Uppstartskonferens den 4/ för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016

Transkript

1 Uppstartskonferens den 4/ för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016 Program för dagen 8:30-9:30 Frukost 9:30 Start/presentation av Mattias från Kravatten 9:45-10:45 Mårten Jansson NSPH 10:45-11:15 Mia Stamming Vuxenskolan 11:15-11:45 Annelie Modeé och Eva Brusbäck från Kravatten 11:45-12:30 Lunch 12:30-13:30 Mårten Jansson sammanfattar dagen samt hur går vi vidare 13:30 Avslut 13:30 Droppen/Bruket träffar Sylvia en stund som ska berätta om Brukarrevisionen Dagen började med en god och smakrik frukost för alla konferensdeltagare. Mattias från Kravatten öppnade konferensen med att hälsa alla välkomna. Därefter presenterade Eva Lundgren programmet för dagen samt projektet Delaktighet, inflytande och hälsa. Att vi skall arbeta med att utveckla delaktighet, inflytande och hälsa. Jessika Jansson som är projektledare har varit runt på våra verksamheter och presenterat projektet. Mårten Jansson från NSPH beskriver NSPH samt berättar om andra organisationer t ex schizofreniförbundet, FAMNA m fl, hur man samarbetar emellan de olika organisationerna. Mårten beskriver ohälsa och delaktighet att man kan påverka själv eller i grupp. Det kan vara svårt att påverka själv, men i grupp eller tillsammans med andra organisationer kan det vara lättare att påverka i samhället eller i sin kommun. Varför är det bra med delaktighet? Om man är personal kan man ställa sig frågan vad är det i mitt arbete som ger delaktighet? Grupparbete Vi delas in i grupper Mårten ställer frågan: Hur mår man när det är riktigt bra? Att vakna och vilja gå upp! Humor och skratt Orka mer Att man är sysselsatt med något och inte lämnar plats åt problem När brorsan ringer Tillgång till stimulans och utveckling Rutiner som fungerar Spegla sig i någon man tycker om, men som är annorlunda än sig själv Skratta tillsammans Att sova bra Att få rätt medicin

2 Hälsa, motion, balans Bli bemött med respekt och känna respekt för andra Bli lyssnad på Mårten ställer också frågan: Vad präglar tillvaron när det är dåligt? Hjälplöshet Utmattning Dålig stress/negativ stress Sömnbrist För mycket intryck Inga marginaler Rörigt Hopplöshet Otrygg tillvaro Smärta Ej vara behövd Dålig hygien Panikångest Ensamhet En beskrivning av Mårten. att lära sig av sin ohälsa, hur sin egen kropp fungerar. Man blir expert på sig själv. Att lära sig att upptäcka sina signaler, att spegla sig i andra och att hålla sina egna gränser. Kunna känna trygghet i sig själv, man behöver motivation och stöd i detta. Mattias tackar Mårten för ett bra jobb och presenterar Eva Brusbäck och Annelie Modeé från Kravatten som bl a jobbar som hälsocoacher Annelie och Eva berättar om deras hälsoprogram som finns på alla verksamheter. Det erbjuds att gymma i grupp, simning, promenader och att lära sig att löpträna inför blodomloppet i vår, om man vill. Det erbjuds en massa hälso- inriktade program och Annelie är också kostutbildad så hon kan ge råd och tips inför träning vad som är bra att äta och även vad som är bra att äta även om man inte tränar. Därefter körde Eva och Annelie ett pausgympa program med bra musik, lite enkla rörelser fart och fläkt som alla kunde vara med och delta i både sittandes på stol och stående. Mattias presenterar Mia Stamming från Vuxenskolan som ska prata om studiecirkeln Din Egen Makt. Mia Stamming arbetar som studiecirkel ledare på Vuxenskolan/Studieförbundet. Mia berättar om en del cirklar som hon håller i bl a bokcirkel, skrivarcirkel och studiecirkeln Din Egen Makt.

3 Grupparbete Vi delas in i grupper som tidigare Vad betyder ordet Makt för mej? Politiker har makt Positivt och negativt beror på i vilket sammanhang Kan vara dubbelt/tvetydigt/tretydigt Poliser har makt Sätta krona på sitt eget huvud Fatta egna beslut Självbestämmande rätt Ta kontroll över sina egna handlingar Maktens korridor Styra sin egen dag Bekvämt Skrämmande Ställa sig neutral. Att mäkta med Att ha kraft och styrka Maktfullkomlighet Myndigheter I cirkeln Din Egen Makt kan diskussioner komma igång om t ex ordet makt. Man träffas en gång i veckan i 2 timmar och 15 minuter inklusive kafferast. Cirkelledaren har en lång erfarenhet och det är viktigt att känna sig trygg i gruppen. Mindre grupp är bäst då kan det vara lättare att våga prata. Man kan gärna komma med egna idéer om vad man vill ta upp och hur cirkeln kan vara. Det kan vara olika frågeställningar som: Vem har makten i mitt liv? Vad har jag för drömmar? En del föredrar delmål, ett litet steg i taget, lyssna på varandra. Man kan titta på bilder eller måla, skriva. Att lära sig att säga nej genom att spela rollspel där man kan lära sig att säga nej. Mårten J ställde frågan: Vad får deltagarna med sig i den här cirkeln? Någon har sagt i tidigare cirklar att här har jag tagit upp saker jag aldrig tidigare tagit upp. Hur många brukar man vara i en grupp? Allt ifrån 10 till 4 personer. En idé är att starta Din Egen Makt på ToRa om intresse finns. Mårten Jansson gör en sammanfattning av dagen och syr ihop svaren på frågorna som ställdes under konferensen: Grupparbete Att se framåt Vad är det som förändrar till det positiva? Motion/t ex promenader Kärlek Ge och få Se sig i spegeln

4 Avbrott från det vanliga Motion/t ex promenader Kärlek Ge och få Ägna sig åt ett intresse Ha ett mål som är viktigt för mig och som är rimligt Uppmuntrande stöd och motivering från någon som känner mig Stå ut med sig själv, sänka kraven Små förändringar, förbereda nästa dag Vara i en verksamhet där jag är trygg och känner gemenskap Vara som man är Viktigt med rutiner och aktiviteter Att någon säger vi ses imorgon Att se framåt Dela saker kan ha en terapeutisk effekt, men att det inte är en terapi och att man inte har den förväntan. Ni/deltagarna bestämmer angående cirkeln Din Egen Makt hur den kan utformas, vilka innehåll som är viktiga. Att man lär känna varandra och på så sätt kunna känna tillit. Man kanske inte mäktar med olika situationer i livet, dålig nattsömn, dålig ekonomi, att det kan begränsa en som människa. Cirkeln har många goda effekter. Hitta egna mål som är rimliga för mig. Det finns också en studiecirkel som heter Din Egen Berättelse som vänder sig till egen eller anhörigerfarenhet av psykisk ohälsa där man har en nyfikenhet på samhället, på sig själv och på andra som varit med om liknande saker. I den cirkeln kan man titta tillbaka på vad jag har varit med om och vad jag lärt mig av mitt liv. Att skaffa sig makt och att bygga på dom erfarenheter jag har. Att våga vara ett ansikte. Eller att berätta på jobbet varför jag varit borta i två månader. Att våga stå upp för mig, kunna beskriva de behov jag har. Vara i balans-vad skapar balans för mig. Delaktighet kan vara en utmaning. Att växa när jag har modet att prata om det jag varit med om. Hur kan jag berätta i olika livssituationer att jag inte t ex kan sova med andra personer i samma rum. Kan jag prata om detta, lära mig det, då växer jag. Vad behöver göras bättre, att ha hälsocoacher mm. Kan vi lyfta idéer om vad personer har för behov till våra enhetschefer. T ex när vi gjorde det så blev det mycket bättre. Viktigt att bli lyssnad på. Vad är värde på vad som blir bra? Enhetschefer kanske kan säga att här har vi verksamheter som fungerar bra. Slutligen Ta makten över sitt motstånd i olika sammanhang Hur övertygar man sig själv Vad startar motivationen Få stöd i att ta sig till en annan verksamhet med t ex boendestödet Koststudiecirkel Fixa bra stöd att komma iväg och få det att synka med annat Vara med vid beslutsfattande när tjänstemän fattar beslut redo att släppa in oss Samla utvecklingsförslag

5 Samla förslag på aktiviteter Lättare biståndsbeslut som för de som inte bor i stadsdelen Studieförberedelser Utbildning och arbetsmarknadsinsatser Med demokrati Hälsoskola Hälsodag Undervisa varandra Vid pennan Anette Lindholm

6

7