Munkfors kommun Skolplan

Transkript

1 Munkfors kommun Skolplan Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna att ansvara för organisation och bemanning av verksamheterna så att de nationella målen uppnås. När det gäller gymnasieskolan och vuxenutbildningen har kommunen rätt att själv bestämma vilka utbildningar som ska erbjudas i kommunen. I alla kommuner skall det finnas en av kommunfullmäktige antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Av skolplanen skall särskilt framgå de åtgärder som kommunen avser vidta för att uppnå de nationella mål som satts upp för skolan. Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen. (skollagens 2:a kap 8 ) Skollagarna med timplaner, läroplaner samt kursplaner är de viktigaste nationella styrdokumenten. Dessa nationella styrdokument får inte ersättas av kommunala mål. Den nationella styrningen ska garantera likvärdighet varhelst du bor i landet. Syftet med Munkfors kommuns skolplan är att vara ett kommunalt styrmedel, inte att sätta upp övergripande mål för utbildningen i sin helhet, det ansvarar Sveriges riksdag för. Skolplanen i Munkfors är en övergripande plan för all verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, obligatorisk och frivillig särskola. Dessa verksamheter benämns med ordet skola i skolplanen. Begrepp som elev och utbildning används genomgående, även när barn i förskoleverksamheten innefattas. Med lärare avses i texten all personal som ansvarar för elevernas lärande och utveckling. I skolplanen beskrivs de politiska intentionerna och vilka av skolans anställda som är ansvariga. Det politiska ansvaret för skolan åligger kultur- och utbildningsnämnden och det politiskt övergripande ansvaret vilar på kommunfullmäktige. Skolplanens prioriteringar ligger till grund för verksamheten och utvärderingsarbetet samt tydliggör viktiga områden för personalens kompetensutveckling. Kommunfullmäktige fastställer skolplanen och ansvarar för att resurser finns för genomförandet. På varje skola finns lokala arbetsplaner som smälter samman de nationella styrdokumenten med kommunens skolplan och övriga måldokument samt beskriver hur målen ska nås. Varje skola gör årligen en kvalitetsredovisning. Den lyfter fram och värderar hur man uppnått målen i skolplanen samt beskriver den utveckling och de åtgärder som är nödvändiga för att skolplanens mål ska nås. Elever, lärare och föräldrar deltar i denna utvärdering och planering. Utvärderingen av skolplanen som helhet sammanfaller med kommunens årliga kvalitetsredovisning för skolorna.

2 Under perioden ska ett enhetligt system för kvalitetsredovisningar inplementeras i hela organisationen. Kommunen kommer att använda skolverkets eget material som heter BRUK (Bruk står för - Bedömning, Reflektion, Utveckling och Kvalitet). Detta arbetssätt leder både till kvalitetshöjning och resultatförbättring. Ledstjärna & mål Skolan är till för att främja barns och ungas lärande och utveckling. Riktmärket för all verksamhet är att skapa så gynnsamma förutsättningar som möjligt för detta. Kön, kulturell eller social bakgrund får inte ha någon betydelse för barnens trivsel och framgång i skolan. Uppdraget är att utveckla initiativrika, självständiga, ansvarstagande och kreativa människor med god samarbetsförmåga. Detta ställer speciella krav på miljön för lärande som barnen möter i skolan. Våra skolor ska präglas av en positiv och trivsam skolmiljö där eleverna kan känna sig trygga. En trygg miljö med nolltolerans avseende kränkande behandling gäller samtliga skolor. Arbetet mot mobbning fortsätter och vår modell ska förbättras. Handledning av all personal ska genomföras under perioden. Alla barn ska ha en så positiv personlig utveckling som möjligt under sin utbildningstid. Detta gäller både kunskapsutveckling och social utveckling. Avgörande för det livslånga lärandet är att barnen förses med de verktyg som behövs för ett fortsatt kunskapssökande. Arbetssätt och arbetsformer präglas av variation och mångsidighet. Barn i behov av särskilt stöd får den hjälp som behövs, efter kartläggning av elevens behov och i samråd med föräldrar skall åtgärdsprogram utarbetas. Att uppnå minst nivå Godkänd är det högst prioriterade målet vad gäller kunskapsnivå i grundskolan. För att förbättra de årliga utvecklingssamtalen inom skolan ska en enkät tas fram, riktad till föräldrarna, som kommer att ligga till grund för utveckling av samtalen. I utvecklingssamtalen får elever och föräldrar bland annat redovisat elevens resultat i förhållande till kursplanen. De elever som inte når målet får i samtalet beskrivet vägen dit. En årlig trivselenkät ska fyllas i av barnen, för de yngsta genomförs ett samtal om trivseln i skolan. Målet med utvärderingen är att ge stöd för fortsatt åtgärdsarbete och att årligen se en ökning av antalet barn som känner sig trygga i skolan och som tycker att det är lustfyllt att lära. Skolornas arbete mot kränkande behandling prioriteras och åtgärdsplanerna hålls aktuella och revideras. En förlängning av skoldagen skall under perioden genomföras för de äldre eleverna, för att ge en mindre komprimerad skoldag. Detta för att ge bättre möjlighet till både raster och förflyttning mellan lektioner

3 De nationella målen Skolan skall förmedla sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhälls medlem. Dessa kunskaper ger också en grund för fortsatt utbildning. För att varje elev skall ges möjlighet att nå de nationella målen; Under året i förskoleklass skall en screening (kartläggning) i matematik och svenska, bland samtliga elever, genomföras i samråd med specialpedagog. Denna kartläggning ska ge läraren viktig kunskap i sin planering av undervisningen. Det diagnostiska materialet i svenska och matematik för de tidiga skolåren ska regelbundet användas som ett stöd vid planeringen av den fortsatta verksamheten för klassen eller den enskilde eleven. Likaså ska det diagnostiska materialet, då även i engelska, för de senare åren användas för att ge en bedömning och vägledning av var varje elev står i förhållande till uppställda mål. På detta sätt kan skolan tidigt uppmärksamma och sätta in stöd till elever som av olika anledningar hamnar i svårigheter. Ekonomiska resurser Att verksamheten kan tilldelas rimliga ekonomiska resurser är en viktig förutsättning för kvalitén i skolan, om än inte den enda. Ambitionen är att fördela tillräckliga ekonomiska resurser för att verksamhetens mål ska kunna uppnås och utvecklas. På grund av kommunens ekonomiska situation måste givetvis krav samtidigt ställas på skolan vad gäller kostnadseffektivitet och ekonomisk återhållsamhet. Ekonomiska resurser ska tilldelas skolan i nivå med vad som Sveriges kommuner i genomsnitt satsar per elev, vilket följs upp vid årsredovisningen genom jämförelser per elev och verksamhetsgren enligt SCB. Under perioden skall en skolpeng tas fram för att garantera en rättvis fördelning av resurserna mellan skolorna. Kunskap Utveckling Lärande Lärande K U L För att barn ska införliva de värden som det demokratiska samhället bygger på, behöver de mötas som medarbetare i skolan, där de aktivt får påverka sin arbetssituation. Den ömsesidiga respekten och förståelsen som bygger på gemenskap och dialog mellan människor, grundläggs redan under förskoleverksamheten. Samtalet intar en särskild roll i lärandet. I dialogen och människors möten utvecklas förståelsen. I reflektionen fördjupas den egna förståelsen och därigenom erövras kunskap. I samtliga skolverksamheter skapas rika tillfällen till lärande. Lärare och pedagoger från alla skolformer samarbetar för att helhetssyn, förhållningssätt och pedagogik ska utveckla den röda tråden från förskola till år 9. Föräldrarna utgör ett stöd i barns och ungas lärande. Föräldrars engagemang och ansvar är av avgörande betydelse för barnens utveckling och lärande även i skolan. Under perioden ska de

4 olika skolområdena utarbeta och prova olika sätt att förstärka samverkan med föräldrarna. Föräldrarna ska alltid vara välkomna i skolan. Modellen för överlämnande av de yngre barnen till skolan som undervisar de äldre barnen ska årligen utvärderas och revideras efter behov. Under perioden ska varje elev få en individuell utvecklingsplan. Varje arbetslag ska få utbildning och handledning i att utarbeta och använda utvecklingsplanerna. Rektorer Pedagogiska ledare I skolan utövas ledarskap på flera nivåer. Både skolledare och lärare utövar ledarskap i sitt arbete. Skolan ska karakteriseras av ett demokratiskt ledarskap som innebär att delaktighet skapas i de beslutsprocesser som är en del av skolans arbete, att besluten är tydliga och att de följs upp. Det demokratiska ledarskapet handlar också om att engagera och entusiasmera så att alla medarbetare känner till och accepterar målen, samt ser sin uppgift i en större helhet. Rektor har det övergripande ansvaret för att skapa förutsättningar för barnens utveckling och lärande. Ledningsorganisationens syfte är att förstärka rektorers pedagogiska ledarskap. Rektor ska vara den nära ledaren, som i dialog med sina medarbetare, genomför de förändringar av verksamheten som krävs för att målen för verksamheten ska nås. Av största vikt är att man finner ett gemensamt förhållningssätt, den röda tråden, från skolstart till dess att eleven slutar skolan. Rektor är skolans chef och har därmed ansvaret för utvecklingen i skolan. Skolan har som uppgift att verka för och föra vidare samhällets grundläggande värderingar. Rektor och all personal ska verka som goda förebilder. Rektor ansvarar för att det inom skolan finns tydliga och enhetliga regler för ordning och uppträdande samt att dessa tillämpas. Rektor ska tillsammans med personalen och i samråd med elever och föräldrar utveckla skolans arbetsformer samt metoder för uppföljning och utvärdering. Vidare ska läroplanens och kursplanernas mål konkretiseras till mål som lätt kan användas och kommuniceras i den dagliga verksamheten och undervisningen. För att finna ett gemensamt förhållningssätt. Gemensamhetskonferenser skall regelbundet genomföras för att lärare som undervisar elever i olika åldrar, ska ges möjlighet till ett gemensamt forum. Elevhälsan Elevhälsan består av skolsköterska, kurator och specialpedagog. Specialkompetens i form av psykolog och läkare kompletterar vid behov. Elevhälsan har också ett nära samarbete med socialtjänsten. En väl fungerande elevhälsa är inte bara en trygghetsfaktor, utan en förutsättning, för att skolans mål ska kunna uppnås. Elevhälsans roll är att vara konsultativ och stödjande i förhållande till rektorer, lärare, föräldrar och elever. I första hand är det de som arbetar närmast eleven som ska utgöra resurspersoner.

5 Elevhälsan bidrar med kartläggnings/utredningsarbete som grund för viktiga åtgärder, för att kunna ge eleverna adekvat stöd utifrån deras behov. Den formella gången för ett elevärende ska bli bättre känd av samtliga i verksamheten. Elevhälsan ska också tillföra viktig kompetens till skolledningen och bidra med kunskaper när det gäller resursfördelning och vid annan övergripande planering. Under perioden ska Kultur och Utbildningsnämnden anta ett måldokument som tydligare anger hur arbetet inom elevhälsan ska bedrivas. Arbetslaget För att ge eleverna möjlighet till ett ämnesövergripande arbetssätt och bättre kontinuitet i sitt lärande ska kommunens skolor ha en flexibel organisation som i första hand är anpassad till barnens och elevernas skiftande behov. Kursplanerna anger syfte, mål och innehåll för respektive ämne, men det innebär inte att undervisningen måste ske ämnesvis. Arbetslaget har stor frihet i att välja tillvägagångssätt för att nå målen. Detta förutsätter i sin tur att varje enskild medarbetare är beredd att ta eget stort ansvar för arbetet och det resultat det leder till. En välutbildad och motiverad personal är grunden för en god kvalitet i skolan. Den nya lärarrollen innebär att uppgiften har förändrats från att i första hand förmedla kunskaper till att handleda och stödja i lärandet. Dagens barn och ungdomar är mer självständiga och välinformerade än tidigare generationer och de förväntar sig ett arbetssätt som är anpassat till deras krav och deras förmåga att ta ansvar. En viktig del av lärarens kompetens är att kunna planera arbetet så att elevers och föräldrars inflytande över undervisningen ökar. Det är viktigt att skolan lämnar den snäva tidsstyrning som ofta blir följden av att kraven på läraren definieras av hur tiden ska användas i stället för vilka resultat som ska åstadkommas. Under perioden kommer flextid i skolan att prövas för de äldre eleverna. Vidare ska en kompetensutvecklingsplan göras där man tar hänsyn till de behov som finns på skolan, i arbetslaget och individuellt. All personal ska ha en kompetensutvecklingsplan vid periodens utgång. Elevers inflytande och ansvar Varje skola ska utveckla elevers inflytande och ansvar. Inflytande och ansvar är viktiga ingredienser i skolans demokratiska uppdrag. Det uppdraget handlar om att ge elever kunskap om demokratiska principer och om beslutsprocesser. Varje elev ska ha möjlighet till inflytande och ansvarstagande i den dagliga verksamheten och ges möjlighet att, efter förmåga, vara med och påverka sin studiesituation. Elevernas faktiska inflytande över undervisningen ska öka under perioden. Eleverna ska efter mognad och ålder få möjlighet att delta i beslut om hela verksamheten samt utbildningen. Därigenom får de förståelse för hur demokratins principer fungerar i vardagen. I den årliga trivselenkäten ska också elevernas inflytande utvärderas.

6 Skolan och omvärlden En tätare kontakt mellan skolan, arbetslivet och närsamhället ska upprättas. Varje klass bör ha ett fadderföretag som en naturlig del i samverkan mellan skola och näringsliv. PRAO verksamheten är viktig för att öka förståelsen inför ett kommande arbetsliv och är en kontinuerlig process under hela skoltiden. Varje skola ska innan periodens slut ha en partnerskola. Varje elev i skolan för de yngre barnen ska ha minst en nationell eller internationell kontakt och varje elev i skolan för de äldre barnens ska ha både en nationell och internationell kontakt. Under perioden ska skolledningen arbeta fram en plan för företagskontakter från årskurs 6 och framåt. Kultur Verksamheten ska från tidiga barnaår genomsyras av skapande aktiviteter såsom sång, musik, dans, rörelse, bild och form, drama samt berättelser som stimulerar språket, fantasin ochden känslomässiga utvecklingen. Genom att kulturaktiviteter integreras i det dagliga arbetet skapas nya möjligheter till kommunikation och lärande. Olika kulturer och kulturuttryck ska beredas utrymme i många sammanhang och därigenom berika vardagsarbetet och hjälpa barn och unga att hantera och förstå verkligheten. Eleverna ska erbjudas, fritt från avgifter från den enskilde, ett kulturarrangemang minst en gång per år. Miljö Skolan ska arbeta för att ge eleverna grundläggande miljöperspektiv genom : Naturstudier och utomhusaktiviteter Källsortering av skolans avfall Hushållning av vatten, värme, el och material på skolan Inköp av miljömärkta varor så långt det är möjligt Temadagar i miljö Servering av ekologisk mat i skolbespisningen i så stor utsträckning som det är möjligt

7 Hälsofrämjande livsstil Goda levnadsvanor måste grundläggas tidigt. Hälsofrågor ska därför ses som en viktig del i skolans arbete. God hälsa är dessutom viktig för en bra lärandemiljö. Fysisk aktivitet i form av lek och rörelse är en positiv och naturlig inkörsport till övrigt lärande. Skolornas kursplaner för ämnet idrott och hälsa har en tydlig hälsoinriktning, men uppgiften att skapa goda levnadsvanor och god hälsa är en gemensam fråga för flera ämnen och angår all personal, alla barn, ungdomar och föräldrar. Eleverna ska ha minst en fysisk aktivitet per dag. Temadagar Minst en temadag ska genomföras på alla stadier för att motverka intolerans och främlingsfientlighet. Dagarna ska kännetecknas av kulturell mångfald. Temadagar om hälsa, samlevnad, alkohol, narkotika och tobak ska genomföras regelbundet med barn/ungdomar i lämpliga åldrar. Måluppfyllelse Alla insatser i skolan ska leda till att varje elev utvecklas utifrån sina förutsättningar och når så hög måluppfyllelse som möjligt. Det finns flera sätt att mäta måluppfyllelse. Meritvärde och behörighet att börja gymnasiestudier är några. I Munkfors är skillnaden stor mellan könen vad avser andelen elever som studerar vidare i eftergymnasiala utbildningar. Flickorna ligger högst i statistiken i Värmland medan pojkarna ligger lägst. Här har skolan ett särskilt ansvar att öka andelen pojkar som söker sig till högre studier. Skolutvecklingen i Munkfors kommun ska syfta till att meritvärdet under perioden höjs och ska ligga över riksgenomsnittet. Alla elever som slutar grundskolan ska vara behöriga att börja gymnasieskolan. De elever från Munkfors kommun som går i gymnasieskolan ska årligen följas upp.

8