Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Transkript

1 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till utveckling och lärande och kommunens skyldighet att ta hänsyn till barns olika behov och förutsättningar. De barn som behöver stöd och stimulans ska enligt lagen få det 2. Därigenom vill man uppväga skillnader i förutsättningar mellan olika barn att tillgodogöra sig utbildningen. Nedan görs en genomgång av ett urval bestämmelser i den nya skollagen av betydelse för barn/elever med funktionsnedsättningar. Skriften riktar sig i första hand till föräldrar. Skollagen omfattar såväl förskola som förskoleklass, grundskola, fritidshem som gymnasieskola och även särskolan, specialskolan, sameskolan samt vissa former av vuxenutbildning som kommunen ansvarar för. Nedanstående genomgång begränsas emellertid till att gälla enbart förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem samt gymnasieskola. Referenser till den nya skollagens (Skollag, SFS 2010:800 olika kapitel och paragrafer anges i fotnot. Enligt skollagens terminologi är förskolan, förskoleklassen, grundskolan och gymnasieskolan, men inte fritidshemmet, egna skolformer. I denna text används emellertid för enkelhetens skull begreppen förskola (0-5 år) respektive samlingsbegreppet skola för att beteckna förskoleklass, grundskola, fritidshem samt gymnasieskola. Den nya skollagen följer en svensk skolpolitisk tradition att förskolan och skolan ska vara till för alla barn. Barn med olika typer av svårigheter ska kunna få det extra stöd de behöver, i första hand inom den reguljära verksamheten. Det innebär stora förpliktelser för kommunerna att leva upp till detta. Det förutsätter resurser, kunskap hos personalen och hög kvalitet på verksamheten. Stärkt föräldrainflytande Den nya skollagen lägger stor vikt vid föräldrars inflytande över sitt barns förskolerespektive skolsituation 3. Detta har en särskild betydelse för föräldrar till barn med funktionsnedsättningar som ofta tar ett stort ansvar för att förskole-/skolsituationen för deras barn ska fungera. Att hitta strukturerade former för hur samarbetet mellan hem och förskola/skola ska läggas upp och fungera är avgörande. En tydlig ansvarsfördelning mellan hem och förskola/skola lägger grunden för ett bra samarbete. I förskolans/skolans uppdrag ligger att erbjuda de stödinsatser och anpassningar som behövs och att samarbeta med föräldrarna. Föräldrar kan bidra med ovärderlig kunskap om barnets behov och sina 1 Skollag (SFS 2010:800) 2 1 kap kap. 12 1

2 erfarenheter. Det krävs ömsesidig respekt och tilltro till varandras förmåga för att göra det bästa möjliga av en ibland krävande uppgift, både för föräldrar och för lärare. Särskild hänsyn till barnets bästa En nyhet i den nya skollagen, som kan få en särskild innebörd för barn med funktionsnedsättningar, är bestämmelserna om att barnets bästa ska vara utgångspunkt för verksamheten. Barnets egen inställning ska inhämtas och barnets egna åsikter ska beaktas i frågor som rör honom eller henne 4. Förtydligande av förskolechefens respektive rektorns ansvar Den nya skollagen lägger också ett tydligt ansvar på ledningen för förskolan respektive skolan och fritidshemmet att ta ansvar för barn/elever med funktionsnedsättningar. Förskolechef (som ansvarar för ledningen av förskolan) respektive rektor (som ansvarar för förskoleklass, grundskola, fritidshem samt gymnasieskola), har det samlade pedagogiska ansvaret för barnets förskole- respektive skolsituation 5. I detta ligger en skyldighet att se till att barnet/eleven får särskilt stöd utifrån sina behov 6. Skyldighet att utreda behovet av särskilt stöd och att upprätta ett åtgärdsprogram Skolans skyldighet att utreda ett barns behov av särskilt stöd och att vid behov upprätta ett åtgärdsprogram har också stärkts i den nya skollagen genom att detta blivit ett lagstadgat ansvar. Rätten till detta gäller alla de skolformer som rektor ansvarar för enligt ovan (förskoleklass, grundskola, fritidshem och gymnasieskola). Rektor har enligt lagen ansvar för att behovet av särskilt stöd utreds, att det fattas beslut om detta och att det, om utredningen visat behov av det, utarbetas ett åtgärdsprogram 7. Se vidare under rubriken Särskilt stöd enl. 3 kap. skollagen. Beslut om åtgärdsprogram kan överklagas. Detta gäller även kvalitén på åtgärdsprogrammet. Se vidare under rubriken Om man som förälder inte är nöjd. Elevhälsa med tydligt ansvar Den nya skollagen tydliggör också att det för elever i förskoleklassen, grundskolan (och övriga obligatoriska skolformer) samt för gymnasieskolan ska finnas en elevhälsa som ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande och som ska stödja elevernas utveckling mot att nå utbildningsmålen. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal som kan tillgodose elevernas behov av specialpedagogiska insatser kap kap. 9, kap kap kap. 25 2

3 Skärpta åtgärder mot kränkande behandling Det är inte så ovanligt att barn med funktionsnedsättningar utsätts för mobbningar, trakasserier och andra kränkningar i förskolan eller skolan. Bestämmelserna i den nya skollagen är mycket skarpa när det gäller huvudmannens (kommunens) ansvar och skyldighet att både förebygga detta och att ingripa mot alla former av kränkande behandling. All personal inom förskola och skola har här ett ansvar. Personal som får kännedom om att ett barn ansett sig blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till huvudmannen som i sin tur skyndsamt ska utreda det som hänt och vidta åtgärder 9. När det gäller förbud mot diskriminering hänvisas till bestämmelserna i den särskilda diskrimineringslagen. Samma ansvar för fristående och offentliga skolor när det gäller att ta emot barn/elever i behov av särskilt stöd Genom den nya skollagen har det också blivit tydligare att fristående förskolor och skolor ska vara öppna för alla barn/elever, också dem med svårigheter. Hemkommunen ska betala för platsen, enligt samma principer som kommunen tillämpar vid fördelning till sin egen förskola respektive skola. Ett tilläggsbelopp för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd ska dessutom utgå, med reservationen att inte betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen 10. Förstärkt rätt att överklaga vissa beslut Den nya skollagen innebär också en förstärkt rätt för föräldrar att överklaga beslut som man inte är nöjd med beträffande sitt barns skolsituation. Det gäller bland annat beslut om utredning och åtgärdsprogram samt när det gäller elever i grundskolan också beslut om särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång 11. Se vidare under rubriken Om man som förälder inte är nöjd. Ansvaret för barn/elever i behov av särskilt stöd inom respektive skolform samt fritidshem I skollagens kapitel om Förskola, Förskoleklass, Grundskola, Fritidshem respektive Gymnasieskola 12 tydliggörs ansvaret för barn/elever i behov av särskilt stöd. Nedan beskrivs några av de stödinsatser som kan vara aktuella samt vilka specifika rättigheter och insatser som framgår av skollagens bestämmelser om särskilt stöd 13. Råd om hur man som förälder ska gå tillväga om man inte är nöjd ges också. Förskolan Förskolan, som nu är en egen skolform, ska enligt skollagen stimulera alla barns utvecklig och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnets behov 14. För barn med funktionsnedsättningar kan förskolan innebära ett viktigt utvecklingsstöd. Förskoletiden fungerar ofta relativt väl, tack vara att man där ofta kan arbeta 9 6 kap. 9, kap.23, 9 kap. 21, 10 kap.35, 14 kap. 17, 15 kap kap. 12, , 9, 10, 14, 15 kap kap kap. 2 3

4 mer flexibelt utifrån barns olika utvecklingsnivå och förutsättningar än i skolan. Likväl kan barnet redan i förskolan behöva en hel del särskilt stöd. Alla barn har rätt till förskola under minst 525 timmar om året från och med höstterminen det år barnet fyller tre år. Redan från ett års ålder ska barn erbjudas förskoleplats i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov av detta. Är föräldrarna arbetslösa eller föräldralediga har barn från och med ett års ålder rätt till förskoleplats minst 15 timmar per vecka 15. Plats i förskola ska även i andra fall erbjudas barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola 16. Plats ska till dessa barn erbjudas skyndsamt 17. Barnet ska erbjudas förskoleplats så nära sitt hem som möjligt och hänsyn ska tas till vårdnadshavarens önskemål Stödinsatser Den nya skollagen klargör att barn som behöver särskilt stöd i förskolan ska få det stöd som deras speciella behov kräver 19. De extra stödinsatser som kan vara aktuella (även om de inte regleras specifikt i lagen) är handledning och fortbildning till personalen, resursperson/personalförstärkning, minskning av barngrupper och ibland anpassning av lokaler. Barnet kan också behöva särskild träning och då är det önskvärt att denna integreras på ett naturligt sätt i verksamheten. Ett nära samarbete och regelbunden kontakt med föräldrarna är självfallet viktigt. - Utvecklingssamtal Personalen ska föra fortlöpande samtal med vårdnadshavaren om barnets utveckling och minst en gång per år ska man dessutom ha ett utvecklingssamtal om barnets utveckling och lärande 20. Förskollärare har det övergripande ansvaret för utvecklingssamtalet. Förskoleklassen Förskoleklassen ska stimulera alla barns utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Den ska också främja social gemenskap. Alla barn har rätt till förskoleplats minst 525 timmar från och med höstterminen då de fyller sex år, ibland tidigare Stödinsatser På motsvarande sätt som i förskolan kan barnet behöva olika typer av stöd och anpassningar för att kunna utvecklas optimalt. Särskilt viktigt är förberedelsen för skolstarten. Vissa av de särskilda stödinsatserna är, när det gäller förskoleklassen (i motsats till förskolan), reglerade i skollagen, bland annat rätten att få sitt behov av särskilt stöd utrett och, om så är motiverat, få ett åtgärdsprogram. Se vidare under rubriken nedan Särskilt stöd enl. skollagen 3 kap kap. 4,5, kap kap kap kap kap kap. 2,5,7 4

5 - Utvecklingssamtal Liksom i förskolan ska man varje läsår ha ett utvecklingssamtal om elevens lärande och utveckling. Vid utvecklingssamtalet ska, förutom lärare och vårdnadshavare, också eleven själv delta 22. Grundskolan Grundskolan är, i motsats till förskolan och förskoleklassen, obligatorisk, eftersom barn har skolplikt från och med höstterminen det år de fyller sju år. Grundskolan ska enligt skollagen ge eleverna kunskaper och värden och utveckla deras förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling och den ska främja social gemenskap 23. Detta gäller alla barn/elever, också dem som är i behov av särskilt stöd för att dessa mål ska kunna uppnås. - Stödinsatser Elever med funktionsnedsättningar kan vara i behov av en rad olika stödinsatser i grundskolan för att uppnå kunskapsmålen och i övrigt utvecklas utifrån sina förutsättningar. All berörd personal, inte bara lärarna utan även fritidshemspersonal, personal i skolbespisning, vaktmästare och andra behöver få information om vad barnets funktionsnedsättning innebär och hur de bäst ska bemöta barnet. Även kamrater kan behöva information och förklaringar. Att så sker i lämpliga former är skolans ansvar. Handledning till lärare av specialpedagog eller psykolog med kunskap om den aktuella funktionsnedsättningen är en viktig stödinsats. Kraven på att skolan ska tillhandahålla detta stöd har skärpts genom den nya skollagens bestämmelser om att det ska finnas en elevhälsa med såväl medicinsk som psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens 24. Liksom i förskolan kan barnet i grundskolan behöva en särskild resursperson för att ge individuellt stöd. Det är viktigt att denna person har pedagogisk utbildning och får stöd och handledning. En del barn kan behöva gå i en liten grupp eller särskild undervisningsgrupp för att få tillräckligt anpassat specialpedagogiskt stöd. Olika mellanformer, där barnet har sin basplacering i den ordinarie klassen men får stödundervisning i liten grupp, kan vara ett alternativ. För att skolsituationen ska fungera kan barnet behöva olika typer av anpassade läromedel och även pedagogiska hjälpmedel. Vissa av dessa stödinsatser, men långtifrån alla, är specifikt reglerade i skollagen. Elever som går i grundskolan omfattas av de bestämmelser om särskilt stöd som beskrivs i skollagens 3 kap. Det gäller bland annat rätten att få sitt behov av särskilt stöd utrett och, i de fall det är motiverat, ett åtgärdsprogram och även rätten till att vid behov få sitt behov av särskilt stöd tillgodosett i särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning eller genom så kallad anpassad studiegång 25. Se vidare nedan under rubriken Särskilt stöd enl. 3 kap. skollagen. - Utvecklingssamtal och utvecklingsplan Precis som när det gäller förskolan och förskoleklassen är läraren i grundskolan enligt den nya skollagen skyldig att ha återkommande utvecklingssamtal 26. Vid utvecklingssamtalet, som ska hållas minst en gång varje termin, ska både läraren, vårdnadshavare och eleven själv delta. Utvecklingssamtalet ska handla om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst ska stödjas. Informationen ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen. I vissa fall ska utvecklingssamtalet resultera i ett åtgärdsprogram (se nedan). Läraren ska vid utvecklingssamtalet lämna en skriftlig individuell utvecklingsplan 22 9 kap kap kap kap kap. 12 5

6 med omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven. Där ska också vid behov sammanfattas vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt möjligt inom ramen för läroplanen. Överenskommelser som görs mellan lärare, vårdnadshavare ska dokumenteras i utvecklingsplanen. - Betygssättning Enligt skollagens ska betyg sättas från och med årskurs 6 i grundskolan längs en sexgradig skala A- F, där A är högsta betyg och F representerar icke godkänt. Grundprincipen är att betygssättningen ska baseras på de specifika kunskapskraven för varje ämne. I vissa fall får läraren emellertid vid betygssättningen göra vissa avsteg från betygskriterierna i samband med betygssättningen i slutet av årskurs nio. Av skollagen framgår nämligen att om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i årskurs nio. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav 27 Om en elev ändå inte får godkänt i ett avslutat ämne ska det göras en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling och även en redovisning av vilka stödinsatser som vidtagits. Fritidshemmet Fritidshemmets uppgift är att vara ett komplement till förskoleklassen och de obligatoriska skolformerna. Barn ska enligt skollagen kunna erbjudas fritidshem om de av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av det, oavsett om föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar eller barnets eget behov i övrigt 28. Fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen då barnet fyller 13 år. Från och med höstterminen då barnet fyller 10 år kan fritidshem erbjudas i öppen fritidsverksamhet men elever som behöver särskilt stöd kan få gå kvar på fritidshem om de behöver det 29. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov och den ska främja social gemenskap. Också fritidshemmet ska vara öppet för alla barn, också de som har behov av särskilt stöd, och erbjuda dem det stöd de behöver 30. Elever i fritidshem omfattas av vissa av de bestämmelser om särskilt stöd som beskrivs i skollagens 3 kap, bland annat rätten att få sitt behov av särskilt stöd utrett och, om de har behov av detta, få ett åtgärdsprogram. Se vidare under rubriken Särskilt stöd enl. 3 kap. skollagen. Gymnasieskolan Gymnasieskolan är en frivillig skolform, avsedd för elever som fullföljt grundskolan. Syftet med utbildningen är enligt skollagen att lägga en god grund för yrkesverksamhet, fortsatta studier samt för personlig utveckling och deltagande i samhällslivet 31. Också gymnasieskolan ska vara öppen för elever med olika förutsättningar, förutsatt att de är behöriga. Utbildningen i gymnasieskolan består av nationella program (yrkesprogram eller högskoleförberedande) samt olika så kallade introduktionsprogram (preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion) kap. 21, kap kap kap kap. 2 6

7 -Stödinsatser Liksom i övriga skolformer kan elever med funktionsnedsättningar vara i behov av en rad olika stödinsatser och anpassningar av undervisningen för att klara sina gymnasiestudier. Av skollagen framgår att det finns utrymme för att göra anpassningar av innehållet i utbildningen på ett nationellt program för en elev om det finns särskilda skäl 32. Det är kommunen som beslutar om detta. Likaså finns vissa möjligheter att besluta att utbildningen får fördelas på längre tid än tre läsår 33. Likartade bestämmelser finns för de olika introduktionsprogrammen 34. Elever i gymnasieskolan omfattas av vissa av de bestämmelser om särskilt stöd som beskrivs i skollagens 3 kap, bland annat rätten att vid behov få sitt behov av särskilt stöd utrett och om så krävs, ett åtgärdsprogram. Se vidare under rubriken Särskilt stöd enl. 3 kap. skollagen. - Utvecklingssamtal och individuell studieplan På motsvarande sätt som i övriga skolformer framgår det av skollagen att man (i detta fall rektorn) ska se till att eleven i gymnasieskolan varje termin får en samlad information om sin kunskapsutveckling och studiesituation 35. Vårdnadshavares närvaro vid utvecklingssamtalet krävs inte. Varje elev ska också få en individuell studieplan Betygssättning På motsvarande sätt som när det gäller grundskolan (se ovan) framgår det av skollagen att läraren i gymnasieskolan vid betygssättningen kan bortse från enstaka delar av kunskapskraven om det finns särskilda skäl, såsom funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden 37. Särskilt stöd enligt skollagens 3 kap. Bestämmelserna om särskilt stöd finns i 3 kapitlet Barns och elevers utveckling mot målen 38 i skollagen och gäller samtliga skolformer, utom förskolan, och även fritidshem. Förutom grundskolan (och övriga obligatoriska skolformer) omfattas alltså även förskoleklassen och fritidshemmet samt gymnasieskolan, (och även gymnasiesärskolan, samt vissa utbildningar för vuxna som kommunen ansvarar för). Vissa av bestämmelser om särskilt stöd gäller dock enbart de obligatoriska skolformerna 39. Särskilt stöd får enligt lagens bestämmelser ges antingen i stället för den undervisning eleven skulle ha deltagit i eller som ett komplement till denna, och stödet ska i första hand ges inom den ordinarie klassen 40. Detta illustrerar tanken att eleven inte i onödan ska behöva särskiljas från den ordinarie klassen för att få det särskilda stödet. - Utredning och åtgärdsprogram Av bestämmelserna i 3 kap. framgår att särskilt stöd vid behov ska ges till de elever som riskerar att inte uppnå de kunskapskrav som minst ska uppnås, eller som har andra svårigheter i sin skolsituation. Skolpersonal, föräldrar, eleven själv, eller någon annan som kap kap kap kap kap kap kap kap kap. 7 7

8 befarar detta, ska anmäla saken till rektor. Rektor (eller den som rektor delegerar ansvaret till) i sin tur ska då se till att behovet av särskilt stöd utreds och det ska ske skyndsamt. Utredningen ska ske i samråd med elevhälsan (om det inte är uppenbart obehövligt). I vissa fall kan det även vara nödvändigt att man i samband med utredningen samarbetar med andra verksamheter 41. Om utredningen visar att eleven har behov av särskilt stöd så ska hon eller han också få det. Om rektor (eller ställföreträdare) beslutat att en elev är i behov av särskilt stöd ska det, enligt bestämmelserna i skollagen, utarbetas ett åtgärdsprogram 42 Det är rektors (eller ställföreträdares) sak att besluta också om detta. Visar utredningen i stället att eleven inte behöver något särskilt stöd ska rektorn besluta om att man inte behöver upprätta något åtgärdsprogram. Beslut om åtgärdsprogram kan överklagas (se nedan). Skyldigheten att upprätta åtgärdsprogram gäller samtliga skolformer och även fritidshem (men ej förskola). Det är viktigt att åtgärdsprogrammet har hög kvalitet och används som ett redskap i det pedagogiska arbetet. I skollagen sägs att det ska framgå av åtgärdsprogrammet vilka elevens behov är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Där sägs också att eleven själv och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. - Utformning av och former för av det särskilda stödet i vissa skolformer Utformningen av det särskilda stödet beskrivs i skollagens 3 kap. 43 specifikt för de elever som går i grundskolan och övriga obligatoriska skolformer. Av bestämmelserna framgår att stödet ska ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska kunna nå de kunskapsmål som minst ska uppnås 44. Om det finns särskilda skäl kan det särskilda stödet ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp än den som eleven normalt hör till (så kallad särskild undervisningsgrupp) 45. Av bestämmelserna framgår också att beslut om särskilt stöd kan vara så kallad anpassad studiegång, vilket innebär att man kan göra avvikelser från den timplan och de ämnen som annars gäller för utbildningen 46. Beslut angående, särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång kan överklagas och rektorn får inte delegera dessa beslut till någon annan. Se vidare nedan. Om man som förälder inte är nöjd 1. Vänd dig i första hand till förskolechef respektive rektor Som framhållits är det förskolechef respektive rektor som har det samlade ansvaret för barnets/elevens pedagogiska situation och därmed det yttersta ansvaret för beslut om stödinsatser. Därför är det i första hand henne eller honom man som förälder ska vända sig till för att framföra önskemål och synpunkter kring sitt barns skolsituation. Det är viktigt att framföra sina krav tydligt, gärna skriftligt och att begära tydligt besked om åtgärder. Om man får avslag bör man begära en beslutsmotivering. Bristande resurser är inte en godtagbar motivering för att inte ge en stödinsats om behovet av denna insats inte ifrågasätts. Inte heller 41 3 kap kap kap kap kap kap. 12 8

9 får man från skolans sida kräva att ett barn måste ha en diagnos för att få stödinsatser; behovet i sig ska vara avgörande. 2. Kommunen har det yttersta ansvaret Om man inte anser att förskolechef respektive rektor tar problemet på allvar eller man på annat sätt inte för gehör för sina krav bör man vända sig till ansvarig chef för förskola/skola i kommunen alternativt den politiska nämnd som är ansvarig, exempelvis barn- och utbildningsnämnd. Också här bör man framföra sina krav skriftligt. 3. Anmälan till Skolinspektionen Om man inte heller då får gehör för sin begäran kan man göra en anmälan till Skolinspektionen. Skolinspektionen har blanketter för att göra en sådan anmälan. Dit kan man även anmäla om ett barn utsätts för kränkande behandling i förskolan eller skolan. 4. Överklagande av beslut till Skolväsendets överklagningsnämnd Som nämnts kan vissa beslut angående särskilt stöd överklagas formellt (bland annat angående åtgärdsprogram, särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning och anpassad studiegång) 47. Man överklagar till Skolväsendets överklagandenämnd. Mer information Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten Skolväsendets överklagandenämnd Författare: Agneta Hellström Agneta Hellström kap. 12,16 9