Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Transkript

1 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Gläntan

2 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida Normer och värden sida Utveckling och lärande sida Barns inflytande sida Förskola Hem sida Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet sida 9 3 Uppföljning, utvärdering och sida 9 utveckling 2

3 1. Förskolans värdegrund Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet inom svensk utbildning. ( Lpfö-98, reviderad 2010 ) Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar inom förskolan skall arbeta för varje människas egenvärde, rätt till respekt oavsett kön, hudfärg eller etnisk bakgrund. Vi ska också förankra respekten för vår gemensamma miljö. Vi ska aktivt motverka alla former av kränkande beteende. Alla i förskolan ska känna sig trygga. Förutsättningar för detta är att vi vuxna som omger barnen är goda förebilder. Vi ska använda metoder som stimulerar barnens tilltro till sin egen förmåga och som stärker deras självkänsla. Vi ska utforma vår verksamhet så att den är både rolig och lärande. Vi ska skapa miljöer och situationer som stimulerar varje barns utveckling. Vi uppmuntrar och stimulerar leken då det är barnets naturliga sätt att lära. Vår förskola ska vara en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i samarbete med hemmen. 3

4 2. Mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Metoder Vi kommer att reflektera och diskutera mycket kring värdegrundsfrågor. Vi håller Plan för likabehandling och mot kränkande behandling levande.samt att uppmärksamma Barnkonventionen. Vi använder oss av hur-frågor som t.ex. hur man är en bra kompis? I hallen har våra kompishjärtan som vi håller levande hela läsåret. Ställer frågor till barnen för att stimulera eget tänkande, hur tror du? Våran 4

5 ambition som vuxna är att få bort ordet INTE i samtal där det inte behövs eller gör nytta. Detta gör vi genom att ersätta med postitiva ord. Få barnen förstå att det finns olika upplevelser, alla tänker inte lika. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. Utifrån mognad och förmåga får barnen ta ansvar. När allvarliga konflikter uppstår pratar vi med barnens föräldrar om det som skett. Barnen tränas i att lyssna på varandra. Ett nej är alltid ett Nej. Vår strävan är att i ge alla barn chans till talutrymme under hela dagen. Barnen tränas tidigt i att hålla reda på sina kläder och tillhörigheter på förskolan. Vi är närvarande vuxna som är delaktiga och lyssnar och hjälper till där det behövs. Vi pratar kontinuerligt och reflekterar i arbetslaget och i barngruppen runt viktiga värdegrundsfrågor. Vi arbetar utifrån likabehandlingsplanen. Vi lär om våra olika kulturer, vad man äter? Vilka traditioner finns? mm. Vi hanterar frågorna som uppstår på ett naturligt sätt, utan värderingar. Vi uppmärksammar vårt fadderbarn. Vi kommer att uppmärksamma FN-dagen + barnkonventionen. Vi vill utveckla och hitta nya metoder för att tillgodose modersmål och språkutveckling. Vi ser till att det finns material såsom: Olika dockor (kön-färg), pussel som visar etnisk tillhörighet och funktionshinder, duplogubbar, bokpåsar mm. Vi lånar böcker på biblioteket. I kunskapsrutan kommer vi att ha olika teman. Vi kommer att fortsätta vårt arbete med pedagogisk dokumentation, och tillsammans med barnen diskutera vår miljö på förskolan. Hur vill vi ha det? Diskutera trivselregler tillsammans. Vår strävan är att genom vårt medvetna förhållningssätt se det unika/positiva hos varje barn och vuxen och visa genom vårt sätt att agera att olikheter är en tillgång i gruppen. Vi pratar om vikten av att värna om djuren och naturen. Angående jämställdhet: Vi ställer samma krav på pojkar och flickor, vi ser barnet inte könet. Alla är lika viktiga i gruppen. Vi för dialog med barnen när vi hör ojämställda diskussioner, vi diskuterar och ifrågasätter oss själva. Vi använder oss av plan för att ta emot och arbeta med flerspråkiga barn samt plan för att ta emot nyanlända barn i förskolan. Det är viktigt för oss att vårdnadshavaren känner sig lugn och trygg med oss på förskolan. Vi vill ha en ständig strävan att utvecklas till det bättre, genom kompetensutveckling, studiebesök, föreläsningar och litteratur. Ha ett 5

6 öppet sinne för förändringar och utveckling samt jobba för problemlösningar. Vi ambition är att väcka tankar, idéer och tillvägagångssätt för att profilera oss som interkulturell/mångfaldig förskola/avdelning då vi alla brinner för detta samt att utveckla oss pedagoger mer i interkulturellt arbete. 2.2 Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andrakulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och tal begrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, 6

7 utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sittkunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Metoder: Före lunch har vi samling där vi sjunger/leker tillsammans. Vi har två läsgrupper efter lunch också det efter mognad. Vi ska ge barnen positiv förstärkning/respons. Stimulerar barnen till att våga vilja, jag kan, det är inte farligt att misslyckas. Vi ger barnen tid. Alla barns åsikter är lika mycket värda. Vi ska ha roligt tillsammans. Vi vuxna föregår med gott exempel. Vi använder oss av matematik i vardagen. Inför julen kommer vi ha en adventskalender med matematik/språk uppgifter. Vi uppmärksammar hur man räknar på olika språk. Vi kommer att prata mycket om olika begrepp och att det är matematik vi pratar om. Ibland planera en matematisk uppgift när vi går till skogen. Vi kommer att fortsätta att uppmärsamma vissa ord extra där syftet är att genom bilder och verbal förstärkning skapa en större förståelse för enskilda ord/begrepp/meningar. Utifrån resultatet från barnintervjuer ska vi använda ordet bestämma. Vad betyder det? Vi kommer att spela teater utifrån vårt bokprojekt. Vi spelar spel med barnen och tränar dem i att kunna spela med varandra. Vi pratar om naturen och vikten av att plocka upp skräp efter sig. Vi fortsätter med vårt arbete mot Grön flagg/sapere. Så, skörda och smaka.. Vi kommer att skapa fler metoder för att arbeta mot målet: Hållbar utveckling! Vi kommer även detta år att ta till vara på mjölkkartonger 7

8 och div annat material, för att bygga en bil. Vi deltar i skräpplockarveckan. Vi kommer att fortsätta ha rörelselek och massage. Vi sjunger och dramatiserar. Leker lekar och lär oss ramsor. Vi är medvetna vuxna som lyssnar och pratar mycket med barnen, ifrågasätter och ställer språkutvecklande frågor. Barnen ska få mycket tal utrymme och tränats i att inte bara prata utan att lyssna på kompisarna och vuxna. Vi har bestämt att vi alltid har lika många bord till lunch som vi är antal pedagoger, detta för att ge barnen mer talutrymme. Vi vuxna benämner saker vid dess rätta namn och återupprepar rätt. Vi läser sagor i olika former, ambitionen är att läsa mera. Vi startar upp ett bokprojekt som vi vill ska genomsyra varsamheten. Vi vill ha en röd tråd att följa upp vid flera tillfällen samt träna i att återberätta. Vi använder handdockor och annat konkret material i samlingar. En ambition är att göra mer tid till sagoläsning samt biblioteksbesök. Vi kommer att gå på de anordnade sagostunderna som biblioteket erbjuder. Vi använder oss av bilder och använder tecken som stöd. Vi sätter upp och använder samtalskartor vid olika situationer, både tillsammans med barnen och andra vuxna. Barnen ges mycket tid till lek och reflektion. Vi fortsätter att tänka till, så att vi skapar språkutvecklande mötesplatser i leken. Vi fortsätter att använda leklådor. Genom dessa, lära samt ge barnen trygghet att kunna leka. Lådorna innehåller olika ämnen som t.ex. doktorssaker, affärssaker mm. Dessutom är det språkutvecklande! Vi fortsätter med aktivitetskort efter lunch. I nuläget använder vi oss av portfoliopärmar och dokumentation. Nu har vi kommit igång med pedagogiskdokumentation. Vi kommer att på ett medvetet sätt ta kort som vi kan använda till alla barn som är med på aktuell aktivitet. Vi ska försöka använda lärplattan mer till dokumentation. Vi är intresserade av barnens olika språk och tar del av dessa. Vi uppmuntrar skriftspråket genom att sätta upp namn/ordlappar som barnen kan ta fram och skriva av. Vi kommer att åka skridskor och de blivande förskoleklassbarnen kommer att vid 3 tillfällen i vår gå till badhuset. När vi har möjlighet går vi till skogen en gång i veckan. Där vi studerar djur och natur med lupp och förstoringsglas, vi tar med akvariet och tar med någon insekt hem till förskolan för att studera närmare. Gräver ur 8

9 gamla stubbar och ruskar ner småkryp från träden på vita lakan. Forskar väskan kommer alltid att följa med till skogen. Vi fortsätter att utveckla och använda tecken som stöd. Språkdomäner/dokumentation kommer vi att använda i samtal med vårdnadshavare. Teknik och logiskt tänkande genom lego, mekano, pussel mm. NTA: I grupper kommer vi att arbeta med NTA. Med hjälp av ljusbordet inspireras till olika forskarstunder. Experimentera utifrån barnens intressen. Jämställdhet: Alla har samma förutsättningar och tillgång till samma material oavsett kön, etnisk tillhörighet osv Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Metoder: Vi lyssnar och ger barnen tid och möjlighet. Vi uppmuntrar till problemlösning genom att ställa frågor. Vi ska försöka använda produktiva frågor på lagom nivå för det enskilda barnet, så att de inte stänger av för att de inte har språket eller modet och ordförståelsen. När sen förståelsen ökar kan man ställas för större utmaningar. I många situationer tränas barnen i att man inte alltid kan få som man vill. Ibland får man finna sig i att någon annans åsikt blev beslutet eller att den vuxne tagit beslutet. Vi pratar om demokrati och att verkligheterna ser olika ut. Vi vuxna skapar situationer som ger barnen chanser att uttrycka sig. Vi ser det kompetenta barnet - Vi styr inte barnen i onödan. Barnen får valmöjligheter. Det är inte farligt att misslyckas. 9

10 Genom barnbarrometern/intervjuer/enkät kommer barnen att få frågan, vad de vill lära sig och vad de vill göra på förskolan. Utifrån detta kommer vi i år att bygga en mjölkkartongbil. Vi har haft tillåtande klimat med fritt fram för egna initiativ till lek och måleri. Vi pedagoger kommer att utforma nya miljöer och på den vägen få igång ett nytänk hos barnen.. Vi plockar undan en del av materialet och ser till att det finns lagom mycket. Prata mer om känslor hur vi upplever olika saker (rädsla, glädje, vara en bra kompis) vi måste komma ihåg att göra det varje höst och då i mindre grupper. Tillsammans med barnen ska vi prata om frihet under ansvar dvs att vi måste vara rädda om inte bara varandra utan även våra saker. Vi personal går en utbildning i Språkstimulering och kommer att utifrån det starta upp ett bokprojekt tillsammans med barnen, där barnen kommer att ges mycket inflytande och arbetet med pedagogisk dokumentation kommer fortlöpa. 2.4 Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Metoder: 10

11 Vi har inskolningssamtal, utvecklingssamtal, portfoliosamtal, uppföljningssamtal, föräldramöten, trivselkväll och luciafirande. Alla vårdnadshavare har rätt till ett samtal på hösten och ett på våren. Vi ger ut information via gläntan bladet. Vi använder språkdomäner/språkmappen. Vi använder bokpåsar som barnen får ta med hem och läsa med vårdnadshavare. Vi tar hjälp av föräldrarna att översätta ord på barnens hemspråk samt får barnens namn skrivet på hemspråket. På föräldramötena och uppföljningssamtal använder vi oss av bildspel. Vår ambition är att vara flexibla och enkla i vårt bemötande. Genom den digitala fotoramen som vi uppdaterar, synliggör vi den dagliga verksamheten. Vi har en hemsida som vi uppdaterar varje vecka med veckoplaneringen. På Instagram kan man följa vår verksamhet genom bilder från vår vardag på förskolan. Vi sätter upp dokumentation i hallen. På föräldramötet visar vi filmer från vår verksamhet. Inför mötet delar vi ut kallelse till alla föräldrar med tydlig information med mötets innehåll. Inför planeringsdagen delar vi ut enkäter med frågor kring vår verksamhet. Vi informerar om likabehandlingsplanen och jämställdhet samt synpunktshantering, att de finns och vart. Vi kommer att fortsätta anpassa våra inskolningsmetoder efter olika behov. Utifrån positiv respons från er vårdnadshavare angående trivselkvällen, kommer vi ha knytis med mat från olika kulturer mm. 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och 11

12 tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Metoder: Vi går på besök 2 ggr i juni. 3. Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som 12

13 intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. Metoder: Arbetslaget följer upp och analyserar barnens utveckling och lärande en gång per månad. Vi dokumenterar kontinuerligt om våra ansvarsbarn. Vi använder oss av tras och språkdomäner/språkmappen för att se hur vår barngrupps behov tillgodoses på bästa sätt. Vi skickar ut enkäter till vårdnadshavare och barn 1-2 ggr per år. På vår uppföljningsdag följer vi upp och utvärderar hur vi tillgodoser barnens utveckling och lärande. Vi är lyhörda och lyssnar på barn och vårdnadshavare. Vi hoppas att få tillgång till en varsin kamera. Vid våra TRAS-sammanställningar kommer vi att dela upp barngruppen för att få ett rättvist resultat som vi kan dra nytta av i vårt arbete. Vi använder oss av kvalitetsredovisningen i vårt utvecklingsarbete. Vi kommer att använda pärmen systematisk kvalitetsarbete. För att få rutin på detta kommer vi att försöka använda varannan planering till kvalitetsarbete och varannan till pedagogisk dokumentation. Vi kommer att sträva efter att utvärdera och följa upp regelbundet med hjälp av blanketterna i pärmen. Vi kommer att ta hjälp av BRUK: Vi använder oss av årshjulen. 13