Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Transkript

1 Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar och beskriver allt det stöd som finns när det gäller att nå, få och behålla ett jobb. Nyckeln till arbete kan användas både för självstudier och i grupp. Den här studiehandledningen är framför allt en hjälp när Nyckeln till arbete studeras i grupp. Det kan ske antingen genom en förening eller till exempel via ett studieförbund. En bra form för gemensamt lärande är studiecirkelformen. Den bygger på att alla deltagare bidrar och påverkar. Studiecirkelformen baseras på jämlikhet och att ingens kunskap är mer värd än någon annans. En studiecirkel kring Nyckeln till arbete kan ha som mål att upptäcka verktyg för att på egna villkor närma sig arbetsmarknaden. Att tillsammans med andra diskutera och jämföra erfarenheter av arbete och jobbsökande gör att man kan upptäcka möjliga vägar till arbete. I en studiecirkel kan man även göra olika övningar och prova tekniker som har med jobbsökande att göra. Det kan vara ett sätt att förtydliga erfarenheter, strategier och målsättningar. I studiecirkeln är alla deltagarna aktiva och påverkar innehållet. Men kom ihåg att ingen är tvungen att dela med sig av erfarenheter som man hellre vill behålla för sig själv. Samtalsklimatet ska alltid vara tryggt och respektfullt. Allt som sägs är frivilligt. En positiv effekt av studiecirkeln är att bli stärkt som person. De insikter man har kan andra ha nytta av och man själv kan lära sig av de andra. På engelska (och svenska) talas om empowerment som makt och kontroll över sitt eget liv, men också kunskap och medvetenhet om ens livssituation. Empowerment kan leda till att man får kraft att förändra och till exempel komma ut på arbetsmarknaden.

2 Men det är också viktigt att få en nyanserad och sansad bild av sig själv. Erfarenheter, målsättningar, motiv, krav och stöd ska samsas till en realistisk syn på en själv i förhållande till arbetsmarknaden. Rekrytera genom kompisnätverk, sociala medier eller de nyhetsbrev och mailingslistor föreningarna har. Om cirkeln anordnas via kommunens arbetsmarknadsenhet eller inom exempelvis daglig verksamhet används givetvis dessa kanaler. I vår tid är det svårt att få till återkommande fysiska möten. Många har olika engagemang på flera fronter och det är svårt att förutse framtiden under längre tid. Därför gör det ingenting om inte alla är med alla gånger. Man kan komma in en enstaka gång och prova på. Det är ändå praktiskt om det finns en fast kärna av deltagare. Annars kan det bli så att man får börja om vid varje ny träff. Självklart kan man ha en diskussionsgrupp eller mailinglista som komplement till fysiska träffar. Men det kan också vara en poäng att under tiden mellan träffarna samla på sig tankar och idéer. TIPS TILL CIRKELLEDAREN Även om man inte arrangerar studiecirkeln om Nyckeln till arbete via ett studieförbund är det klokt att använda studiecirkelpedagogiken som medel för gemensamt kunskapssökande. Till skillnad från top-down-lärande bygger studiecirkeln på att alla delar med sig av sina egna erfarenheter och insikter. Tillsammans söker man som grupp ny kunskap. Cirkelledaren organiserar och leder diskussionen, håller koll på klockan och så vidare. Men det är inte nödvändigt att cirkelledaren vet mer än de andra om själva ämnet. Däremot kan ledaren behöva stötta och uppmuntra andra till nya steg i lärandeprocessen. I varje grupp varierar kunskapsnivån mer eller mindre. Ta vara på den kunskap som finns, och ta även vara på de behov som uttrycks. Som

3 cirkelledare är det viktigt att särskilt vid första tillfället lyssna in och fånga var och ens intressen, behov och kunskapsbakgrund. Detta för att kunna göra ett upplägg som anpassas till deltagarnas behov och nivå. Besluta sedan gemensamt om en lämplig användning av Nyckeln till arbete. Om alla redan är mycket kunniga i att söka arbete, men saknar vissa specialkunskaper kan ni gå direkt till Faktadelen. Om däremot flera känner sig osäkra kring möjligheten att arbeta är det första avsnittet i Nyckeln till arbete värt att fördjupa sig i. Involvera gruppen i att planera och göra upplägget för de olika tillfällena. Är det en formell studiecirkel inom ett studieförbund måste ofta en studieplan göras vid första tillfället. Men i övriga fall är det förstås bra att ha en överenskommen plan. Som cirkelledare har du kanske idéer som kan ligga som utgångspunkt för det gemensamma arbetet med studieplanen, men var lyhörd inför de åsikter som kommer fram i gruppen. Tänk på att det kan vara ovant för somliga att själva få vara med och styra upplägget. Många kanske är mer vana vid färdiga kurspaket och ställer sig frågande inför en cirkelledare som öppnar upp för delaktighet. Den kanske viktigaste uppgiften för en cirkelledare är att skapa en angenäm och öppen stämning. Kom i god tid, möblera så att alla ser varandra, ordna fika och tänd kanske några ljus! Det är stor skillnad att komma till en välkomnande miljö mot att kastas in i en stressig situation. Sedan gäller det att skapa ett diskussionsklimat där alla vågar prata ärligt och fritt. Ingen ska känna sig dum eller utanför. Därför kan det ofta vara bra att först gå igenom vilka spelregler som gäller för samtalet. Exempel på sådana spelregler kan vara: Håll tiderna. Tänk på att alla i gruppen följer med i det du vill säga. Om du inte vet hur du ska bete dig gentemot en person; fråga personen hur hen vill ha det. När du vill säga något så vänta tills samtalsledaren ger ordet till dig.

4 Avbryt inte den som pratar. Prata till varandra, inte om varandra. Ifrågasätt inte någon annans funktionsnedsättning. Ge inte direkta råd till andra om hur de ska göra, utan berätta istället hur du själv gjort. Låt andra hitta sin egen lösning! GRUPPLÄRANDETS DYNAMIK Första gången presenterar sig deltagarna och berättar om relevanta erfarenheter och förväntningar på cirkeln. Tänk på att det ofta är bra att inte släppa presentationen helt fri utan utgå från en gemensam fråga, till exempel berätta om ditt första jobb!. Släpper man helt fritt kommer vissa dra hela den lysande karriären och andra knappt säga sitt namn. En bra utgångspunkt för en cirkel är att starta i det som gruppdeltagarna bär med sig. I det här fallet erfarenheter av att söka arbete! Vilket stöd har ni fått och inte fått? Försök också att beskriva de behov av kunskap ni har idag och vad ni tror att Nyckeln till arbete kan tänkas förmedla. Vid första tillfället är det också viktigt att gå igenom praktiska saker som fikatider och om fika kostar något. Vill alla dela med sig av telefonnummer och mailadress så skicka runt ett tomt papper som sedan kan kopieras (finns säkert mer digitala metoder...). Cirkelledarens roll är att lyssna på allt som sägs och föra in det i den gemensamma diskussionen. När man träffas flera gånger är det bra att i början av varje träff återkoppla till det som hänt förra gången. Gör en sammanfattning och fråga vad deltagarna tänkt efter förra tillfällets diskussion. Detta är viktigt för att komma tillbaka till den punkt där man slutade, men också för fånga upp alla de tankar som med all sannolikhet blivit resultatet av tidigare diskussioner. Det är också en bra idé att vid slutet av varje tillfälle sammanfatta diskussionen och fråga deltagarna om de håller med om sammanfattningen.

5 Människor är olika bra på att ta för sig av både socialt utrymme och talartid. Ibland kan det bli nödvändigt att vänligt bromsa någon som talar mycket eller riskerar att ta över. Tvinga ingen att tala, men fråga alla i gruppen om de har något att tillägga eller något nytt att säga. Det kan också vara bra med konkreta frågor om hur man löst en viss situation eller känt sig när något speciellt hänt. Den som är tyst och blyg kan behöva en sådan liten puff för att komma till tals. Ibland vill någon "bara lyssna. Det går bra om man är nyfiken och engagerad, men bäst är om alla bidrar med egna erfarenheter och synpunkter. Det viktigaste är att varje person skall kunna känna sig trygg i gruppen. Det innebär att det som sägs i gruppen stannar där. När man lyssnar och kommenterar varandras erfarenheter är det viktigt att lyssna med snälla öron. Allas erfarenheter goda som dåliga är värda respekt. Det ideala för ett jämlikt samtal är en grupp på fem till åtta personer. I en grupp på tre eller fyra personer kan det bli lite för fattigt med inlägg och i en grupp som är större än åtta riskerar vissa att ta över, medan andra hamnar i bakgrunden. Orsaken är bland annat rent fysisk: att det är svårt att se och få ögonkontakt med så många personer. Att sitta i cirkel är bäst för ett jämbördigt samtal. Men trots att studiecirkeln är jämlik till sin natur kan det ibland uppstå hierarkier och härskartekniker. Det är viktigt att vara vaksam över och diskutera igenom de roller man har och tar i gruppen. Ett särskilt ansvar har cirkelledaren för att upptäcka och stoppa tendenser till osynliggörande eller förlöjligande. Växla mellan att samtala i hel grupp eller två och två, tre och tre och så vidare. Låt var och en bidra rent konkret till utvecklingen av cirkeln. Ge till exempel till uppgift att till nästa gång ta med tidningsartiklar eller intressanta webblänkar! Var kreativa! Ha roligt! Var generösa med egna erfarenheter och åsikter!

6 TIPS PÅ UPPLÄGG Tillfälle 1: Presentation med deltagarnas arbetsbakgrund, intressen och talanger. Vilka förväntningar och målsättningar har ni med cirkeln? Läs sidorna 6 till 8 och fundera gemensamt över var på vägen mot arbete ni befinner er! Är det frågan Hur söker jag jobb? eller Var hittar jag olika jobb? som är mest aktuell? Är alla i gruppen inskrivna på Arbetsförmedlingen? Om inte, fundera över varför? På sidan 9 finns flera diskussionsfrågor att arbeta med i grupp. Välj ut några och bestäm hur länge ni ska diskutera dem. Försök sedan hitta på egna diskussionsfrågor som handlar om stöd till arbete! Förslag finns längst ner. Tillfälle 2: Det är väldigt få människor som tycker det är enkelt att söka arbete. Upprepade misslyckanden tolkas som att det är fel på en själv. Men ofta är det andra omständigheter runtomkring som hindrar. Fundera över er inställning till arbetssökande och behov av stöd! Känns budskapet i Nyckeln till arbete realistiskt? Om det känns alltför positivt, fundera över varför ni tänker så! Läs sidan 10 till 12 med information om vad Försäkringskassan kan hjälpa till med? Visste du att man kan ha sin aktivitetsersättning eller sjukersättning vilande i två år för att prova ett jobb? Visste du att syftet med aktivitetsersättning är att ordna aktiviteter som gör att arbetsförmågan förbättras? Fler och andra diskussionsfrågor finns på sidan 13. Tillfälle 3:

7 Läs sidan 14 till 16 om kommunernas insatser på arbetsmarknaden. Visste du till exempel att nästan alla kommuner har en arbetsmarknadsenhet som stöttar arbetslösa? Visste du att daglig verksamhet enligt de som stiftade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska hjälpa den som har möjlighet att få jobb på arbetsmarknaden? Fler och andra diskussionsfrågor finns på sidan 17. Diskutera i gruppen vad ni vet om insatserna i just er kommun! Ta reda på mer genom att ringa kommunen och kanske bjuda in någon ansvarig till gruppen! Tillfälle 4: I Nyckeln till arbete finns tio olika berättelser om påhittade personer: Lukas, Oskar, Lina, Niklas, Sara, Gunnar, Ellen, Jenny, William och Simon. Deras behov och väg mot arbete är tagna från verkligheten bland annat de gruppsamtal som Rätt stöd till arbete genomfört i fem kommuner. Läs igenom berättelserna och fundera över vilken person som är mest lik dig! Är det någon av situationerna som du känner igen dig i? Vad skulle du ha gjort i dennes situation? Fundera också över vem som du tror har störst möjlighet att få ett arbete! Tillfälle 5: Faktadelen i Nyckeln till arbete har en rosa rand i kanten och upptar den största delen av boken. Du kan använda den som en uppslagsbok över svåra ord, eftersom begreppen står i bokstavsordning. Om ni arbetar i grupp kan ni beskriva era behov för varandra och sedan leta reda på lämplig stödåtgärd åt någon annans behov. Det kan ofta vara enklare att se lösningar för andra än för en själv. Tillfälle 6:

8 Det är enklare än man tror att göra rollspel kring till exempel anställningsintervju, första praktikdagen eller mötet med arbetsförmedlaren. Bestäm vilken roll var och en ska ha och fundera sedan en stund över hur er påhittade rollfigur är som person. Rollspelet kan spelas upp inför hela gruppen och mynna ut i en diskussion om vad som var bra och dåligt, vad som kunde göra mötet bättre och så vidare. Det går också att göra rollspelet enskilt och sedan träda ur rollen och diskutera hur dessa agerade. Förslag på fler diskussionsfrågor: Vad innebär arbete för dig? Varför ska man arbeta? Hur mycket ska man arbeta? Hur mycket inkomst behöver man? Vilka olika typer av arbete finns det? Vilken inställning har du till jobb och arbetsmarknad? Vilket slags arbete skulle du vilja ha? Vad vill du få ut av det? Hur stämmer detta med dina tidigare erfarenheter? Hur får man snabbt rätt stöd på Arbetsförmedlingen? Vad ger motivation? Hur tror du att en arbetsgivare vill att en arbetstagare ska vara? Hur blir man som person utan arbete? Vilken uppskattning vill man ha som arbetstagare? Vad är en bra arbetsmiljö? Hur undviker man stress? Vad behövs i livet utanför arbetet för att arbetet ska fungera? Hur förberedd behöver man vara för att söka eller ha ett arbete? Vilken hjälp och stöd skulle du vilja ha? (Tack till Arbetsmarknadsenheten i Partille kommun som genom sin kurs om Nyckeln till arbete bidragit till denna studiehandledning.)