Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Transkript

1 Datum Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/ Anders Thomas rektor Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box TORSÅS Torskolan Allfargatan Direkttelefon Anders Thomas Anders E-post Bankgiro

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING sid Underlag sid 2 2. SKOLANS FÖRUTSÄTTNINGAR sid Organisation, styrning och ledning sid Lokaler och miljö sid 3 3. NORMER OCH VÄRDEN sid Mål sid Resultat sid Åtgärder för utveckling sid 5 4. KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER sid Mål sid Resultat sid Analys sid Åtgärder för utveckling sid 7 5. ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE sid Mål sid Resultat sid Åtgärder för utveckling sid 9 6. SKOLA OCH HEM sid Mål sid Resultat sid Åtgärder för utveckling sid ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN sid Mål sid Resultat sid Analys sid Åtgärder för utveckling sid SKOLAN OCH OMVÄRLDEN sid Mål sid Resultat sid Åtgärder för utveckling sid 13 1

3 1. INLEDNING Årets kvalitetsredovisning omfattar områdena normer och värden, kunskap och färdigheter, elevers ansvar och inflytande, skola och hem, övergång och samverkan samt skolan och omvärlden. 1.1 Underlag Målbeskrivningar från t.ex. Läroplan Skolplan Lokal arbetsplan för Bergkvara skola Fritidshemmens mål Likabehandlingsplan Resultat från t.ex. Arbetslagens utvärdering av den lokala arbetsplanen Enkäter från fritidshemmets barn och föräldrar gällande normer och värden God Läsutveckling för åk F-3 Läsutvecklingsschema (LUS) för åk 4-6 DLS-prov och andra tester Nationella prov för åk 3 och 5 2. SKOLANS FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE 2.1 Organisation, styrning och ledning Bergkvara skola ansvarar för undervisning och skolbarnomsorg från förskoleklass till årskurs 6. På skolan fanns under läsåret sammanlagt 126 elever med följande fördelning: Förskoleklass: 18 Åk 1-2 Blå: 14 Åk 1-2 Grön: 15 Åk 1-2 Röd: 15 Åk 3: 19 Åk 4: 13 Åk 5: 19 Åk 6: 22 Skolbarnomsorgen hade 65 barn inskrivna på fritidshemmet. Personalen består av grundskollärare, förskollärare, fritidspedagoger samt speciallärare. Bergkvara skola har en stabil och välutbildad yrkeskår med behörighet för sitt yrke. Ansvarig rektor är Anders Thomas 2

4 2.2 Lokaler och miljö Bergkvara skola är belägen i Torsås kommun. Skolan har närhet till mindre centrum och bostadsområden. Avståndet till centralorten Torsås är 5 kilometer. Den ursprungliga skolbyggnaden invigdes 1913 och är renoverad i flera omgångar, senast En tillbyggnad var klar Lokalerna är rymliga och funktionella men något slitna i den äldre delen. Matsal och gymnastiksal finns i två intilliggande byggnader Utemiljön är mycket god med trevlig och ändamålsenlig skolgård och med närhet till hav, skog och mark. 3. NORMER OCH VÄRDEN 3.1 Mål Målet är att eleven ska: Respektera alla människor Ta avstånd från kränkande behandlingar och istället hjälpa varandra Visa respekt även för sin materiella omgivning Detta når vi till exempel genom att: Vi har klassråd och elevråd regelbundet. Vi läser litteratur och diskuterar den. Vi har gemensamma dagar med hela skolan Vi har nolltolerans när det gäller kränkande behandlingar Vi försöker att alltid reda ut konflikterna direkt när de uppstår. Vi ordnar besök av människor med intressanta erfarenheter Vi arbetar delvis åldersblandat och personalen är delaktiga i arbetet i flera grupper. Vi arbetar i arbetslag och har en öppen dialog på skolan. Stabil personalgrupp. Vi har ett gemensamt ansvar för alla eleverna på skolan. Alla grupperna arbetar aktivt med EQ både förebyggande och i det dagliga arbetet. Det alltid finns vuxna ute på rasterna. Kriterier som visar om lyckats är: Barnen är lugna och trygga Barnen visar förståelse för människor som på något sätt avviker Barnen är hjälpsamma Eleverna vill gå till skolan och är positiva till den. Vi har en låg frånvaro bland vuxna och elever. Vi har en positiv stämning på skolan Det är lite skadegörelse och klotter. Vi har ett bra studieresultat. Få konflikter 3

5 Ordningsregler för Bergkvara skola Bergkvara skola har tillsammans med elever och föräldrar utarbetat följande ordningsregler. Prata i normal samtalston Gå inomhus Ha ett vårdat språk och lyssna på varandra På skolan hjälper vi varandra Var rädd om din skola. Både saker och människor Visa respekt för alla elever och vuxna på skolan Vi äter min för att alla skall få matro Håll ordning på dina saker Säg till vuxna vid problem Vara bra vänner och kompisar Gemensamt ansvar för en tyst och lugn klassrumsmiljö vid arbetspassen Säg förlåt om du gjort någon illa Lämna in eventuell MP 3 och mobil till berörd lärare. Återfås efter skoldagens slut Vi äter inte godis eller tuggummi under skoltid Fritidshemmen i Torsås kommun har i ett gemensamt måldokument enats om följande: Normer och värden Fritidshemmets verksamhet bygger på tanken att barns socialisation och utveckling sker i grupp. Gruppen utgör ett forum där ett demokratiskt tänkande, jämställdhet och andra värdegrundsfrågor kan omsättas i konkret handling. Mål På fritidshemmet får barnen möjlighet att: Utveckla sin självkänsla och identitet i samspel med andra Hantera konflikter och lösa dem på ett positivt sätt Tänka och handla självständigt Visa hänsyn, hjälpsamhet och artighet Lägga grunden till ett miljötänkande Detta når vi genom att: Vuxennärvaro Lära barnen konflikthantering Ge barnen möjlighet att ta eget ansvar genom t.ex. att förbereda något för andra Arbeta aktivt för sammanhållningen och kamratandan i gruppen Ta ansvar för miljön i vardagen 4

6 Kriterier som visar att vi lyckats: Nöjda barn och föräldrar Personal som trivs på sitt arbete Alla får vara med i aktivitet och lek Barnen uppmuntrar och stödjer varandra Barnen vågar uttrycka sig och stå för vad de tänker och tycker Barnen lyssnar på vad andra har att säga Barnen deltar aktivt i undanplockning och städning 3.2 Resultat Resultatet är i stort sett bra. Det har varit lite oroligt på rasterna och vissa platser på skolgården har eleverna uppfattat som mer otrygga. Personalen har beslutat att intensifiera arbetet med elevernas trygghet på skolgården. Vi upplever att de flesta elever uppfyller målen. I enkätresultatet från barn och föräldrar på fritidshemmet så uttrycker en stor majoritet av barnen att de trivs på fritids, att de har bra kamratkontakter, att vuxna lyssnar på dem samt att de vågar uttrycka sin åsikt. Deras föräldrar uppger att deras barn alltid eller ofta trivs på fritidshemmet och fungerar i samspelet med andra barn och vuxna. Deras barn klarar oftast konflikthantering och visar hänsyn, hjälpsamhet och artighet. 3.3 Åtgärder för utveckling Vi har kommit fram till att följande åtgärder behöver genomföras: - äldre elever tar hand om någon rastaktivitet - organisera elevrådet nästa läsår med en ansvarig vuxen samt rektor - införa en punkt på arbetsenhetskonferensen som kallas Arbetsmiljön på skolan för att delge varandra eventuella problem 4 Kunskaper och färdigheter 4.1 Mål Målet är att: Elever i slutet av år 1 ska kunna läsa och förstå en kortare text. Alla elever från år 1 har en egen arbetsmapp på nätverket där man sparar sina arbeten samt att man från år 4 kan hantera ett ordbehandlingsprogram. Elever ska känna sig trygga och trivas i skolan. Ha klara och tydliga kunskapsmål i samtliga skolämnen. Eleverna i år 3 och 5 ska vara godkända i de årliga nationella proven. 5

7 Detta når vi genom att: Undervisningen sker i så stor utsträckning som möjligt anpassad efter gruppen och den enskilde individen. Varje elev har från år 1 en egen individuell utvecklingsplan Redan i förskoleklassen jobba mycket med språk och språkutveckling. Detta sker för att utveckla elevens språkliga medvetande, ordförråd och att i tal och skrift uttrycka sig väl. Använda datorn som ett naturligt hjälpmedel i skolan. De elever som är i behov av särskilt stöd ska få den hjälp de behöver och ha aktuella åtgärdsprogram. Trygghet når vi genom en väl fungerande personalgrupp som har en gemensam elevsyn och som sätter upp klara och tydliga regler. Alla ska se till att dessa regler efterlevs. Kriterier som visar hur vi lyckats är: När eleven känner sig delaktig och tar ansvar för sitt arbete. När man som pedagog känner att gruppen utvecklas och går framåt både kunskapsmässigt och socialt. När alla elever har en egen IUP. När alla elever i slutet av år 1 kan läsa och förstå en kortare text. När eleven kan uttrycka sig i tal och skrift på ett förståligt sätt. När eleven kan använda ett ordbehandlingsprogram. När eleven kan söka relevant fakta som stöd i undervisningen. När de elever som inte når målen får det stöd de behöver i aktuella åtgärdsprogram. När alla elever i år 3 och 5 är godkända i de nationella proven. När vi har hög närvaro bland elever och god stämning på skolan. 4.2 Resultat Skolan har en rad olika tillfällen för kunskapsuppföljning. Förskoleklassen till årskurs 3 arbetar med God Läsutveckling och årskurs 4-6 med LUS (LäsUtvecklingsSchema). Förutom detta så tillkommer en del s.k. DLS-test samt givetvis nationella prov. Åk 3 har för första gången genomfört nationella prov i svenska och matematik. Åk 5 har nationella prov i svenska, matematik och engelska. Resultaten för åk F-3 är genomgående goda i svenska och matematik. Andelen godkända på de nationella proven har sjunkit i svenska medan resultaten förbättrats rejält i matematik. Årskurs 5 visar goda resultat med mycket hög godkändnivå på de nationella proven i årskurs 5. De elever som inte klarat proven är kända och insatser har gjorts redan tidigare. Övriga slutsatser: De flesta elever kan läsa och förstå en enklare text. En del elever saknar egna mappar i nätverket Citrix. 6

8 Vid utvecklingssamtal och andra samtal med föräldrar och elever framkommer att eleverna trivs på skolan. Varje pedagog utformar mål utifrån de nationella kursplanerna i avvaktan på de nya nationella kunskapsmålen. Resultat från de olika proven. Siffrorna anger de elever som nått godkänd nivå Procent Antal F-klass Fonolek av 18 Åk 1 Sv Bas av 19 Åk 2 Läsförståelse av 23 Åk 3 Nat. Prov Sv av 19 Åk 3 Nat.Prov Ma av 19 Åk 4 Läsförståelse 46 6 av 13 Åk 5 Nat. Prov Sv av 19 Åk 5 Nat.Prov Ma av 19 Åk 5 Nat.Prov Eng av 19 Åk 6 Sv 91 2 av Analys Analys har skett av de nationella proven. Eleverna har lyckats mycket bra i årskurs 5. Årskurs 3 genomförde nationella prov för andra gången. Siffrorna visar att resultatet i både svenska och matematik är goda. Resultatet i svenskan har sjunkit något men för eleverna är det infört insatser sedan tidigare. I matematik så har resultatet förbättrats vilket kan bero på en satsning inom matematikområdet. Behovet av stöd till eleverna är stort och resurserna har inte räckt för att täcka detta. 4.4 Åtgärder för utveckling Vi kommer att arbeta med att förbereda eleverna med mer s.k. matte-prat och problemlösningar. Matematiken kommer att bli ett prioriterat område i Torsås kommun med s.k. matematikprojekt vilket vi tror kommer att utveckla vårt arbete med matematiken. 5. Elevers ansvar och inflytande 5.1 Mål Ansvar Eleven bör ta ansvar för: Sitt lärande för att nå målen Hur man är som medmänniska Sin arbetsmiljö 7

9 Detta når vi till exempel genom att: eleven är delaktig i och förstår sin planering och övrigt arbete i skolan eleven ska känna till målen som bestäms i IUP:n vid utvecklingssamtalet samt förstå vad han/hon behöver träna mer på respektera alla människor själva vara en bra medmänniska vara rädda om material både inom- och utomhus Kriterier som visar om vi lyckats är: genom uppföljning med utvärdering, enkäter och tester genom trivselenkät och samtal ska göras med eleverna att det inte är någon skadegörelse på skolan Inflytande Eleven bör ta ansvar för, inflytande: Eleven ska ha inflytande och kunna påverka sitt lärande i skolan efter sin förutsättning och förmåga. Inflytandet ökar med elevens mognad och utveckling Detta når vi till exempel genom att: eleven planerar delar av sin skoldag eleven varierar redovisningsformer eleverna erbjuds olika arbetssätt för att nå ett mål eleven är delaktig i klassråd och elevråd eleven får arbeta efter ett demokratiskt synsätt eleven är delaktig i målen som bestäms i IUP:n vid utvecklingssamtalet Kriterier som visar om vi lyckats är: genom utvärdering och uppföljning av planeringsboken genom utvecklingssamtal med elever och föräldrar genom diskussion och utvärdering i klassråd, elevråd samt i den övriga utvärderingen i klassen 8

10 Fritidshemmen i Torsås kommun har i ett gemensamt måldokument enats om följande: Barns delaktighet och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig skall omfatta alla barn. Mål På fritidshemmet får barnen möjlighet att: Ge förslag på aktiviteter och hur de skall genomföras Ha inflytande över gruppaktiviteter och sina egna aktiviteter Ta ett personligt ansvar för sina handlingar och fritidshemmets miljö Delta i demokratiska processer Detta når vi genom att: Erbjuda forum där barnens idéer kan föras fram Vara lyhörd för barnens idéer i det vardagliga arbetet Ge barnen möjlighet att ta eget ansvar Kriterier som visar att vi lyckats: Barnen deltar i demokratiska processer i vardagen med idéer och förslag, diskussioner, beslut och genomförande Barnen känner sig delaktiga Barnen tar ansvar för sig själva genom att tala om när de kommer, vad de tänker göra och när de går Barnen tar ansvar för sina saker och för miljön på fritidshemmet 5.2 Resultat Vi upplever att vi har en gemensam positiv anda som genomsyrar hela skolan. Eleverna är delaktiga och tar ansvar för sin planering. De kan i stor utsträckning påverka sitt lärande inom givna ramar. En del i detta är att de äldre eleverna regelbundet kommer och hjälper till i åk 1-3 och att åk 3 arbetar med 4-6:an minst en gång i veckan På fritidshemmet anger barnen att de är radda om fritidshemmets saker och att de är ganska bra på att ta om sina egna saker. De tar ansvar över att säga till när de kommer och går på fritidshemmet. De flesta av barnen tycker att de får vara med och bestämma vad man ska göra på fritidshemmet och att kommer med idéer och förslag på vad man ska göra på fritidshemmet. 5.3 Åtgärder för utveckling Vi kommer att fortsätta arbetet med att utveckla samarbetet mellan olika grupper på skolan och vara måna om att skapa en stark vi-känsla på hela skolan. Fritidshemmet behöver arbeta vidar med att barnen får vara mer med och bestämma och komma med idéer. 9

11 6. Skola och hem 6.1 Mål Vi vill värna om ett gott samarbete mellan skolan och hemmet. Med detta menar vi att det ska finnas en kontinuerlig och öppen dialog mellan skolan och hemmet där föräldrarna ses som en resurs. Föräldrarna ska känna sig delaktiga i skolarbetet. Detta når vi till exempel genom: Veckobrev Att eleverna utvärderar på olika sätt varje vecka. Planeringsboken kommer hem för påseende varje vecka. Föräldramöten Utvecklingssamtal Vi har alltid öppet för föräldrabesök Vi är nåbara Kriterier som visar om vi lyckats: När vi får positiv respons från hemmen i hembok eller planeringsbok. När det är god närvaro på föräldramöten och andra aktiviteter. Fritidshemmen i Torsås kommun har i ett gemensamt måldokument enats om följande: Samarbete mellan fritidshem, hem och med andra verksamheter Ett gott samarbete är en självklar del av fritidshemmets verksamhet och en viktig kvalitetsfaktor. Ett nära samarbete mellan olika verksamheter främjar utvecklingen av en gemensam syn på barns utveckling och lärande. Mål Skapa ett nära och förtroendefullt samarbete med barnets vårdnadshavare. Ta hänsyn till vårdnadshavares olika möjligheter att delta i och påverka verksamheten I samarbete med förskola, förskoleklass och skola utgå från barnens behov och intresse I samarbete med förskola, förskoleklass och skola skapa en kontinuitet för att underlätta övergångar mellan olika verksamheter 10

12 Detta når vi genom att: En god vardaglig kontakt med vårdnadshavare och andra verksamheter En gemensam pedagogisk grundsyn i de olika verksamheterna Barnen och deras behov och intressen sätts i fokus Kriterier som visar att vi lyckats: Verksamheten fungerar bra Fasta rutiner finns för överlämningar mellan verksamheterna Nöjda föräldrar och trygga barn 6.2 Resultat - Vi är måna om och har en god kontakt med hemmen - Vi har lärarrepresentant och rektor med på BUS-möten (föräldraföreningen) vilket vi upplever viktigt för en bra dialog mellan skola och hem. 6.3 Åtgärder för utveckling Vi behöver utveckla en levande hemsida för att nå ut med information till alla intressenter på ett bättre sätt än idag. 7. Övergång och samverkan 7.1 Mål Övergången ska underlättas för barnen. Målet är att elev och förälder ska känna sig trygga vid övergången från förskola till skola, vid byte av lärare och vid sammanslagning av klasser samt vid övergången till högstadiet. Detta når vi till exempel genom att: Överlämnandesamtal Den mottagande läraren besöker sina kommande elever i deras miljö Eleverna ska få besöka kommande lärare och lokaler vid flera tillfällen Läraren bör följa med sina gamla elever någon gång varje vecka. Ev. arbeta parallellt med den nya läraren. Äldre elever hjälper till bland yngre elever, för att skapa vi-känsla. De äldre redovisar för de yngre Aktivitetsdagar med blandade grupper Elevens val med blandade grupper 11

13 Kriterier som visar om vi lyckats: Ovanstående punkter har genomförts på skolan så att alla inblandade är nöjda med resultatet. Eleverna känner en vi känsla och känner sig trygga på skolan Eleverna känner sig trygga inför flytten till högstadiet 7.2 Resultat Övergången inför fungerade bra mellan åk 3 och åk 4. Vi upplever att vi har väl fungerade former vid övergångar. Vi har ett tillåtande arbetssätt på skolan som gör att både yngre och äldre elever kan samverka. Lärarna samverkar vid elevens val. Vid genomförandet av nationella prov i både åk 3 och 5 fungerade samarbetet mycket bra eftersom alla i arbetslaget hjälptes åt. 7.3 Analys Vi upplever att skolan är lagom stor för att på ett naturligt sätt skapa en vi-känsla. 7.4 Åtgärder för utveckling Vi ska ta tillvara på varandras kompetenser och hjälpa varandra i undervisningen på ett bättre sätt än tidigare. 8. Skolan och omvärlden 8.1 Mål Kriterier som visar om vi lyckats: När eleverna diskuterar sådant spontant. Det är viktigt att inte skolan blir en skyddad verkstad utan att vi har en öppenhet mot samhället. Detta når vi till exempel genom att: Vi tittar på nyhetsprogram och diskuterar varje vecka. Vi har brevvänner, både i närområdet och i världen. Vi bjuder in personer med olika kunskaper till skolan. Vi gör studiebesök. Vi använder IT för att öka kunskapen. Kriterier som visar om vi lyckats: När eleverna diskuterar vad som händer i samhället och i världen i stort spontant. 12

14 8.2 Resultat Årskurs 4-6 studerar Lilla löpsedeln regelbundet. Skolan arbetar fortlöpande med aktuella frågor. 8.3 Åtgärder för utveckling Vi försöker upptäcka och uppleva närområdet bättre genom studiebesök och att bjuda in föräldrar eller andra vuxna till skolan. 13

15