prata mycket om andra kulturer. Barnen har fått klippa ut djur och klistrat fast dem på den världsdel där djuret hör hemma. Vi har talat om att det finns utrotningshotade djur. Vi har på samlingen uppmärksammat att några barn har föräldrar som talar ett annat språk hemma och vi har sjungit och räknat på dessa språk. För att ge barnen på Örnen en känsla om sin egen bakgrund har vi bett föräldrarna om barnens historia t.ex. vart har de bott, vart har mamma och pappa bott tidigare. Barnen har tillsammans med en pedagog fått klistra upp bilder och text om sin bakgrund. På Ugglan har vi bett föräldrarna klistra upp foton på t.ex. mamma, pappa, syskon, mormor och farfar m.m. för att skapa trygghet och visa att familjer kan se olika ut. Under läsårets gång har Ugglan haft fokus på språket. Vi har under samlingen sjungit, berättat sagor, använt oss av flanosagor och ramsor. Varje vecka har barnen fått en ny sång/ramsa presenterat för sig. Året innan man börjar i förskoleklassen får man gå på gymnastik tillsammans med alla de barn som ska börja förskoleklassen en gång i veckan. Då sammanstrålar förskolan och dagbarnvårdarna med de barn som ska börja i skolan till hösten. En personal från förskolan och en personal från dagbarnvårdarna håller i gymnastiken. Där har barnen

5 5(7) förutom att träna motoriken och koordinationsförmågan även fått prova på att duscha och ha koll på vad man hade på sig innan man bytet om till gymnastikkläder. Alla övriga barn på förskolan har även haft gymnastik en gång i veckan. De har då inte bytt om eller duschat efteråt. Barnen har fått prova på olika saker som tränar framförallt grovmotoriken och koordinationsförmågan. Alla har uppskattat att få vistas i skogen och vi pedagoger upplever att i skogen är det mindre konflikter mellan barnen. De samarbetar mycket bättre och leker i större grupp där fler barn får ta plats. Barnen på Örnen har varit intresserade och nyfikna på det vi har arbetat med under läsåret. Att gå till återvinningsstationen var väldigt uppskattat och barnen pratade mycket om det efteråt, men vi gick inte så många gånger. Barnen på båda avdelningarna samtalar ofta kring fotografierna från föräldrarna. På Ugglan har arbetet med språket varit givande för barnen och pedagogerna. Barnen har tyckt det varit spännande med nya sånger/ramsor. Vi pedagoger har under läsåret som vi haft gymnastik upplevt att barnen har fått bättre kroppsuppfattning och grovmotorik. Det är ett mycket uppskattat inslag i barnens verksamhet. För de äldre barnen som ska börja förskoleklassen är det bra att få en egen tid för att underlätta övergången mellan förskola och skola. Under nästa läsår kommer vi att använda oss av mera planerat material så som matematik ute i skogen. Vi ska gå mer regelbundet till återvinningsstationen och även samtala mer omkring det. På Ugglan kommer vi att fortsätta att introducera nya sånger/ramsor. Till nästa läsår kommer vi att ha mera planerade aktiviteter i gymnastiksalen. Gymnastiken för de barn som ska börja i förskoleklassen fortsätter som vanligt. Barns inflytande Vi vill att barnen ska få en förståelse för vad demokrati är och kunna få ha åsikter om hur deras vardag ska vara. Vi vill att barnen ska efter sin förmåga kunna ta ansvar för sina egna handlingar och få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Flickor och pojkar ska ha lika stort inflytande på sin vardag. I Lpfö-98 står det att arbetslaget skall ta till vara varje barns förmåga och vilja att ta ett allt större ansvar för sig själv och för samvaron i barngruppen. (Lpfö-98 s. 11) I den dagliga verksamheten får barnen möjlighet att få bestämma bl.a. hur mycket mat de vill äta, vad de vill leka med inne/ute, vilka sånger som ska vara med på samlingen och vilka böcker som ska läsas vid vilan. De

6 6(7) barnen pratar om och är intresserade av kan bli samtalsämne vid samlingen eller maten. Vi pedagoger arbetar för att skapa ett klimat där flickor och pojkar får ta lika stor plats. Det valmöjligheter barnen har är bra men vi upplever att barnen vill kunna välja mera. Barnen ska få ännu större valmöjligheter till att få välja själva om det t.ex. vill vara ute eller inne. Vi ska låta barnen komma mera till tals om vad de vill göra på förskolan och hur miljön omkring dem ska vara utformad. Vi i personalgruppen ska föra djupare diskussioner om genus. Förskola och hem Vårt mål är att föräldrarna ska känna trygghet i att lämna sina barn hos oss. Att vi har en öppen dialog om barnets välmående och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. (Lpfö-98 s. 11) Vi har ett föräldrarmöte per läsår, ett utvecklingssamtal per termin, föräldrarfika, en avslutningsfest på vårterminen. Vi försöker visa vår verksamhet genom att skriva i kalendern i hallen vad vi ska/har gjort under dagen, vi skriver månadsbrev om vad som ska hända längre fram samt visar bilder i vår digitala fotoram. Vi pratar dagligen kring barnens vistelse och utveckling tillsammans med föräldrarna vid lämning/hämtning. Våra föräldramöten är väldigt uppskattade vi har stor uppslutning och får bra diskussioner. Under det här läsåret började vi med att ha utvecklingssamtalen på kvällstid. Vi planerar in en kväll i mitten av terminen då vi har i stort sätt alla samtal och ger föräldrarna en varsin tid. Detta har underlättat i verksamheten då det annars, under en tre veckors period, alltid är någon som ska gå ifrån och ha samtal. Vi är duktiga på att delge föräldrarna hur deras barn har haft det under dagen på förskolan. Vi kommer att fortsätta med det vi gör. Vi ska bli bättre på att låta föräldrarna komma in och se sitt barn i verksamheten. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Vi vill att övergången till skolans värld ska ske så smidigt som möjligt för barnen. Vi vill ha ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. När barnets övergång till de nya verksamheterna

7 7(7) närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. (Lpfö-98 s. 12) Då vi ligger i skolans lokaler träffar barnen lärare och de äldre skolbarnen så gott som dagligen. En gång i månaden träffar barnen på storbarnsavdelningen förskoleklassen i skogen för gemensamma aktiviteter. Vi blir också inbjudna på skolans olika evenemang och när vi hade öppet hus kom hela skolan på besök. Vi deltar även i skolpersonalens informationsmöte som är en gång i veckan. Det är ett överskolningssamtal under vårterminen tillsammans med personal från de olika verksamheterna och föräldrarna. Vi upplever att barnen känner sig trygga med att vi är integrerade med skolan. Skolans miljö känns inte främmande för barnen på förskolan. De aktiviteter vi gör tillsammans med förskoleklassen och skolan gör att övergången till skolans värld går smidigt. Barnen uppskattar och deltar med glädje i de olika evenemang vi blir bjudna på. Informationsmötet med skolans personal har varit bra för då har vi kunnat informera varandra om olika händelser. Överskolningssamtalet till förskoleklassen skötte personalen på förskolan om efter samråd med föräldrarna. Vi kommer att fortsätta med det som vi gör nu även under nästa läsår. Vi har inom personalgruppen på förskolan diskuterat om det ska ske ett samarbete med förskoleklassen kring öppningar och stäningar. Detta ligger fortfarande på diskussions nivå. Till nästa överskolningssamtal ska även föräldrarna vara delaktiga.