Kvalitetsredovisning 2009/2010. Hults förskola Eksjö Kommun

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2009/2010 Hults förskola Eksjö Kommun 1

2 Innehållsförteckning: 1. Övergripande information 1.1 Fakta om Hults förskola 1.2 Ansvar för kvalitetsredovisningens innehåll 1.3 Rutiner och system vid framtagandet av kvalitetsredovisningen 2. Rektors bedömning 3. Verksamhetens förutsättningar 3.1 Organisation och personaltäthet 3.2 Ledning av verksamheten 3.3 Ekonomiska resurser 3.4 Personalens kompetens 3.5 Kompetensutveckling Reggio Emilia Processutbildning Reflektion 3.6 Barngruppernas storlek och sammansättning Solkatten/Lille Skutt Patricia/Bamse 3.7 Lokaler 3.8 Miljö 3.9 Tillgång till pedagogisk materiel och bibliotek 3.10 Måltidernas kvalitet 3.11 Samverkan med vårdnadshavare 4. Det systematiska kvalitetsarbetet 4.1 Prioriterat mål 1 Sagoprojektet (Bamse) Arbetet i verksamheten Resultat och måluppfyllelse Bedömning av måluppfyllelse Åtgärder för bättre måluppfyllelse 4.2 Prioriterat mål 1 Utevistelsen (Lille Skutt) Arbetet i verksamheten Resultat och måluppfyllelse Bedömning av måluppfyllelse Åtgärder för bättre måluppfyllelse 5. Övrig utvärdering 5.1 Likabehandlingsplan 5.2 Barn i behov av särskilt stöd 6. Inför arbetsåret 2010/2011 2

3 1. Övergripande information 1.1 Fakta om Hults förskola Samhället Hult är beläget c en mil öster om Eksjö och har med omgivande landsbygd c 1100 invånare. I samhället finns några mindre företag och en dagligvarubutik. De allmänna kommunikationerna med centralorten Eksjö kan ske med buss eller tåg. Förskolan har under hösten 2009 funnits på Patricia, som ligger på Smedhemsvägen och förskolan Solkatten på Monkens väg. Under julen 2009 flyttades förskoleverksamheten till nya lokaler belägna vid Hultskolan. Behovet av barnomsorg har tillgodosetts under det senaste året. 1.2 Ansvarig för kvalitetsredovisningens innehåll Rektor för Hults förskola under läsåret 2009/2010 är Yvonne Hagle. Rektor har sammanställt kvalitetsredovisningen. 1.3 Rutiner och system för framtagandet av kvalitetsredovisningen Arbetslaget prioriterar mål för sin verksamhet utifrån Lpfö98. Arbetslaget diskuterar metoder, arbetssätt och ansvarsfördelning. Arbetslaget dokumenterar fortlöpande och utvärderar sitt arbete med barnen. Personalen utvärderar terminsvis hur långt man har kommit utifrån målen. 2. Rektors bedömning Arbetsåret 2009/2010 har varit ett annorlunda år för Hults förskola. Under hösten byttes rektor och samtidigt drogs ett stort bygge igång. Patricia och Solkatten skulle under hösten avvecklas och samtidigt planerades det inför flytten till de nya lokalerna. Flytten skedde under julen 2009 för att så få barn som möjligt skulle påverkas. Vi såg att flytten skulle ge många vinster både för barn och vuxna. Att förskolans verksamhet blir koncentrerad till en byggnad och i anslutning till skolan skulle öka möjligheterna till samordningsvinster. Övergångarna mellan de olika skolformerna skulle underlättas. Det tar tid att landa på ett nytt ställe och det tar tid att bli EN förskola. När bägge förskolorna kom under ett tak blev det tydligt att personalen behöver tid för att prata ihop sig kring olika situationer. Det blir en större likvärdighet mellan avdelningarna ju längre tiden går. De samordningsvinster vi såg innan vi flyttade har vi inte kunnat realisera mer än till öppning och stängning. Vi har haft fler barn på eftermiddagarna än tidigare och behövt ha kvar barnen på sina avdelningar för att de ska få en lugn avslutning på dagen. Samarbetet med skolan hoppas vi kunna utveckla mer det år som ligger framför oss, nu när vi har landat. 3. Verksamhetens förutsättningar 3.1 Organisation och personaltäthet Förskoleverksamheten i Hult har under hösten 2009 bedrivits på två platser i samhället. Solkattens verksamhet för de yngre barnen 1-3 år har hållit till i Betelkyrkans lokaler på Monkens väg. Verksamheten för de äldre barnen 3-5 år har inrymts i en större villa på Smedhemsvägen och gått under namnet Patricia. Under hösten byggdes en ny förskola vid Hultskolan. Under julen 2009 flyttade bägge förskolor dit. Förskolan bytte även namn till Hults 3

4 förskola med avdelningarna Lille Skutt 1-3 år och Bamse 3-5 år. Personaltätheten för de båda förskolorna var i augusti månad 2009, 6,16 med en beläggning på 89,3 %. I jan 2010 var motsvarande siffror 6,66 tjänster och 101,3 % i beläggning. 3.2 Ledning av verksamheten Verksamheten leds av en rektor, som också har ansvaret för F - 6 skolorna i Hult och Ingatorp. 3.3 Ekonomiska resurser De ekonomiska resurserna tilldelas utifrån barnantalet liksom medel för kosthållning, hobbymaterial mm. Marginalerna är små och särskilda stödinsatser för barnen ryms oftast inte inom budgetramen. Budgetåret sammanfaller med kalenderåret. 3.4 Personalens kompetens Personalgruppen består av förskollärare och barnskötare. Förskolorna har tillgång till verksamhetsvaktmästare gemensamt med skolorna i Hult och Höreda. 3.5 Kompetensutveckling Reggio Emilia Under våren 2009 åkte all personal iväg på Hallondagar i Jönköping. Det är inspirationsdagar kring arbetsmetoden Reggio Emilia Processutbildning Kommunen har även startat en processutbildning för all personal inom förskolan. Utbildningen handlar om utvecklingssamtalet och mötet med föräldrarna Reflektion Under vårterminen har personalen haft planering/reflektion en timma varje tisdag då avdelningarna ansvarat för varandras barn. Under höstterminen fanns ej möjlighet till planering/reflektionstid under dagtid utan detta fick ske vid kvällsplaneringar. 3.6 Barngruppernas storlek och sammansättning Solkatten/Lille Skutt Hösten 2009 bestod barngruppen av 12 barn, varav 7 pojkar och 5 flickor. Åldersfördelningen enligt följande: 3st 3-åringar, 4st 2-åringar, 5st 1-åringar. Våren 2010 bestod barngruppen av 16 barn, varav 11 pojkar och 5 flickor. Åldersfördelningen enligt följande: 1st 4-åring, 4st 3-åringar, 4st 2-åringar, 7st 1-åringar. Det har varit en stor barngrupp med många antal volymtimmar vilket resulterat i att avdelningen fått utökat med 50% tjänst. Detta har underlättat i arbetet med barngruppen eftersom personalen fått lägga mycket tid på att få en fungerande verksamhet både i fråga om miljö och nytt arbetslag Patricia/Bamse Både hösten 2009 och våren 2010 har barnantalet varit 21, 7 pojkar och 14 flickor. Ålder 3-6 år. Även här har barngruppen varit stor. 4

5 3.7 Lokaler Under läsåret 2009/2010 har det skett stora förändringar lokalmässigt. I september 2009 togs det första spadtaget till den nya förskolan. Under hösten var förskolan förlagt till Patricia, som var inrymd i en större villa med två våningar och till Solkatten som var förlagd till Betelkapellet. Hösten ägnades mycket till planering av flytten till de nya lokalerna. Flytten gick under julledigheterna 2009 och när barnen kom efter jullovet var verksamheten förlagd i de nya lokalerna vid Hultskolan. Runt den nya förskolan är det även en gård som ger möjligheter till lek. Strax utanför finns tillgång till skogen där barnen kan gå på utflykter och leka. 3.8 Miljö Förskolan har tillgång till en egen gård utanför förskolan. De har även möjlighet att använda sig av skolans skolgård. I nära anslutning av skolan ligger ett skogsområde där en lägerplats finns. Dit går även förskolebarnen minst en gång i veckan. 3.9 Tillgång till pedagogisk materiel och bibliotek Personalen har tilldelad budget för att köpa in pedagogiskt materiel. De har även tillgång till bokbussen som kommer till skolan en gång i månaden Måltidernas kvalitet Under hösten 2009 har måltiderna tillagats på respektive ställe vilket har upplevts mycket positivt. Köket på Solkatten har dispens för ändamålet t o m december From våren 2010 har maten tillagats i Hultskolans kök. Frukost tillagas på respektive avdelning Samverkan med vårdnadshavare Personalen försöker att ta till vara på föräldrarnas idéer, tankar och önskemål. De jobbar för att skapa en förtroendefull kontakt med alla föräldrar och ha en öppen dialog. Förskolan har minst ett utvecklingssamtal varje år. Föräldrarna deltar i det gemensamma brukarrådet med grundskolan i Hult. Skriftlig information ges till hemmen t ex genom Bamse Nytt. Personalen möter föräldrar vid lämning och hämtning av barnen och har då tillfälle att ta upp saker och ting som hänt, tillfällen som ger kontinuitet i kommunikationen. 4. Det systematiska kvalitetsarbetet 4.1 Prioriterat mål 1 Sagoprojektet (Bamse) Mål: Inför vårt sagoprojekt har vi tagit fast på följande mål i Lpfö98: Förskolan skall sträva efter att varje barn - Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. - Utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar. - Utvecklar sin skapandeförmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Nulägesanalys: Vi har avslutat ett sagoprojekt som vi har arbetat med under tre månader. 5

6 4.1.1 Arbete i verksamheten Vi har arbetat i mindre grupper. Vi utgick från sagolandet och sagofén. För att komma igång med projektet ville vi skapa en nyfikenhet där vi fick ett brev från sagofén. Vi har haft magiska sagostunder där barnen har fått ta med sagor hemifrån, spelat teater, gjort egna sagor, skapat och dramatiserat sagor Resultat och måluppfyllelse - Vi har förstått vikten av att ha konkreta mål som vi kan utvärdera, det känner vi saknas. - Barnen har visat ett intresse. - För att driva ett projekt krävs det att vi har reflektionstid för att kunna diskutera arbetet. - Bra med ett gemensamt projekt så vi får ett bättre samarbete i arbetslaget och kunna bolla idéer med varandra. - Föräldrarnas respons på projektet har varit positivt. De har fått information genom föräldrainfo och bilderna i den digitala fotoramen. Har även varit delaktiga i den magiska sagostunden när de valt bok hemma tillsammans med barnen. - Lärdomar: Att bli bättre på att dokumentera barnens tankar och idéer. - Vi har synliggjort projektet genom bilder och barnens skapande syns på avdelningen Bedömning av måluppfyllelse Vi har uppfyllt målen delvis. Vi har lärt oss att våra mål skulle kunna vara ännu mera konkreta för att lättare kunna utvärderas Åtgärder för bättre måluppfyllelse Lärdomar: För att genomföra ett bra projekt krävs mer tid för planering och reflektion. Innan ett projekt krävs att arbetslaget sitter ner och diskuterar arbetet mer grundligt. 4.2 Prioriterat mål 2, Utevistelsen (Lille Skutt) Mål: Att arbeta med utevistelsen och utveckla den. (nya aktiviteter, nya platser) Arbetet i verksamheten Under höstterminen 2009 ändrade vi samlingstiden så att vi skulle få mer tid ute. Detta skulle även underlätta för de barn som kom klockan 9 som då direkt kunde leka ute. På vårterminen 2010 då vi flyttat till Hultskolan fick vi möjlighet att gå till skogen en dag i veckan och tillgång till skolgården. För att underlätta för många barn att gå tillsammans inköptes en mask med handtag som barnen fick hålla i när vi gick till skogen. Nio barn och två pedagoger har gått till skogen en gång i veckan, resten av barngruppen har stannat på gården. Denna indelning gjordes för att få en lagom stor grupp som kunde leka i skogen, och ge de minsta möjlighet att utveckla sin lek på gården. Vi har lagt skogsvistelsen på samma veckodag, och samma pedagoger har varit med för att få kontinuitet i aktiviteten Resultat/måluppfyllelse Det har varit mycket uppskattat av både barn och pedagoger. Barnen har upptäckt nya saker, småkryp mm som dokumenterats av pedagogerna via foto. Skogvistelserna har gett möjlighet till motorisk träning, utforskande miljöer, matematik, fri lek. Vi är nöjda med det resultat vi uppnått och tänker fortsätta det arbete vi påbörjat. 6

7 4.2.3 Bedömning av måluppfyllelse Delvis uppnått målet. Vi känner att det finns mer att utveckla inom området Åtgärder för bättre måluppfyllelse Nu när vi landat i både nya lokaler och nytt arbetslag kan vi fokusera mer på målet. Ta tid att utvärdera och utveckla genom pedagogisk dokumentation. Under verksamhetsåret har det varit mycket fokus kring flytten av förskolan då det har varit svårt att prioritera målet, därför fortsätter vi att utveckla detta även nästa år. Vi vill använda oss av pedagogisk dokumentation för att vidareutveckla målet. 5 Övrig utvärdering 5.1 Likabehandlingsplanen Planen har framarbetats i personalgruppen och Brukarrådet har tagit del av densamma. Samtliga hem har fått en skriftlig version. Insatser i förebyggande syften sker dagligen i verksamheten. Personalens förhållningssätt är av avgörande betydelse för att vi ska uppnå målen i planen. Samtalen med föräldrar utgör ett bra tillfälle för avstämning när det gäller barnens trivsel och trygghet. Revidering av planen sker inför läsårsstart. 5.2 Barn med särskilda behov Under året har vi haft barnkonferenser där vi har gått igenom gruppen och de olika barnens behov. Vi har vid några tillfällen haft stöd av en specialpedagog som har stöttat personalen i arbetet med barngruppen. Syftet med barnkonferensen är att se vilka behov som finns i barngruppen och hur vi kan jobba med gruppen för att hjälpa barnen att utveckla sig ännu mer. 6 Inför arbetsåret 2010/2011 Inför nästkommande arbetsår kommer vi att fokusera på att: 1. Arbeta ihop de två förskolorna till en. Det innebär att vi kommer att jobba fram gemensamma rutiner, arbetsplaner och hur vårt gemensamma kvalitetsår ska se ut. 2. Vi kommer också att jobba mycket med att planeringen av verksamheten utgår ifrån de styrdokument vi har. Hur vi utvärderar och analyserar det arbete vi har gjort för att kunna utveckla oss vidare. 7