1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Transkript

1 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en IUP? Det är en individuell utvecklingsplan som ska vara ett stöd för elevens lärande i skolan. Skolan har ansvar för att alla elever får en individuellt anpassad undervisning och att deras utveckling följs upp och planeras noga genom hela skoltiden. Alla elever i grundskolan ska därför ha en skriftlig individuell utvecklingsplan och den ska uppdateras minst en gång varje termin vid utvecklingssamtalet. En IUP ska bestå av 2 delar: 1 Skriftliga omdömen Ett omdöme i varje ämne som eleven läser under pågående termin. Omdömena ska beskriva vilka kunskaper eleven har i ämnet, vad eleven kan utveckla och hur man ska arbeta för att eleven ska utvecklas. De skriftliga omdömena skrivs av lärarna innan utvecklingssamtalet och för att du och ditt barn ska kunna förbereda er på ett bra sätt så bör ni ha fått läsa omdömena innan utvecklingssamtalet. 2 En framåtsyftande planering Den framåtsyftande planeringen skrivs under utvecklingssamtalet och här ska du som förälder och även ditt barn kunna påverka innehållet. I den här delen av IUP:n sammanfattar ni gemensamt vilka kunskaper eleven ska utveckla och också hur arbetet ska gå till för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt. 1Dags för utvecklingssamtal? Fråga efter ditt barns skriftliga omdömen. Du har rätt att komma förberedd. 2Fundera över vad ni vill att den framåtsyftande planeringen ska handla om. 3En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Skolverkets råd om IUP med skriftliga omdömen

2 Läroplan för hela skolan Läroplanen är den förordning som skolan ska följa. Det finns olika läroplaner för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och för de andra skolformerna. Alla läroplaner utgår från samma syn på kunskap och lärande och beskriver de övergripande mål och riktlinjer som gäller för skolans verksamhet. Skolans ansvar Enligt läroplanen är det skolans ansvar att möta eleven utifrån sina egna förutsättningar och att ta tillvara elevens egna förmågor, intressen och personlighet. Skolan ansvarar för att ge det stöd som behövs för att eleven ska utvecklas mot läroplanens mål. Detta ska ske i samarbete med elev och vårdnadshavare. En viktig del i läroplanen är att förankra samhällets grundläggande demokratiska värderingar hos eleverna. Skolan ska få eleverna att utvecklas till ansvarstagande individer med rättskänsla och förmåga till empati (medkänsla/omtanke om andra människor). Eleverna har också rätt att få kunskaper som behövs för att kunna delta aktivt i samhällslivet. De kunskapskrav som eleven ska klara av i varje enskilt ämne beskrivs i kursplanerna som är en del av hela läroplanen. Skolverkets hemsida Skolverkets läroplan för grundskolan Kursplan i varje ämne Kursplanerna är en del av skolans läroplan. Det finns en kursplan för varje ämne och alla kursplaner är uppdelade i 4 delar: 1 Motiv för ämnet i skolan Beskrivning av varför just detta ämne är viktigt. 2 Syfte Beskrivning av vilka kunskaper och förmågor som eleverna ska utveckla. Det är den här delen av kursplanen som ska ligga till grund för hur lärarna planerar och genomför undervisningen. 3 Centralt innehåll Beskrivning om vad som ska undervisas om i ämnet. Detta är uppdelat på skolår 1-3, år 4-6 och år 7-9. Utöver det centrala innehållet har lärarna möjlighet att också behandla annat innehåll i undervisningen. 4 Kunskapskrav Den sista delen i kursplanen beskriver vilka kunskaper som krävs för olika betygssteg. Det finns kunskapskrav för år 3, 6 och 9. I år 3 används inte betygssteg i kunskapskraven utan endast ett steg som motsvarar godtagbara kunskaper. I år 3 finns det bara kunskapskrav i engelska, matematik, svenska, svenska som andraspråk samt i SO- och NO-ämnena. I kunskapskraven för år 6 och 9 beskrivs vilka kunskaper som krävs för de olika betygsstegen. Det är elevens rättighet att känna till och förstå vilka delar av kursplanerna som behandlas i undervisningen. Det är viktigt att eleven förstår vilka kunskaper och förmågor som de förväntas utveckla. Det är lika viktigt att de också förstår kunskapskraven och hur de bedöms av läraren. Om inte eleven har förståelse för detta är det svårare för dem att utveckla de kunskaper som krävs!

3 Planering av undervisningen Ett sätt för lärarna att få eleverna att förstå detta är att göra en tydlig planering av varje undervisningsområde. I planeringen beskriver läraren ett undervisningsområde, t ex. om människokroppen. Målen med undervisningen beskrivs genom att lyfta fram kunskaper och förmågor från kursplanen i biologi, och kanske även i andra ämnen om man arbetar ämnesövergripande. Därefter beskriver läraren vilket innehåll undervisningen kommer att ha och hur det är kopplat till det centrala innehållet i kursplanen. Avslutningsvis beskrivs också vilka av kursplanens kunskapskrav som är kopplade till undervisningsområdet. En sådan här planering kallas ibland för en lokal pedagogisk planering och förkortas LPP. Fråga skolan om du kan få ta del av de planeringar som berör ditt barns undervisning! Det är inte konstigt att fråga läraren hur de arbetar med kursplanerna i undervisningen. 2Fråga om du kan ta del av skolans planering utifrån kursplanerna. 3Följ med i ditt barns skolgång. Kolla med jämna mellanrum av om planeringen följs. 4Prata med läraren om undervisningen känns fel och avviker från kursplanen det finns säkert en bra förklaring! Skolverkets kursplaner och kunskapskrav för grundskolan Bedömning och betyg Lärarna ska fortlöpande bedöma elevernas kunskapsutveckling i varje ämne. Skriftliga omdömen under pågående termin Minst en gång varje termin har du som förälder rätt att få ett skriftligt omdöme i varje ämne som ditt barn får undervisning i. De skriftliga omdömena ska beskriva vilka kunskaper ditt barn har och hur ditt barn ska göra för att komma vidare i sin kunskapsutveckling. Dessa omdömen är en del av ditt barns individuella utvecklingsplan, IUP. Betyg i slutet av varje termin Från och med höstterminen 2012 så ska alla elever i grundskolan få betyg från och med årskurs 6. Betygsskalan innehåller 6 steg, A F, där A motsvarar de högsta kunskapskraven och E den lägsta godtagbara nivån. F är ett icke godkänt betyg som innebär att eleven inte klarat av kunskapskraven för det lägsta betygsteget E. Om det saknas underlag för att sätta betyg på grund av att en elev har haft hög frånvaro så ges ett streck istället för ett betyg. Det finns bara kunskapskrav angivna för betygsstegen A, C och E. För att få betyget B så ska en elev ha klarat alla kunskapskrav för nivå C och en övervägande del av kunskapskraven för nivå A. På samma sätt måste en elev ha klarat av alla kunskapskrav för betygsteget E och en övervägande del av kunskapskraven för betygssteget C för att få betyget D. Betygstegen B och D innebär alltså att en elev är på väg mot nästa betygsteg. En viktig rättighet för ditt barn i skolan är att känna till och förstå kunskapskraven i varje ämne. Nationella prov I årskurs 3, 6 och 9 genomför alla elever nationella prov. De ämnen som proven ges i är olika för olika årskurser.

4 Årskurs 3: Matematik, Svenska och Svenska som andraspråk Årskurs 6: Matematik, Svenska, Svenska som andraspråk och Engelska Årskurs 9: Matematik, Svenska, Svenska som andraspråk, Engelska, SO-ämnen och NO-ämnen. Proven är ett hjälpmedel för att få en mer likvärdig bedömning i hela landet. Tanken är också att de ska vara ett stöd för betygsättningen. De nationella proven behandlar inte allt innehåll i kursplanen utan endast vissa viktiga delar. För att kunna sätta betyg måste läraren alltid ta hänsyn till mer än bara resultatet av de nationella proven i sin bedömning av elevernas kunskaper. 1Har ni inte fått några skriftliga omdömen under terminens gång? Fråga då efter dessa. De är grundläggande för barnets IUP. 2Har ditt barn fått ett betyg eller en bedömning som ni ifrågasätter. Prata med läraren, det ska finnas ett underlag och en förklaring till betyget. 3Alla betyg kan utvecklas, men särskilt betyder betygen B och D att ditt barn är på väg mot ett annat betyg. Uppmuntra det! Skolverkets kommentarer om likvärdig bedömning och betygsättning Skolverkets information om nationella prov Delaktighet skapar bra utvecklingssamtal Minst en gång varje termin ska skolan erbjuda dig och ditt barn ett utvecklingssamtal. Förr i tiden hölls det kvartssamtal tillsammans med elevens föräldrar. Fokus har sedan 1994 förskjutits från att skolan ger information till elever och föräldrar till en diskussion mellan tre jämbördiga parter. Elev, lärare och vårdnadshavare. Ett centralt ord kring utvecklingssamtalet är därför delaktighet. Det tänkt att ni som föräldrar och ert barn tillsammans med skolan och lärarna ska samarbeta kring ditt barns utveckling. En viktig förutsättning för delaktigheten är att samtalet genomförs just som ett samtal och inte enbart innebär ensidig information från skolan. Syftet med utvecklingssamtalet är att prata om hur ditt barns kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. För att ni ska kunna ha ett samtal om detta måste skolan ge tydlig information om ditt barns utveckling i förhållande till förmågorna och kunskaperna i läroplanen och kursplanerna Innan utvecklingssamtalet Lärarna förbereder alla utvecklingssamtal genom att skriva omdömen om elevernas kunskaper i alla ämnen. De skriftliga omdömena ska beskriva vilka kunskaper ditt barn har och hur ditt barn ska göra för att komma vidare i sin kunskapsutveckling. Dessa omdömen är en del av den individuella utvecklingsplan, IUP som ditt barn ska få varje termin. Ett bra sätt att förbereda utvecklingssamtalet är att be klassföreståndaren/mentorn om att få omdömena innan utvecklingssamtalet äger rum. På det sättet behöver ni inte ägna dyrbar tid under utvecklingssamtalet åt att läsa in er på nuläget. Istället kan du och ditt barn läsa igenom och diskutera omdömena i alla ämnen och på så sätt förbereda er för utvecklingssamtalet på ett bra sätt. Detta gör också att ni i förväg vet

5 vad samtalet kommer att handla om och ni kan också förbereda frågor som ni vi ta upp med läraren. Majoriteten av landets skolor skickar också hem ett antal frågor inför utvecklingssamtalet. Frågorna handlar ofta om att fånga upp ditt barns egna reflektioner kring skolan. Diskutera frågorna tillsammans med ditt barn. Svaren på frågorna blir en del av det underlag som finns med i samtalet. Under utvecklingssamtalet Samtalet bör ha någon form av dagordning. På den dagordningen bör dina och ditt barns frågor vara med som en naturlig och tidig del av samtalet, inte bara som en punkt när samtalet är på väg att ta slut. Ju bättre förberedda du och ditt barn är inför utvecklingssamtalet desto mer delaktiga har ni möjlighet att vara. Under utvecklingssamtalet ska läraren skriva en framåtsyftande planering vilket är en naturlig fortsättning på de skriftliga omdömena i varje ämne. Den här framåtsyftande planeringen utgör, tillsammans med de skriftliga omdömena, ditt barns individuella utvecklingsplan. Den ska uppdateras varje termin. Den framåtsyftande planeringen kan ses som ett protokoll från utvecklingssamtalet och den ska sammanfatta vilka insatser som krävs för att ditt barn ska utvecklas vidare både kunskapsmässigt och i övrigt. Ditt barns fortsatta utveckling är något som ni ska samarbeta kring och det innebär att det ni kommer fram till i utvecklingssamtalet inte enbart ska vara saker som ditt barn ska göra. Det kan också innebära att du som föräldrar ska hjälpa ditt barn aktivt på olika sätt. Givetvis innebär det också att skolan och lärarna ska göra saker som stödjer ditt barns utveckling. Det som ni tillsammans kommer överens om skrivs ned i den framåtsyftande planeringen. Den ska sedan fungera som en ledstjärna för det dagliga arbetet för eleven tillsammans med både lärarna och föräldrarna. Be att få en kopia på den framåtsyftande planeringen så att du har den aktuell och kan påminna ditt barn om vad ni har kommit överens om att ni ska arbeta vidare med. Efter utvecklingssamtalet För att ert barn ska utvecklas på bästa sätt och nå målen är det viktigt att ni engagerar er och gör de saker som ni har kommit överens om. Det är lika viktigt som att skolan gör sitt. Försök att hjälpa ditt barn med att hålla den framåtsyftande planeringen levande. Påminn om de saker som ni kommit överens om att arbeta vidare med och fråga ditt barn hur det går. I tonåren tar ditt barn större och större ansvar för sina studier och ibland kanske dina frågor och ditt engagemang kan uppfattas som kontroll. En ofta svår men viktig situation att hantera. 1Om du inte fått ditt barns skriftliga omdömen innan utvecklingssamtalet, fråga då efter dessa. Du och ditt barn har rätt att komma förberedda till samtalet. 2Anser du att förra utvecklingssamtalet hade fel fokus? Prata med läraren innan nästa samtal om vad ni skulle vilja prata om istället. 3Fråga läraren efter tips och förslag på vad du själv kan göra, hemma, för att hjälpa ditt barn i utvecklingen. 4Efter utvecklingssamtalet, be om en kopia av ditt barns framåtsyftande planering. Och påminn både dig själv och ditt barn om vad alla ska göra. 5Det är bara positivt för ditt barn och skolan att du är engagerad. Fortsätt att vara det!

6 Skolans dokumentation om eleverna I skolans uppdrag ingår det att dokumentera vissa saker kring eleverna skriftligt. Vad som ska dokumenteras finns beskrivet i grundskoleförordningen. Eftersom detta ingår i skolans uppdrag så behöver du som förälder inte lämna ditt samtycke. Tänk dock på att du som förälder har rätt att få information om vad skolan dokumenterar och att du har rätt att få ett så kallat registerutdrag, dvs. kopior på det som är dokumenterat om ditt barn. Du har också rätt att komma med synpunkter om rättelser i dokumentationen. Här kan du se en sammanställning av den dokumentation som skolan gör. Skriftliga omdömen om kunskaperna i varje ämne Omdömen ska skrivas i varje ämne som eleven läser under pågående termin. Omdömena ska beskriva vilka kunskaper eleven har i ämnet, vad eleven kan utveckla och hur man ska arbeta för att eleven ska utvecklas. Skriftliga omdömen om elevens utveckling i övrigt Elevens utveckling i övrigt, utöver den kunskapsmässiga utvecklingen, kallas ofta för elevens sociala utveckling. Det är läroplanens övergripande mål som ska ligga till grund för dessa. Det finns inga krav från Skolverket på att lärare ska skriva omdömen om elevens utveckling i övrigt, detta är ett beslut som fattas av skolans rektor. Framåtsyftande planering Den framåtsyftande planeringen skrivs under utvecklingssamtalet och här ska du som förälder och även ditt barn kunna påverka innehållet. I den här delen av IUP:n sammanfattar ni gemensamt vilka kunskaper som ska utvecklas och hur arbetet ska gå till för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt. Den framåtsyftande planeringen ska uppdateras varje termin i samband med utvecklingssamtalet. Individuell utvecklingsplan IUP En elevs individuella utvecklingsplan består av elevens alla skriftliga omdömen och den framåtsyftande planeringen. Åtgärdsprogram Du som förälder ska förvänta dig tydlig information om ditt barn riskerar att inte klara av kunskapskraven för den lägsta nivån E. Denna information ska finnas med i de skriftliga omdömena i varje ämne. Om en elev riskerar att inte klara av kunskapskraven för nivå E i ett ämne ska skolan genomföra en utredning för att se vilka behov av särskilt stöd som eleven har. Skolan ska skriva ett åtgärdsprogram för eleven. Där beskrivs vilka åtgärder som sätts in för att stötta eleven. I åtgärdsprogrammet ska det också stå när och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Åtgärdsprogrammet är ett komplement till den individuella utvecklingsplanen. Dessa dokument kan inte ersätta varandra. Åtgärdsprogrammet skrivs i samband med ett möte mellan dig som förälder, ditt barn och skolan. Betyg Från och med höstterminen 2012 så ska alla elever i grundskolan få betyg från och med årskurs 6. Betygsskalan innehåller sex steg, A F, där A motsvarar de högsta kunskapskraven och E den lägsta godtagbara nivån. F är ett icke godkänt betyg som innebär att eleven inte klarat av kunskapskraven för det lägsta betygsteget E. Om det saknas underlag för att sätta betyg på grund av att en elev har haft hög frånvaro ges ett streck istället för ett betyg. Det finns inga möjligheter att överklaga ett betyg. I skollagen finns däremot en möjlighet för den lärare som satt ett betyg att ändra betyget om det är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter. Skriftlig bedömning - betygsbilaga år 9 Om en elev inte klarar kunskapskraven för den lägsta nivån E för ett ämne i slutet av år 9, ska skolan som ett komplement till betygen skriva en skriftlig bedömning. Den skriftliga bedömningen ska innehålla information om vilka kunskapskrav eleven eventuellt har klarat av, vilken studieutveckling eleven har haft och vilka stödåtgärder

7 som skolan har satt in. Den skriftliga bedömningen är information för den mottagande gymnasieskolan så att de på bästa sätt kan stötta elevens fortsatta kunskapsutveckling. 1Du som förälder har rätt att få information om vad skolan dokumenterar om ditt barn. 2Begär ett så kallat registerutdrag, dvs. kopior på det som är dokumenterat om ditt barn. 3Upplever du att någonting är fel? Du har rätt att komma med synpunkter om rättelser i dokumentationen. Länk till grundskoleförordningen Länk till personuppgiftslagen Länk till Skolverkets råd om åtgärdsprogram Hur lär ditt barn bäst? Kvalitativa kunskaper Kraven på kunskaper förändras i takt med att samhället förändras. Den syn på kunskap och lärande som skolan i Sverige bygger på idag är kvalitativ. Enkelt uttryckt kan vi jämföra inlärning med att eleverna skaffar sig en verktygslåda där verktygen utgörs av olika kunskapskvaliteter eller förmågor. Dessa kan de sedan ta fram och använda i olika sammanhang. Exempel på sådana förmågor kan vara att barnen aktivt kan delta i en diskussion kring något, eller att de kan undersöka något och dra sina egna slutsatser. Kvalitativa kunskaper innebär att eleverna är aktiva i sitt eget lärande och utvecklar olika färdigheter och förmågor istället för att passivt matas med fakta och stoff som de ska kunna utantill. Lärarens roll blir att handleda eleverna och lägga upp undervisningen så att eleverna får chans att träna på de färdigheter och förmågor som de behöver utveckla. Vi både är och lär olika. Forskarna har kommit fram till att vi individer lär på många olika sätt. Vad som är bästa sättet för en person behöver inte alls vara det bästa för en annan. Vissa lär bäst när det är lugnt, tyst och ljust på en hård stol vid ett skrivbord. Andra lär bäst när de samtidigt lyssnar på musik, när belysningen är dunkel och halvligger i en soffa. En tredje grupp lär bäst om de INTE tvingas att sitta still utan får röra på sig. Vissa lär mest och bäst när de lyssnar. Andra lär mest och bäst när de läser. Vissa av oss har speciellt utvecklad intelligens på området musik. En del lär bäst på kvällen och andra på morgonen. Dessutom kan detta variera med både ålder, kön och etniskt ursprung. Komplicerat? Jovisst är det så. Men i allt detta finns intressanta utvecklingsmöjligheter. Behandla varje individ helt individuellt! Det ingår som en av de bärande tankarna i läroplanen för den svenska skolan. Problemet är att det av ekonomiska skäl inte är möjligt att skapa en skolverksamhet som i alla situationer och in i minsta detalj planeras utifrån varje individs preferenser. Hur lär jag? Forskarna menar att det är bra om barn redan tidigt får hjälp med att komma igång och lära känna sig själv på detta område. Det är viktigt att lära känna sig själv och hur man lär både bäst, ganska bra och sämst. Då kan varje person själv söka de situationer som gynnar deras eget lärande. Och därmed undvika de som inte är bra. Dessutom kan man träna på vissa situationer som man inser att man kommer att behöva vara en del av. Vi kan ju

8 inte räkna med att alla situationer planeras utifrån just mina egna speciella önskemål. Det kan vi inte kräva i skolan och inte senare i livet heller. Vill du veta mer om lärstilar? Kanske håller ditt barns skola redan på med detta. Då kan du säkert få mer information via skolan. Tips! 1Fråga skolan hur de arbetar med lärstilar. 2Prata med ditt barn, låt de själva reflektera över när de lär som bäst. 3Uppmuntra ditt barns lärstil hemma vid läxläsningen. Checklista 1 Utnyttja möjligheterna att få kontakt med och inblick i skolans arbete med ditt barn. Gå på föräldramöten och ta också del av den information som skolan lämnar ut skriftligt eller via nätet. 2 Har du fått ditt barns kunskapskrav i varje ämne? Om inte, fråga efter dessa. Ofta tydliggör skolan dessa i en lokal pedagogisk planering (LPP) Det är ditt barns rättighet att känna till och förstå vilka kunskapskrav som ska klaras av i alla ämnen. Läs igenom kunskapskraven tillsammans med ditt barn och fråga skolan om det är något ni inte förstår! 3 Minst en gång varje termin ska skolan genomföra ett utvecklingssamtal med ditt barn. Många skolor skickar hem frågor som de vill att du och ditt barn ska fundera igenom inför utvecklingssamtalet. Förbered er genom att svara på frågorna tillsammans. Ta god tid på er och ställ gärna lite extra frågor till ditt barn som kanske ger snabba svar. Om ni inte fått några frågor, hör då med skolan om detta är på gång. 4 I samband med utvecklingssamtalet ska du och ditt barn få skriftliga omdömen om ditt barns kunskapsutveckling i alla ämnen. De skriftliga omdömena skrivs av lärarna innan utvecklingssamtalet. För att du och ditt barn ska kunna förbereda er på ett bra sätt kan ni be skolan att få läsa omdömena innan utvecklingssamtalet. 5 Ett ord som ska känneteckna utvecklingssamtalet är delaktighet. Det är skolans uppgift att se till att du och ditt barn får utrymme att ställa frågor och uttrycka era åsikter. Försök att vara aktiv under utvecklingssamtalet! Tänk på att ju

9 bättre förberedda ni är desto bättre förutsättningar har ni att vara delaktiga! 6 Under utvecklingssamtalet ska läraren skriva en framåtsyftande planering vilket är en naturlig fortsättning på de skriftliga omdömena i varje ämne. Den framåtsyftande planeringen ska sammanfatta vilka insatser som krävs för att ditt barn ska utvecklas vidare både kunskapsmässigt och i övrigt. Ditt barns fortsatta utveckling är något som ni ska samarbeta kring. Det innebär att det ni kommer fram till i utvecklingssamtalet inte enbart ska vara saker som ditt barn ska göra. Det kan också innebära att du som föräldrar ska hjälpa ditt barn aktivt på olika sätt. Givetvis innebär det också att skolan och lärarna ska göra saker som stödjer ditt barns utveckling. 7 Se till att ni får en kopia på den framåtsyftande planeringen så att du har den aktuell och kan påminna ditt barn om vad ni har kommit överens om att ni ska arbeta vidare med! 8 För att ditt barn ska utvecklas på bästa sätt är det viktigt att ni engagerar er och gör de saker som ni har kommit överens om. Det är lika viktigt som att skolan gör sitt. Försök att hjälpa ditt barn med att hålla den framåtsyftande planeringen levande. Påminn om de saker som ni kommit överens om att arbeta vidare med och fråga ditt barn hur det går!