KVALITETSREDOVISNING 2011 FÖRSKOLA. Inglis Lindahl

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING 2011 FÖRSKOLA Avsikten är att kvalitetsredovisningen skall lämnas direkt i detta formulär. Ansvarig skriver i de gråmarkerade fälten. Område/förskola/arbetslag: Ansvarig rektor: Jannelund Katthult/Saltkråkan Inglis Lindahl 1 Sammanfattande bedömning Höstterminen fungerade inte bra på grund av för hög arbetsbelastning. Under några veckor fick vi tillfällig förstärkning. Vi hade 4,5 tjänster under hösten. En elev från högskolan var här tre veckor under hösten. Vi hade en person från Unga vuxna hos oss i tre månader. Avdelningsplaneringen har detta läsåret lagts i ett långt pass varannan vecka. Planeringspedagogen har då tillsammans med personal från storbarns avdelningen kommit och tagit hand om barnen. Barnen har varit i Carins ateljé enstaka gånger under hösten. Vi har även gått på skogspromenad vid ett flertal tillfällen. Under hösten hade vi ett föräldramöte med Anna Hansson som har en utvecklingstjänst inom matematik. Inför vårterminen anställdes ytterliggare två 75 procents tjänster och åtta barn skolades in. Detta medförde att vi blev två avdelningar under större delen av dagen. Vi har fortfarande en gemensam öppning och stängning. Tillsammans med ledningen beslutade vi att ta bort inskolningsavdelningen, istället blev vi två avdelningar med åldersindelningen 1-3 år. På Katthult har det viktigaste varit att få de fasta rutinerna att fungera. På Saltkråkan har vi jobbat med Guldlock och de tre björnarna, där vi har utgått från skapande, språk, naturen, känslor och matematik och knutit an detta till läroplanen. När vi har arbetade med Guldlock fick vi positiv respons från föräldrarna, då de har märkt ett ökat intresse hos barnet för matematik.. Vi har haft föräldrarinfo för nya föräldrar vid flera olika tillfällen under våren och utvecklingssamtal eller inskolningssamtal med barnens föräldrar. Vi kommer att ha en midsommarfest för alla barn och föräldrar 22/6-11. Föräldrarådet har åtagit sig att stå för fikat. Bedömningen för hösten är god. Bedömningen för våren är godtagbar. 2 Verksamhetens förutsättningar Jannelunds förskola ligger centralt i Bredaryds samhälle, nära skolan. Förskolan byggdes 1977 och är en gul enplansbyggnad i trä. Byggnaden består av 4 avdelningar med kök och personalutrymmen i mitten. Lokalerna är rymliga och väl anpassade för verksamheten. Avdelningarnas rum möbleras efter barnens ålder, behov och intressen. Den yttre miljön är funktionell med stora gräsytor, asfalterade cykelvägar, pulkabacke, gungor och sandlådor med olika lekredskap. På gården finns också bärbuskar, fruktträd och flera lövträd som ger skugga. Gården omgärdas av ett staket. Flera skogs- och grönområden finns på gångavstånd. Maten lagas från grunden i förskolans kök. Ekonomipersonalen i huset består av en kock 100 % och en lokalvårdare 60 %. Nuvarande öppettider är kl Detta läsår organiseras förskolan i två samverkande arbetslag, ett med småbarn 1-3 år och ett med de större barnen 3-6 år. Under sommaren 2010 flyttade Carins ateljé in i förskolans mittsektion. Detta innebar att ett tidigare kontor blev personalrum och att Saltkråkan blev utan målarrum och vattenrum. Under hösten byttes förskolans samtliga värmeradiatorer ut, vilket medförde att vi fick flytta runt i huset under arbetets gång. På Jannelunds småbarnsavdelning som består av Katthult och Saltkråkan fanns i

2 september barn inskrivna, 5 barn födda 2007, 13 barn födda 2008, 10 barn födda flickor och 12 pojkar. Personalen består av 2 förskollärare 100 % vardera, 1 förskollärare 75 %, 1 barnskötare 100% och 1 barnskötare 75 %. En dag i veckan fick vi förstärkning av personal från Rönnens förskola, varannan fredag kom Rönnens barn till oss då personalen planerade. Under läsåret har ytterligare 9 barn tillkommit och 5 barn flyttats till storbarnsavdelningen. I januari anställdes ytterligare 1 förskollärare 75 % och 1 barnskötare 75 %, detta gjord att vi fick möjlighet att organisera oss i två avdelningar från kl till kl Tillsammans med ledningen beslutade vi att ta bort inskolningsavdelningen och båda avdelningarna tar nu emot barn i åldrarna 1-3 år. I juni 2011 finns på avdelningen 32 barn. 1 född 2007, 12 födda 2008, 15 födda 2009, 2 födda flickor och 16 pojkar. Barn till arbetslösa eller föräldralediga erbjuds förskoleplats 15 timmar fördelat på fyra dagar i veckan. Då läsåret börjar finns ledningen för Bredaryds skola och förskola på skolan och består av en rektor 100 % och en biträdande rektor 75 %. 1 januari ändrades organisationen och vi tillhör nu Område Väster. I området finns tillgång till specialpedagog och ateljérista. Kvalitetsarbetet planeras en heldag i augusti då vi planerar kring områdets fastställda mål. Förskolan har mål vi ska sträva mot, till skillnad mot skolan som har mål som ska uppnås. En arbetsplan görs som vi har i fokus då vi varannan vecka har avdelningsplanering i arbetslaget. Den redovisas för föräldrarna på höstens föräldramöte och då nya barn inskolas. Den finns med som underlag då vi har utvecklingssamtal en gång per termin. Varje månad har vi olika personalträffar där kvalitetsarbetet diskuteras i olika grupper. Vi deltar i olika studiedagar och fortbildningar. I slutet av höstterminen har vi en avstämning av hur långt vi har kommit och planerar vidare för våren. Dokumentationer av arbetet i barngruppen görs fortlöpande under hela året. I maj har vi en heldags planeringsdag då vi utvärderar hela läsåret. 3 Arbetet i verksamheten Återkopplingen från ledningen sa oss att vi har gjort en bra kvalitetsredovisning. Den skedde genom skriftliga kommentarer och ett muntligt samtal. Inga specifika åtgärder diskuterades. 4. MÅL FÖR LÄSÅR 2010/2011 Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: 1. sin förmåga att bygga skapa, och konstruera med hjälp av olika material och tekniker. 2. ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar. 3. sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. Arbetslagets egna mål: 4.Att på ett bättre sätt informera föräldrarna om kvalitetsredovisningens mål samt likabehandlingsplanen. Läsårets mål ska finnas med vid varje arbetslagsplanering. Beskrivning av åtgärder för att nå målen. 1. Erbjuda mer material för bygglek och material anpassat till barnens åldrar. Skapa ett byggrum för de större barnen. Jobba med skapande verksamhet inne och ute, gå till Carins ateljé regelbundet. 2. Varje dag samlas i smågrupper för sång, musik, rim o ramsor, saga el. rörelselekar. Ta tillvara på varje tillfälle till att samtala och berätta med det enskilda barnet i de dagliga rutinerna som måltider, på- och avklädning, blöjbyten m.m. Delta i ett läsa och berättarprojekt för att få nya tips och idéer. 3. Plocka fram matematik och matematiska begrepp i den dagliga verksamheten inne och ute.

3 4. Utkast till Arbetsplanen och Likabehandlingsplanen delas ut till föräldrarna och diskuteras på föräldramöten. De färdiga planerna hängs upp på båda hallarnas anslagstavlor. Beskrivning av metoder för regelbunden uppföljning av arbetet mot uppsatta mål. Med uppföljning menas en fortlöpande insamling av information om verksamheten som gör det möjligt att följa hur den utvecklas Exempel på redskap för uppföljning kan vara observationer, dokumentation, redovisningar, prov, mm Vi följer upp arbetet med målen genom regelbundna observationer, dokumentationer, intervjuer. För att göra språkobservationer använder vi oss av språk materialet TRAS. Vi fotograferar och visar regelbundet bildspel på vad vi gör. Samlar material i barnens Portfoliepärm och cd skiva. Vi för samtal med barn, föräldrar och i arbetslaget om barnens utveckling och framsteg. Ev. följer vi upp med någon enkät i slutet av läsåret Beskrivning av metoder för utvärdering Vi utvärderar för att hitta former för att utveckla vår verksamhet. Exempel på redskap för utvärdering är ex samtal, dokumentation, iakttagelse, observation. På baksidan av veckoplaneringen skriver vi om veckan blev som vi planerat. Vad gick bra? Varför gick vissa saker inte att genomföra? Hur gör vi det bättre nästa gång? I slutet av varje termin gör vi en sammanställning. På planeringsdagen i maj 2010 utvärderas att vi strävat mot läsårets mål och vi gör måluppfyllelse, den lämnas till ledningen som gör en sammanställning av hela områdets kvalitetsarbete. 5 Bedömning av måluppfyllelsen Redovisning av resultat 1. Barnen använder sig av matematiska begrepp i den vardagliga verksamheten, vid till exempel matsituationerna där man benämner matens form, antal och utseende. Detta ser vi även i tambursituationer där barnen med hjälp av kläderna hittar par, färger och former. I leken använder sig barnen av matematiska begrepp genom att lägga pussel, bygga med klossar och duplo. Exempelvis då barnen leker buss. Här tränar de på vem som sitter först, bakom och sist. Ett annat exempel är då barnen går till skogen och räknar kottar. 2. Barnen tränar på att fungera i grupp varje dag, genom att man samlar barnen under en kort stund. Här får alla barn synas och uppmärksammas i grupp och som enskild individ. Under samlingarna har vi bland annat musik, dans, saga och drama. För att minska konflikter i barngrupperna har vi delat barnen i mindre grupper. Vid konflikter är det viktigt att barnen lär sig empati, genom att ta hänsyn till varandra. Exempelvis om ett barn blir illa behandlat, finns vi vuxna där för att vägleda barnen i den aktuella situationen. Detta gör vi genom att till exempel trösta, klappa och krama. Vi tränar barnen att ta ansvar för förskolans material genom att de ska vara rädda om och ställa saker på sin plats mm. 3. Vi har strävat efter att nå arbetslagets egna mål om att barnen ska stärka sin identitet och känna trygghet i den, genom att ge alla barn uppmärksamhet och egen tid. Detta har vi gjort vid exempelvis mottagandet av barnen på morgonen och efter vilan då barnen får en stund i en vuxens knä. Analys av resultat i förhållande till nationella mål Ur Läroplanen ( Lpfö-98) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: 1. sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang.

4 2. sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. 3. sin identitet och känner trygghet i den. 1. Som det framgår av resultatet tycker vi att vi har nått upp till målen vi haft under läsåret. Vi märker att barnens förmåga att upptäcka och använda matematik har ökat. Barnen tycker om att sortera och konstruera, både ensamma och i grupp. Barnen får även utveckla sin förståelse för rum, form, läge, riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp. Vi anser att måluppfyllelsen över lag är god På grund av stor barngrupp, personalbyte och hög beläggning känner vi att det har varit tufft att räcka till. Detta på grund av olika konflikter i olika sammanhang t.ex barn som biter. Under vissa perioder känner vi att situationen har varit icke godtagbar, men vi anser dock att måluppfyllelsen för läsåret är godtagbar. Kanske hade de gjort dessa framsteg även utan att vi haft dessa specifika mål i åtanke? Vi anser att måluppfyllelsen över lag är god. Analys av resultatet i verksamheten som helhet Vi är nöjda med resultatet, som enligt oss, visar på en god måluppfyllelse. Vi önskar dock att resultatet varit ännu bättre. Det är därför svårt för oss att avgöra om det är vårt arbete mot målen som gjort att vi ser en utveckling hos barnen, eller om de hade kommit lika långt ändå på grund av att förskolans stimulans är ny för många av dem. Vi tycker många gånger att det har varit svårt att räcka till. Under läsåret har vi bytt ut flera i personalgruppen.vi känner ändå att vi gjort så gott vi kunnat utifrån barnens behov och målen vi arbetat specifikt med under läsåret. När vi observerar barnen ser vi att vårt hårda arbete har gett resultat. Till hösten kommer det fler nya barn och vår förhoppning är att vi då kan utveckla vårt pedagogiska arbete ännu mer. 6 Uppföljning av likabehandlingsplanen Vi har gjort en gemensam likabehandlingsplan för Jannelunds förskola. Den har mailats ut till alla föräldrar, där föräldrarna har kunnat lämna sina synpunkter. Den godkända likabehandlingsplanen finns att läsa i de olika avdelningarnas hallar. 7 Uppföljning av vårdnadshavares och/eller barn/elevers delaktighet i arbetet med kvalitetsredovisningen Personalen har skrivit kvalitetsredovisningen. Föräldrarna har läst arbetsplanen och likabehandlingsplanen och lämnat åsikter på dessa. De har genom dessa åsikter indirekt varit delaktiga i arbetet med kvalitetsredovisningen. 8 Beslut om åtgärder för utveckling och förbättring Föräldrarna kommer även fortsättningsvis få möjlighet att påverka arbetsplanens och likabehandlingsplanens innehåll. Föräldrarådet, som består av föräldrar, personal och ledning, kommer att fortsätta ha möten varje termin. Vi får här fram viktiga synpunkter som vi kan ta med oss i vårt fortsatta arbete.

5 Åtgärder att vidta i de fall målen inte har uppnåtts Vi anser att målen har uppnåtts. Övriga planerade åtgärder Fortsätta anpassa rummens inredning efter barnens behov och ålder, eftersom båda avdelningarna ska tillgodose åldrarna 1-3. Bättre organisation på avdelningens pappersarbete. Kompetensutvecklingsbehov På grund av den nya läroplanen behöver vi kompetensutveckling i: Matematik Svenska Livskunskap Datum: Deltagare: Åsa Axelsson, Annika Lundstedt, Irene Malmström, Alisa Kahrimanovic, Annika Arnoldsson Höglund, Rosa Bjärsholm och Ann-Louise Karlsson.

6 Bilagor - Faktaredovisning Redovisning av antal inskrivna barn, åtgärdsprogram. Förskola Antal barn okt 2008 okt 2009 okt 2010 okt 2011 okt Antal Åtgärds- Antal Åtgärds- Antal Åtgärds- Antal Åtgärds- Antal barn program barn program barn program barn program barn Åtgärdsprogram Antal barn per årsarbetare Års- Arbetare* 2007 okt Barn Barn/ årsarbetare Års- Arbetare* Barn Barn/ årsarbetare Års- Arbetare* Dagbarnvårdare Förskola * Med årsarbetare avses en sammanräkning av alla tjänsters sysselsättningsgrad inom berört verksamhetsområde Barn Barn//årsarbetare Års- Arbetare* Barn Barn/ årsarbetare

7 Pedagogisk personal/utbildning/kön Förskola Samtlig personal Varav Förskollärare Barnskötare Lärarutbildning Annan utbildning för arbete med barn Ingen barnavårdsutbildning 2007 okt 2008 okt 2009 okt 2010 okt 2011 okt Antal Antal Antal Antal Antal Modersmålspedagoger, resurspedagoger, resursassistenter redovisas centralt.

8 Familjedaghem Samtlig personal Förskollärare Barnskötare Lärarutbildning Annan utbildning för arbete med barn Ingen barnavårdsutbildning 2007 okt 2008 okt 2009 okt 2010 okt 2011 okt Antal Antal Antal Antal Antal