Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Transkript

1 Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret Reviderad

2 INNEHÅLL: SYFTE s. 3 VÅRA STYRDOKUMENT s. 3 IRSTASKOLANS MÅL s. 4 VAD ÄR LÄS OCH SKRIVSVÅRIGHETER? s. 4 FMLS:s LISTA s. 5 HUR UPPTÄCKER VI ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD? s. 6 ELEVVÅRDSPERSONAL s. 7 ARBETSSÄTT s. 8 EXTRA ANPASSNINGAR OCH SÄRSKILT STÖD (åtgärdsprogram) s. 8 UTVÄRDERING s. 9 BILAGA 1-förhållningssätt s. 10 BILAGA 2-kompensatoriska hjälpmedel s. 11 2

3 SYFTE: Syftet med detta dokument är att tydliggöra arbetsgången i vårt arbete med barn i behov av särskilt stöd VÅRA STYRDOKUMENT: Salamancadeklarationen nr 2/2006 Erfarenheter från många länder visar att integrering av barn och ungdomar i behov av särskilt stöd uppnås bäst inom reguljära skolor som betjänar alla barn i ett lokalsamhälle. Det är i detta sammanhang som elever med behov av särskilt stöd kan uppnå de bästa inlärningsresultaten och delaktighet i samhället. (sid. 18) Skollagen: Kap. 3 3 Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2014:458) Skolans läroplan (Lgr-11): En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. (sid.8) Utbildningsplan för Västerås stad : Skolans viktigaste uppdrag är att arbeta för att alla barn, elever, och studerande, såväl flickor som pojkar, oavsett social bakgrund, ska klara skolans mål. I alla verksamheter ska fokus ligga på barnens och elevernas utveckling, lärande, kunskaper och behov. Verksamheten måste präglas av en god värdegrund där alla barn, elever och studerande får plats och där alla utifrån sina förutsättningar ska få den hjälp och det stöd de behöver. (s.5) 3

4 IRSTASKOLANS MÅL: Elever i behov av särskilt stöd har enligt styrdokumenten rättighet att få det stöd de behöver för sin skolgång och utveckling. I Lgr-11 kan vi läsa Läraren ska i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. (sid. 16) Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särkilt stöd. (sid. 14) Därför är det av stor betydelse att vi på Irstaskolan uppmärksammar och utreder behov av stöd samt planerar, genomför och följer upp olika insatser. Irstaskolans personal arbetar kontinuerligt med att utvidga förståelsen för elever i behov av särskilt stöd genom att ha ett gemensamt synsätt/förhållningssätt. Det är mycket viktigt att vi ser på våra elever utifrån ett helhetsperspektiv, dvs. på individ, grupp och skolnivå. (Se bilaga 1 och 2). För att förebygga att behov av särskilt stöd uppstår, pågår arbete i de olika enheterna utifrån våra elevers behov och förutsättningar. VAD ÄR LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER? Begreppet dyslexi används för att beteckna svårigheter med att lära in bokstavskoden och innebär att man inte ledigt kan läsa och/eller stava. Svårigheterna beror inte på svag begåvning, dåligt ordförråd eller allmänt svag språkbehärskning utan är specifikt knutna till själva koden = bokstäverna. Läs- och skrivsvårigheter är ett vidare begrepp och kan ha att göra med svagt ordförråd, otillräcklig undervisning, bristande motivation vid inlärning, dyslektiska problem etc. Inom förbundet Funktionshindrade med läs- och skrivsvårigheter (FMLS) talar man om läs- och skrivsvårigheter, medan vissa forskare föredrar ordet dyslexi. Läs- och skrivsvårigheter yttrar sig på många olika sätt: En person kan knappt skriva sitt namn. En annan kanske kastar om bokstäverna trots att han kan skriva. En tredje läser mycket sakta trots att han läser mycket och försökt få upp hastigheten. Någon kanske läser mycket bra men har svårt att få ner sina tankar på papperet. Andra kan få ner vad de vill säga men med en oändlig massa stavfel. 4

5 FMLS har sammanställt en lista över de vanligaste problemen: Du har svårt med dubbelteckning (t ex ett m eller två m) Du kastar om och tappar bokstäver Du förväxlar b-d, b-p, t-d, k-g, u-o, e-ä, i-e etc. Du kastar om siffror Du tappar ändelser och små korta ord, både när du läser och skriver Du har en svårläst handstil Du har svårt att göra skillnad på lång och kort vokal Du uttalar vissa ord fel Du talar otydligt Du tycker illa om att läsa högt Du läser långsamt, avkodningen tar mycket energi och innehållet går förlorat Du har svårt att följa en textrad eller att komma in på rätt ny rad Du tycker att bokstäverna rör sig på papperet, eller att de är otydliga och går in i varandra Du har svårt att förstå vad du läser, men inte om du får samma text uppläst Du blir fort trött och får ont i huvudet eller ögonen när du läser Du har svårt att minnas ordföljder, t ex alfabetet eller veckodagarna Du tar fel på höger och vänster Du känner dig sämre än andra Du har svårt att förstå även ett enkelt skrivet meddelande, då någon vill ha ett snabbt svar Du har mycket svårt att komma ihåg namn, årets månader i rätt ordning och multiplikationstabellerna Mer info finns att hämta på Känner du igen flera av dessa yttringar hos dig, ditt barn eller din elev, då rör det sig kanske om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi 5

6 HUR UPPTÄCKER VI OCH ARBETAR KRING ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD? Arbetsgång: Om klasslärare/vårdnadshavare/annan pedagogisk personal uppmärksammar att en elev har svårigheter i skolan (t.ex. riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen), kallar skolan till samtal. (Klasslärare/handledare har tidigare diskuterat problemet med arbetslaget, om arbetssätt, bemötande, grupperingar m.m.) Närvarande vid samtalet är klasslärare/handledare, ev. undervisande lärare, vårdnadshavare, eventuellt elev samt specialpedagogisk personal. Klassläraren/Handledaren ansvarar för mötet. Mötets syfte: Hur hjälps vi åt och går vidare? I första hand ges stödinsatsen i form av extra anpassningar som bör dokumenteras. ( Se Skolverkets allmänna råd: Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, 2014.) Det måste inte fattas något formellt beslut om denna form av stödinsats. (t.ex. extra färdighetsträning, individuella genomgångar, muntliga prov, särskild placering i klassrummet, digital teknik och extra resurshjälp) Om inte detta hjälper kan eleven vara i behov av särskilt stöd och då ska en utredning göras av klassläraren/handledaren. Blankett: Utredning och pedagogisk bedömning av elevs behov av särskilt stöd. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd skall ett åtgärdsprogram utarbetas. Blankett: Beslut om åtgärdsprogram för en elev i behov av särskilt stöd. Denna blankett ska undertecknas av rektor. (Se Skolverkets allmänna råd: Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, 2014.) Uppföljningsmöte anges och bör vara inom rimlig tid. Samtliga berörda får en kopia av åtgärdsprogrammet. All dokumentation samlar specialpedagogen/specialläraren och förvarar i låst skåp. Originaldokumentet skickas vidare till stadsarkivet för att diarieföras. Uppföljningsmöte följer samma rutiner. Om de åtgärder som planerats inte haft önskad effekt, ska skolans EHT/Områdesteam kopplas in. Elevhälsoteamet EHT/ 6

7 Områdesteamet är ett stöd för arbetslagen och klasslärarna/handledarna i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Vid behov planerar EHT/Områdesteamet ett samrådsmöte. Kallelse till samrådsmöte görs muntligen eller skriftligen av rektor eller den som rektor utser. Närvarande vid samrådsmöte är rektor, skolhälsovården, vårdnadshavare, ev. elev, klasslärare/handledare, specialpedagogisk personal och ev. annan yrkesgrupp t.ex. skolans psykolog. Mötet ska hållas i så liten grupp som möjligt för att värna om elevens integritet. Klassläraren/handledaren och specialpedagogen/specialläraren ansvarar (under samrådsmötet) för en nulägesrapport. Stor vikt ska läggas vid att se hela elevens situation både på individ, klass och skolnivå. Rektor ansvarar för mötet. De beslutade åtgärderna, med uppföljningsdatum skrivs i ett samrådsprotokoll. Rektor eller den rektor utser ansvarar för att protokoll förs. Samrådsprotokollet arkiveras på skolan. Originalet skickas in för diarieföring av specialpedagogen/specialläraren. ELEVVÅRDSPERSONAL: Rektor har det yttersta ansvaret för elever som behöver särskilt stöd. Skolläkare/Skolsköterska arbetar med elevernas fysiska och psykiska hälsa. Skolsköterskan har kontinuerlig kontakt med många elever i behov av särskilt stöd och deras föräldrar. Talpedagog arbetar med de elever som behöver stöd i sin taloch språkutveckling. Skolpsykolog handleder, stödjer och hjälper till att utveckla skolans arbete med att skapa bättre förutsättningar för elever i behov av särskilt stöd. Vid behov gör psykologen individuella elevutredningar. Specialpedagog/Speciallärare arbetar för att undanröja hinder för inlärning. Specialpedagogiken skall vara ett komplement till den ordinarie undervisningen för att så många elever som möjligt ska nå läroplanens kunskapskrav. (Kartlägger, analyserar 7

8 och bedömer elevers hjälpbehov.) Specialpedagogisk personal har kontinuerlig kontakt med elever i behov av särskilt stöd och deras föräldrar. Svalärare arbetar med de elever som har ett annat modersmål än svenska, för att de så snabbt som möjligt ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i klassrummet. Elevassistent/Resursperson arbetar stödjande utifrån speciell arbetsplan/arbetsbeskrivning för elever i behov av särskilt stöd. ARBETSSÄTT: För att kunna utnyttja skolans resurser och fördela särskilt stöd på bästa sätt är det viktigt att all pedagogisk personal har ett flexibelt arbetssätt. (Schemaändringar, grupperingar, studieteknik m.m.) Årlig screening genomförs (se Handlingsplan för läs- och skrivutveckling) bl.a. som underlag/stöd för specialpedagogens fortsatta arbete med elever i behov av särskilt stöd. Det är också av stor betydelse att all personal som elever i behov av särskilt stöd kommer i kontakt med, samarbetar. Elever i behov av särskilt stöd behöver känna att det finns en struktur i skolarbetet. Ett bra samarbete med hemmet är också naturligtvis mycket viktigt. Utvecklingssamtal ska ske regelbundet, då kan åtgärdsprogram upprättas och utvärderas kontinuerligt. EXTRA ANPASSNINGAR OCH SÄRSKILT STÖD (åtgärdsprogram): Skollagen (2010:800) 3. Kap. Barns och elevers utveckling mot målen Utredning 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller 8

9 om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Åtgärdsprogram 9 Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 eller i form av anpassad studiegång enligt 12 får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. UTVÄRDERING: Vi utvärderar handlingsplanen Elever i behov av särskilt stöd en gång per läsår. Utvärderingen sker i början av varje hösttermin. Sammankallande: Annika Ax. 9

10 BILAGA 1 IRSTASKOLANS FÖRHÅLLNINGSSÄTT ANGÅENDE ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Ge eleven en chans att visa sina starka sidor Använda sin berättarkonst Tala tydligt och förklara svåra ord Aldrig tvinga en lässvag elev till oförberedd högläsning Skriva tydligt på tavlan/ ge anteckningar i pappersform Jobba med alternativa redovisningsformer: bild, drama, musik m.m. Försöka ge eleven en lugn arbetsmiljö Förvarna i mycket god tid om läxor och prov Skriva prov vid datorn Låta någon läsa provet högt Låta eleven besvara provet muntligt Ge eleven extra tid Om möjligt kan eleven få egna läroböcker för att kunna göra understrykningar i texten Placera eleven nära läraren så att det är lättare att fråga om något är oklart (om eleven så önskar) Vid prov rättas inte stavfel, det är faktainnehållet som ska bedömas 10

11 BILAGA 2 KOMPENSATORISKA HJÄLPMEDEL SOM FINNS PÅ IRSTASKOLAN Tillgång till läromedel från Inläsningstjänst Läromedel med anpassade texter CD med skönlitterära texter/talböcker Förlängd tid vid prov Möjlighet till muntliga prov Anteckningshjälp (kopior) Individuell planering/läxor/arbetsuppgifter Läslinjal Överstrykningspennor Hörselkåpa Dator/Ipad med träningsprogram Rättstavningsprogram på datorerna Studieteknik Alla elever har tillgång till egen dator (år 7-9) Tillgång till Ipads. Digitala läromedel 11