SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET. Modernt Fältskytte

Transkript

1 SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET Modernt Fältskytte Fotograf Jari Hjerpe Studieplan

2 Studieplan Inledning Modernt Fältskytte Välkomna till en gemensam stund kring bordet! Styrelsepaketet syftar främst till att få kunskaper i fältskytte som ronden är idag. Redan 1985 skrev Leif Janson och L G Swensson Fältskytteteknik Redigering Filip Westlund. Syftet med kompendiet var att lära sig träna avståndsbedömning genom att lära sig olika system för detta samt träning och åter träning i avståndsbedömning omarbetades detta kompendium av FITA, Field Archery Committee, Per E. Bolstad till en engelsk version med ett urval av artiklar och med nya bilder samt några ytterligare system att bedöma avstånd på. Per Edling har översatt utvalda stycken från FITA kompendiet till svenska, den här versionen kom ut SBF utbildning PeO Gunnars Förberedelser Om ni har en utbildningsansvarig i styrelsen så föreslår jag att han är cirkelledare för denna kurs. Tillsammans är det några saker som ska göras: 1. ta kontakt med ert lokala SISU kontor och registrera kursen samt få hjälp med att skaffa fram studiematerialet. Material från SBF beställs via bagskytten@bagskytte.se 2. Studieplanen finner ni på SBF:s hemsida under utbildning. Sidorna 5-8 ger råd till er som vill ordna en cirkel i SISU regi. 3. planera studierna i god tid och så att den inte krockar med annan verksamhet (tex. tävlingar). 4. kom överens om lärgruppsdagar, tid, var och vem som ordnar fikat 5. kanske ert fritidskontor kan ge er eventuellt ekonomiskt stöd, ta kontakt med dem. 6. studieplan sidorna 2 4 och resten av lärgruppsmaterialet ska delas ut i god tid före lärgrupps starten för att ni ska kunna bekanta er med materialet och hinna läsa det som ska tas upp på första sammankomsten. Studiematerial: Modernt fältskytte till alla i gruppen rekvireras från Tidskriften Bågskytten bagskytten@bagskytte.se SBF:s regler kapitel 25 skrivs ut från SBF:s hemsida FITA:s regler Bok 4 skrivs ut från SBF:s hemsida Ett ex av Handledning vid arrangerande av bågskyttetävling rekvireras från Tidskriften Bågskytten bagskytten@bagskytte.se, utvalda avsnitt kopieras av klubben och delas ut innan lärgruppen börjar. 2

3 Inför första sammankomsten: Läs igenom den här studieplanen, och skaffa det material som behövs. Kom överens om att träffas första gången hos någon som har Internet, datum och tid. 1. Gå in på Vad kan du hitta om fältskytte? 2. Gå in på FITA:s hemsida Vad kan du hitta om fältskytte på deras hemsida? 3. Förbered dig på att berätta kortfattat för de andra i gruppen om dig själv och din första kontakt med bågskyttesporten. 4. Vilken var din första fälttävling? 5. Egna frågor Det är viktigt för kursen att ni kommer på egna frågor och på vilken nivå Ni ska vara på för att det passar alla i gruppen. Första sammankomsten: Kom överens om hur ni ska arbeta, när, tid och var. Ta en fikapaus som avbrott. Arbeta med frågeställningarna inför varje sammankomst. Avsluta med en kort sammanfattning. Vad vet vi redan nu om ämnet som vi samlats kring i lärgruppen? Vad vill vi kunna och/eller göra när lärgruppen är över? Finns det några speciella frågor vi vill få svar på eller problem vi vill lösa? Vad är egentligen en lärgrupp? Berätta lite om SISU Idrottsutbildarna. De andra fem: Låt alla berätta om vad de ha läst om innan träffen. Ta gärna en fikapaus som avbrott. Arbeta med frågeställningar inför varje sammankomst. Avsluta med en kort sammanfattning. Inför andra sammankomsten: Läs i Modernt fältskytte sidorna 2 till 5 som handlar om Introduktion i fältskyttet, Tavelskyttet jämfört med fältskyttet och Banläggning i fält. Läs även sidorna i Handledning vid arrangerande av bågskyttetävling. 1. Vilken skjutform har man glömt att beskriva under Introduktion i fältskyttet? 2. Vilka säkerhetsfrågor tycker du är viktigast i Skogsskyttet? 3. Om Ni har en egen träningsbana, uppfyller den det som står i kompendiet Att arrangera en.? 4. Egna frågor Inför tredje sammankomsten: Läs i Modernt fältskytte sidorna 6 till 9 som handlar om hur man står. 1. Beskriv för varandra grundställningen, T- Positionen på olika sätt. 2. Vad är det man ändrar på i kroppshållningen beroende var målet är placerat i förhållande var du står, visa och öva. 3. Egna frågor 3

4 Inför fjärde sammankomsten: Läs i Modernt fältskytte sidorna 10 till 12 som handlar om grunden i avståndsbedömning. Den fjärde gången ska ni promenera runt i er egen terräng, kom överens var och när ni ska träffas. 1. Mät upp 10 meter där du bor. Hur många steg behöver du på den sträckan om man går i normal takt? 2. Hur många meter är det mellan lyktstolparna där du bor? 3. Kan du modifiera din utrustning så att du kan mäta avstånd, står det något i regelboken om detta? 4. Egna frågor Under den 4:de sammankomsten föreslår jag att ni fikar ute och samtidigt passar på att gissa avstånden till träd och stubbar mm och sedan kontrollmäta avstånden med hjälp av måttband eller bara stega upp avståndet. Om ni hinner så försök hitta på något bra ställe att öva olika skjutställningar på. Inför femte sammankomsten: Läs i Modernt fältskytte sidorna 13 till 19 som handlar om olika tekniker att avståndsbedöma. Den femte gången ska ni själva skjuta och bedöma avstånd, kom överens var och när ni ska träffas. 1. Vilken teknik tror du passar dig bäst, fundera och formulera ett svar? 2. Fråga några erfarna skyttar i klubben vilka system de använder för att bedöma avstånd, var det någon som hade ett system det inte stod något om? 3. Vilka av de 5 tips kommer du att använda i skogen som du läste om på sidorna 18 och 19? 4. Egna frågor Placera gärna ut 4-6 avståndspinnar som ni ändrar varje gång ni är och tränar, bedöm själva och mät sedan verkligt avstånd, sätt lappen med de rätta värdena på klubbens anslagstavla så resten av klubbmedlemmarna blir nyfikna och vill gå samma kurs som ni just går, övning och åter övning ger tillslut resultat! Inför sjätte sammankomsten: Läs i Modernt fältskytte sidorna 20 till 22 samt regelboken, såväl SBF som FITA, om fältskytte. Den här gången handlar det om att få ett bra andra skott och regler. Den 6:e gången ska ni slutligen själva skjuta 12 omärkta fältmål och bedöma avstånd samt räkna poäng, kom överens var och när ni ska träffas. 1. Vad går träningen att skjuta fel avstånd ut på? 2. Vilka avstånd och vilka tavlor har ni varit med om i fältskytte? 3. Berätta för varandra viken färg på pålen yngre juniorer och knattar har samt vilka deras avstånd är i fältskyttet. 4. När får man använda kikare? 5. Vid materialfel, hur många minuter har du på dig? 6. Vilka poäng kan man få i de olika fälten på tavlan? 7. Var i regelboken står det om hur man får dra upp en båge på rätt sätt? 8. Egna frågor 9. Gör en utvärdering över denna kurs. - Vad har vi lärt oss som är nytt? - Vad har varit speciellt intressant? 4

5 - Har vi fått svar på våra frågor och funderingar? - Hur kan vi ha nytta av det vi kommit fram till? - Vad har varit bra i vårt sätt att arbeta och - vad skulle vi kunna göra annorlunda? - Ska vi fortsätta studierna tillsammans? Ett kul sätt (om det inte blir FÖR mycket minuspoäng!) är att räkna avståndspoäng dvs du räknar ut skillnaden mellan ditt nedskrivna avstånd innan Du började skjuta och verkligt avstånd (hela m) den summan dras från poängen du fick på målet. Ett ex. Skytten bedömde att målet var på 30m men det var 26m, men hon fick ändå finfina 12 poäng, hennes avståndspoäng blev då 12-4= 8 poäng på det målet. Lycka till! PeO Gunnars Lärgrupp En lärgrupp kan jämföras med studiecirkeln. Metodiken är självlärande grupper, där initiativ och planering görs gemensamt av varje grupp. Lärande sker i planerade studier över tid med utgångspunkt från ett lärande material som alla deltagare har tillgång till. Lärandet sker i miljöer anpassade för lärgruppens arbete. För att räknas som en lärgrupp ska följande uppfyllas: Det ska finnas en inriktning/ett tema och en plan som inkluderar en tidsplanering. Det ska finnas en av SISU Idrottsutbildarna godkänd lärgruppsledare. Lärgruppsledaren är i regel utbildad av SISU Idrottsutbildarna. Minst tre deltagare inklusive lärgruppsledaren ska delta. Lärgruppen ska pågå minst en utbildningstimme med 45 minuter sammanhängande tid. Lärgruppen kan innehålla praktik men ska domineras av det teoretiska inslaget. Studiebesök/expertmedverkan/samverkan med annan lärgrupp kan tillföra lärgruppen värdefull kunskap och vidga perspektiven. 5

6 Lärgruppsledare Välkommen som lärgruppsledare! När man arbetar i en lärgrupp ska det finnas en lärgruppsledare. Det känns kanske lite ovant att ha den rollen och den kan skilja sig något från den idrottsliga vardagen när man möts i sporthallen eller pratas vid i omklädningsrummet. Många av de erfarenheter och kunskaper som du förvärvar som lärgruppsledare kan du emellertid få nytta av i den idrottsliga verksamheten. Vad ska jag göra? Hur ska jag vara? Vad måste jag tänka på? Det är några frågor alla lärgruppsledare ställer sig. På de här sidorna får du tips och idéer som kan vara till hjälp i din uppgift. LÄR AV ANDRA LÄR VARANDRA! Lärgruppen är en arbetsform som kännetecknas av att en mindre grupp människor, under en längre tid, regelbundet träffas och tillsammans studerar och lär sig något i ett visst ämne eller område. Lärgruppen bygger på samtalet mellan deltagarna där man utgår från olika perspektiv, erfarenheter och upplevelser. Som utgångspunkt ska man ha ett studiematerial som kan vara en bok eller annat material i ämnet man valt. Det kan också röra sig om tidningsurklipp, videofilmer eller information som hämtas via Internet. En lämplig gruppstorlek är 6 9 personer. Då är förutsättningarna mycket goda för meningsutbyte, gemenskap och delaktighet. Att deltagarna känner sig hörda, sedda och respekterade är avgörande för om arbetet i lärgruppen ska bli lyckat och framgångsrikt. Det är viktigt att deltagarna aktivt tar del i planering av arbetet. HA KUNNA VARA En lärgruppsledare bör ha följande egenskaper och förmåga: - Kunna leda arbetet och diskussionerna, vara en ordförande som samordnar, inspirerar, driver på, strukturerar och sammanfattar. - Vara lyhörd för deltagarnas behov, förutsättningar och synpunkter, kunna utveckla vikänsla och teamanda. - Ha intresse och engagemang i ämnet lärgruppen arbetar med. Lärgruppsledaren behöver inte vara expert i ämnet eller fungera som en specialist som har svar på alla frågor eller problemställningar. De nya kunskaperna skaffar ni tillsammans i lärgruppen. Bjud gärna in en fackman eller en expert eller gör studiebesök som kan tillföra nya dimensioner. Att leda en lärgrupp Som lärgruppsledare har du rollen som samordnare, pådrivare och inspiratör. Här följer några ledstänger. LYSSNA! Visa engagemang, uppmärksamhet och intresse när en av deltagarna har ordet även om inte åsikterna och synpunkterna delas. Alla ska mötas med respekt men olika uppfattningar kan och ska diskuteras. 6

7 FRÅGA! Det bästa sättet att få igång ett samtal är att ställa frågor. Stor hjälp har man av författaren Kiplings lilla ordlek: Sex trogna tjänare jag har, jag allting lär av dem. De heta varför, när och var, och vad och hur och vem. kan ställas på olika sätt: - Allmän fråga riktad till hela gruppen: Vad tycker ni om det här? - Direkt fråga riktas till en speciell person: Anna, vad tycker du om det här? - Låt frågan gå vidare: Den fråga som nu kom upp kanske du kan svara på? - Returfråga: Intressant fråga du tar upp, vad tycker du själv? - Laget runt-fråga går runt till alla i gruppen: Var och en får ge sin åsikt under en minut. En fråga ska ha ett svar var tydlig med att sammanfatta och dra slutsatser, men bli inte osäker om du inte kan svara. Bestäm i stället att ni tar reda på fakta till nästa träff. STYR! Styr så att alla kommer till tals. Det skapar aktivitet och engagemang. STRUKTURERA! Led genom att strukturera arbets- och diskussionsuppgifter, både de i materialet och deltagarnas egna, så att ni kommer framåt och inte fastnar för länge i en fråga. DÄMPA! Dämpa genom att bromsa den eller de som ständigt yttrar sig, svarar först på frågor och jämt har lösningen på alla problem. Ordna egna kurser. Glöm inte funktionärerna och de aktiva. Låt alla medlemmar få del av aktuellt kursutbud! Titta vad sisu riks och era lokala sisukontor har att erbjuda. Prenumerera på 7

8 Anteckningar 8