Kvalitetsredovisning 2010

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson

2

3 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 6 3 Verksamhetens förutsättningar Ansvarsområden och verksamhet Styrning Ledning Personal Arbetet i verksamheten Normer och värden Barns ansvar och inflytande Samarbete mellan fritidshem och hem Samarbete med andra verksamheter Plan mot kränkande behandling 12 6 Livsstil och hälsa 1 7 Jämställdhet 14 8 Analys och bedömning av måluppfyllelse som helhet 15 9 Åtgärder för förbättring 16 3

4

5 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen De underlag som kvalitetsredovisningen är baserad på är: Kommunstatistiken som redovisas till SCB På Ladubacksskolan har vi under året kontinuerligt dokumenterat de arbetsområden, temaarbeten mm. som genomförts under året. En särskild pärm med utvärderingarna finns. Utvecklingsledarna har arbetat med sina respektive ansvarsområden; fritidshem, förskoleklass och år 1-5. Under konferenserna i november och december månad har fritidshem, förskoleklass och år 1-5 arbetat med att utvärdera områden som Normer och värden, Kunskaper - Utveckling och lärande, Elevernas ansvar och inflytande samt Bedömning och betyg. Dessa har utvärderats enligt BRUK som står för Bedömning, Reflektion, Utveckling och Kvalité. Enkäter med barnen Enkäter till föräldrar 5

6 2 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Normer och värden Vi har under hösten gjort en enkät med barnen för at ta reda på barnens synpunkter och sedan tillgodosett en del av deras önskemål. Barns ansvar och inflytande Under våren gjordes en enkät om barns tankar om ansvar och inflytande. Samarbete mellan fritidshem och hem Vi har föräldraråd två gånger per termin, där fritidshemmets personal är representerad. Jämställdhet Vi har skrivit in livsstil och hälsa samt jämställdhet i vår arbetsplan. Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Under våren arbetade vi fram en aktuell likabehandlingsplan för fritidshem. 6

7 3 Verksamhetens förutsättningar 3.1 Ansvarsområden och verksamhet Ladubacksskolan ingår i området Grundskola Norr och är en del av Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde med undervisning i förskoleklass och grundskolans år 1-5. Till Grundskola Norr hör också Medåkers skola år F-5, Nybyholmsskolan år F-5 och Stureskolan år 6-9. Till samtliga F-5-skolor hör fritidshem. 3.2 Styrning Våra styrdokument är Lpo 94 - Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmen samt vår lokala arbetsplan. 3.3 Ledning Skolledning för Grundskola Norr Årsarbetare Rektor 1.0 Biträdande rektor 1.0 Biträdande rektor 0 Övergripande ansvar har för samtliga skolor på Norr har rektor med placering på Stureskolan. Biträdande rektor har det operativa ansvaret som gäller budget, personalansvar, arbetsmiljöansvar, elevansvar förutom vid EVK där rektor är sammankallade. På Ladubacksskolan har vi en ledningsgrupp som består av fem utvecklingsledare och biträdande rektor. 3.4 Personal Budget 2010 Redovisat 2010 Årsarbetare (åa) (antal åa) utbildad/behörig Barnskötare 3,37 3,37 Fritidspedagog 4,00 4,00 Förskollärare 3,00 3,00 Lärare 12,34 11,82 0,52 Specialpedagog/speciallärare 2,00 1,00 Resurspersoner/elevassistenter - Övrig personal 2,5 2,00 0,50 Redovisat 2010 outbildad/obehörig 7

8 3.5 Kompetensutveckling Stora delar av personalen har gått kurs i hjärt och lugnräddning. Halvdagsföreläsning: Kvalitet i fritidshem. Skolforum - Elevers inflytande i fritidshemmet. Bok: Lärares yrkesetik. Studiebesök på andra fritidshem. Besök på hörcentralen - information om hörselskador. Elever På Ladubacksskolans fritidshem är 147 barn inskrivna. 8

9 4 Arbetet i verksamheten 4.1 Normer och värden Mål Skolan ska sträva efter att varje elev Utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstagande grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handlar också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Arbetet För att barnen ska känna sig trygga hos oss tar vi emot och hälsar medvetet på var och en när de kommer till fritidshemmet. Varje eftermiddag har vi en samling före mellanmålet då vi pratar med barnen om vad de vill göra under eftermiddagen, t.ex. vara ute eller inne, och om det finns några andra speciella önskemål. För att barnen ska känna sig trygga finns det alltid personal med både ute och inne. Vid mellanmålet sitter alltid en vuxen vid varje bord. Det är ofta ett bra tillfälle till samtal med barnen och ett bra avslut på dagen. Under hösten 2010 har vi på våra stormöten arbetat med yrkesetik tillsammans med all personal på skolan. Resultat Vi upplever att barnen känner sig trygga och trivs hos oss genom att de vänder sig till oss vuxna i många olika situationer. Det kan vara att man gjort sig illa eller känner sig ledsen för något, eller vill ha hjälp med att lösa konflikter med kompisar. Att barnen känner sig trygga kan vi även se i resultaten av den enkät, som genomfördes bland barnen under våren. Vi får många spontana kramar under dagen. Många vill gärna vara kvar på fritidshemmet när det är dags att gå hem. Analys och Bedömning av måluppfyllelse Vi anser att vi genom vårt arbetssätt och gemensamma förhållningssätt får trygga barn som trivs på fritidshemmet. Måluppfyllelsen är god. Slutsatser Det känns positivt att ha enkäten som underlag. Vi fortsätter att utvärdera vår verksamhet genom t.ex. enkäter och dokumentation. 9

10 4.2 Barns ansvar och inflytande Mål Skolan ska sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utöver att allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och, har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbete i demokratiska former. Arbetet Barnen får till stor del välja själva vad de vill göra under sin vistelse på fritidshemmet. Det kan vara utomhusaktiviteter som t.ex. fotboll, bandy, basket, andra bollekar, klättra i klätterställningar eller hoppa rep/hage. Inomhus finns det möjlighet till skapande verksamhet, bygglekar, spel, pussel och rollekar mm. Under hösten 2010 har vi haft idrott vid två tillfällen per vecka och sångsamling en gång per vecka. Barnen har själva valt aktivitet i mån av plats. Vi planerar att fortsätta med aktiviteterna under våren Resultat Barnens inflytande över de vardagliga situationerna fungerar. Analys och Åtgärder för förbättring I vårt dagliga arbete lyckas vi till största delen tillgodose barnens önskemål. Vi håller därför fast vid vårt förhållningssätt/arbetssätt när det gäller barns ansvar och inflytande kontinuerligt. För att får reda på vad barnen själva tycker kommer vi även under 2011 att genomföra en enkätundersökning som belyser barnens tankar om ansvar och inflytande. 4.3 Samarbete mellan fritidshem och hem Riktlinjer Lpo 94 - med viss anpassning till fritidshemmet Alla som arbetar i fritidshemmet skall samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla fritidshemmets innehåll och verksamhet Läraren skall samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om barnets situation på fritidshemmet, trivsel och utveckling, och hålla sig informerad om det enskilda barnets personliga situation och därvid iaktta respekt för barnets integritet. Arbetet Vi har kontakt med hemmet genom samtal och informationsbrev vid terminsstart. Vi träffar föräldrar vid hämtning och lämning och vi erbjuder möjlighet till enskilda samtal vid behov. Någon av fritidshemmens pedagoger deltar på föräldrarådsmöten två gånger per termin. Vi har drop-in-fika en gång per termin. 10

11 Under hösten genomförde vi en enkät bland föräldrarna. Resultat Drop in fika har varit en uppskattad aktivitet med god uppslutning. 65 % av föräldrarna har svarat på enkäten. Analys /Slutsats Enligt en första analys av enkätsvaren behöver vi bli bättre på att informera om vår verksamhet och vara tydligare med att vi erbjuder enskilda samtal vid behov. Åtgärder för förbättring Vi kommer, innan vecka 9, att bjuda in till ett föräldramöte. Varje fritidshemsavdelning fortsätter med någon aktivitet varje termin där vi bjuder in föräldrarna i verksamheten via t.ex. drop in-fika eller öppet hus. 4.4 Samarbete med andra verksamheter Lpo 94 Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Riktlinjer - med viss anpassning till fritidshem Läraren skall utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem, utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. Arbetet Fritidshemspersonalen arbetar under skoltid i år F-2 och i viss mån även i år 3. Eftersom vi har samlad skoldag innebär det att barnen ska ha fritidsverksamhet inlagd under skoldagen. Vi har oftast barnen i halvklass med t.ex. skapande, musik, drama eller olika spel och lekar. Vi är också mycket ute på skolgården och leker. Det är oftast fri lek men barnen får även lära sig olika rastlekar. Vi går även till skogen regelbundet. En fritidspedagog ansvarar för idrotten i år F-3. Under loven tar vi tillvara på olika föreningars erbjudande om verksamhet, t.ex. handboll, skytte, kyrkan och skridskoåkning. Vi för alltid en dialog med klassläraren angående våra barn och vid behov är vi med på utvecklingssamtalet. Resultat Måluppfyllelsen är god. Analys och Åtgärder för förbättring För att genomföra - och även utveckla - vårt samarbete med skolan ska vi avsätta tid på våra gemensamma konferenser för planering och pedagogiska diskussioner tillsammans i arbetslaget. 11

12 5 Plan mot kränkande behandling När det gäller plan mot kränkande behandling har grundskolans likabehandlingsplan tidigare även gällt fritidshemmen. Arbetet Vi har arbetet fram en plan mot kränkande behandling för fritidshemmen. Resultat Våren 2010 blev vår plan mot kränkande behandling klar. Analys och bedömning av insatser Vi behöver förankra planen hos både personal och barn. Åtgärder för förbättring Vid frittemötet i januari 2011 ska vi bestämma hur vi ska arbeta med att förankra planen. Vi kommer även att arbeta med kartläggning av riskområden och utforma rutiner och åtgärder, som man eventuellt kan behöva vidta som följd av denna kartläggning. I samband med kartläggningen undersöker vi också hur barnen upplever utemiljön. 12

13 6 Livsstil och hälsa Lpo 94, Skolans uppdrag: Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Mål att sträva mot: Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön. Arbetet Vi pratar mycket med barnen om vikten av god hygien och vi påminner alltid om handtvätt vid toalettbesök och inför måltider. Vi är ute flera gånger varje dag, både för att få frisk luft och för att barnen ska få en positiv inställning till att röra på sig. Vi varvar fri lek, t.ex. lek i sandlådan, gunga och spela fotboll/bandy, med styrda aktiviteter såsom gemensamma lekar, hinderbanan, Juliarundan (ett varv på gång/cykelbanan runt vår skola, ca 1km). Resultat och analys Vi upplever att barnen tycker om och mår bra av att vara ute och röra på sig så vi kommer att fortsätta arbeta som vi gör och inspirera till utomhusaktiviteter. 13

14 7 Jämställdhet Lpo 94, En likvärdig utbildning: Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Arbetet Vi har inte arbetat systematiskt med jämställdhet under året, men vi erbjuder alla barn samma material och uppmuntrar barn att prova på olika aktiviteter oavsett kön. Resultat och analys Vi har skrivit in jämställdhet i vår arbetsplan och våra mål för fritidshemmen. Enligt enkäten som genomfördes bland barnen upplever de att flickor och pojkar behandlas jämställt. Åtgärder för förbättring Under 2011 kommer personalen att läsa litteratur i ämnet som fortbildning. 14

15 8 Analys och bedömning av måluppfyllelse som helhet Under 2010 har vi arbetat med de åtgärder vi föresatt oss. Vi har skaffat oss verktyg för utvärdering av vår verksamhet och lärt oss att bättre följa upp våra analyser. Vid våra egna utvärderingar och diskussioner kring vår verksamhet har det framkommit att vi nått våra mål. Hur har vi då lyckats nå våra mål? Vi har tagit till vara barnens egna önskemål och bekräftat deras kreativa tankar. Därefter har vi tillsammans med barnen planerat och genomfört olika typer av aktiviteter. Glädjen har varit stor hos både barn, personal och föräldrar då vi lyckats med att skapa en bra aktivitet. Tillgången på personal avgör vilka aktiviteter som är möjliga att genomföra. Kvalité i fritidshem var en föreläsning som vi hade under hösten Det var ett bra startskott på den kvalitetshöjning som vi tillsammans ska genomföra på våra fritidshem på Ladubacksskolan. Under året har vi utvecklat barns inflytande genom val av aktivitet och vi fortsätter utveckla inflytande och delaktigheten. Vi har engagerade, målmedvetna och kompetenta medarbetare och jag bedömer att vi är på god väg att nå god måluppfyllelse. 15

16 9 Åtgärder för förbättring Normer och värden Vi ser över rutinerna för morgonrasten och övrig utevistelse. Samarbete mellan fritidshem och hem Vi kommer under våren 2011 bjuda in till ett föräldramöte innan vecka 9. Varje fritidshemsavdelning fortsätter med någon aktivitet varje termin där vi bjuder in föräldrarna i verksamheten. t.ex. drop in- fika eller öppet hus. Jämställdhet. Under 2011 kommer personalen att läsa litteratur i ämnet för att hålla det aktuellt. Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Vid nästa stormöte januari 2011 ska vi bestämma hur vi arbetar vidare med likabehandlingsplanen. Vi kommer även att arbeta med kartläggning och de åtgärder som man behöver vidta som följd av denna kartläggning Ansvarig för kvalitetsredovisningen Tina Persson Biträdande rektor 16