Bedömning för lärande. Sundsvall

Transkript

1 Bedömning för lärande Sundsvall

2 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande

3 Program Inledning; att vara nyckelperson Walking gallery Fika Att leda det gemensamma lärandet Lärande samtal Återsamling Avslutar dagen

4 I uppdraget ingår att: Sätta sig in i Skolverkets stöddokument och annan relevant information. Vara en resurs för rektor i spridande av information om Bedömning för lärande på skolan/skolområdet. Vara en resurs för rektor i planeringsarbetet av utbildningen av övriga lärare på skolan/skolområdet. Vara lärgruppsledare och bidra till att lärarna prövar strategier för BFL i vardagsverksamheten och samtidigt lär sig hur den egna lärprocessen fungerar. Vara en resurs för rektor i dokumentation, uppföljning och utvärdering.

5 Exempel Om Du hör att Dina kollegor uttrycker osäkerhet omkring att formulera råd för utveckling inför utvecklingssamtalen kamratbedömning betygsättning --- Du tillsammans med rektor funderar hur skolan/arbetslaget kan arbeta med detta.

6 Bikupa Hur tänker Du om det?

7 Gemensamt skapa kunskap Definition av problem eller lärområde Skaffa ett tillförlitligt underlag Ta del av befintlig kunskap Se mönster Förståvarför mönstret ser ut som det gör lärdomar Böcker etc. Föreläsning Hur man kan utpröva dessa lärdomar i praktiken

8 Rektorernas referensgrupp för BFL Slutsats: Det är viktigt att inte arbetet med Bedömning för lärande stannar av. Skolledaren behöver hålla i och hålla ut, fråga efter och visa att det är ett prioriterat arbete.

9 Goda exempel Om förutsättningar finns, bidrar det till lugna och kvalitativa processer. Lärprocesser tar tid, men om man visar på och följer arbetets progression ger det goda effekter bland medarbetarna och på arbetets kvalitet. Om utvecklingsarbetet är vardagsrelaterat och det är grunden för lärandet, känns det relevant och angeläget.

10 Utmaningar Nyckelpersonerna ska bli duktiga på att leda vuxna. Hur kan nyckelpersonernas kompetens komma till nytta för hela skolan/skolområdet på bästa sätt? Sprida det nyckelpersonerna fått till sig genom föreläsningarna. Vad lära om för att det ska ge mest nytta? Rektorerna ska vara de som leder arbetet. Hur kan förvaltningsledningen bidra till att leda lärandet?

11 Walking Gallery Gå till ett av blädderbladen, där samtalar Ni om frågeställningen/påståendet i ca 5 minuter och skriver ner era tankar. Gå vidare till nästa. Ni behöver inte följas åt, huvudsaken att ni är några som kan samtala om frågan/påståendet.

12 Fika

13 Samtalet som en del av utvecklingsarbetet. Walking Gallery Föreställningskartor Lärande samtal

14

15 Olika typer av kommunikation Monolog Debatt Diskussion Dialog

16 Tips Goda exempel - + Förståelsefördjupande lärprocess Tillämpningsinriktad lärprocess Fördjupad förståelse av problemets natur

17 Lärande samtal reflektion kring görandet Samtalstrappa Diskussion Erfarenhetsutbyte Vardagsprat För att lärandet i samtalet ska synliggöras, krävs det att någon bjuder motstånd. Fånga det som ligger bakom tyckandet, genuint nyfiken, öppna frågor, yta djup åsikt insikt

18 Förståelsefördjupande frågor som hjälp vid lärande samtal och arbete med föreställningskarta Du säger. Hur tänkte du då? Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar med.? Det där lät intressant. Kan du beskriva lite närmare? Är det så här du menar? Kan du utveckla det lite mer? Hur menar du? Vad lägger du in i begreppet.? Vad grundar du dig på när du säger att.? Hur kommer det sig att du säger så.? Hur ser du själv på det du beskriver? Vilka konsekvenser ser du av detta? Med tanke på. Vilka blir konsekvenserna? Vilka erfarenheter har du som grundar sig på det du säger? Finns det andra perspektiv? Ser du andra möjligheter?

19 En dialog där alla bidrar. Vad kännetecknar ett lärande samtal? Samtalet ska växla mellan erfarenhet, teoretiska kunskaper och egna värderingar. Mötet mellan allas tankar kring en och samma sak, kan vidga mitt sätt att tänka och bidra till nya frågor och insikter. Lärande samtal utgår från hur vi samtalar och vad vi samtalar om så att jag så småningom får syn på mitt eget och andras lärande. Tankerespekt råder, allas tankar är lika värda. Lyfter fram vardagsarbetet. Ett reflekterande samtal med någon som bjuder motstånd. Det synliggör teorierna bakom praktiken. Det lyfter fram den kunskap och kompetens som finns i arbetslaget. Målet är att komma fram till ett gemensamt förhållningssätt byggt på olikheter. Källa: ITIS

20 Att komma igång med lärande samtal Se till att alla är överens om samtalets rubrik. Utse samtalsledare och observatör. Se till att alla är överens om spelreglerna som: alla bidrar, tid, hur samtalet ska genomföras, hur dokumentationen ska göras, de olika rollerna Låt var och en reflektera enskilt över den valda rubriken. Låt var och en beskriva sina tankar, erfarenheter utifrån rubriken. Ställ förståelsefördjupande frågor. Var nyfikna, lyssna aktivt. Dokumentera gärna på blädderblock så alla kan hjälps åt att leta mönster. Dra slutsatser och lärdomar. Planera nytt görande.

21 Samtalsledarens roll Se till att alla får talutrymme. Hålla fokus på rubriken. Se till att mönster lyfts upp (likheter och skillnader). Att få till så mycket lärande som möjligt i gruppen - fördjupa förståelsen om det valda området. Bidra med sina egna erfarenheter. Hålla tiden

22 Observatörens roll Sammanfatta både form och innehåll. 10 min. på slutet är observatörens tid. Iaktta, sitta tyst. Hur fortlöpte samtalet? Lyfta upp de mönster som framkom.

23 Deltagarens roll Ge tankerespekt, allas tankar är lika värda. Lyssna aktivt. Ställa förståelsefördjupande frågor. Reflektera och utmana. Hjälpa till att se mönster.

24 Vikten av dokumentation Dokumentationen är viktig för att kunna se processen och vilken utveckling vi gjort och tydliggöra de lärdomar vi fått. Vi dokumenterade allt som vi gjorde i processen och till en början kunde jag inte se vad som var så viktigt, men ganska snabbt insåg jag vilken tillgång dessa anteckningar skulle bli längre fram. Att dokumentera efter varje lärgruppstillfälle har varit nödvändigt. Det jag lärt mig är att man kan aldrig skriva för mycket. Det är bra att skriva på dokumentationsmallen på datorn direkt vid lärgruppstillfället. Utan en god dokumentation hade det varit svårt att driva ett utvecklingsarbete. Dokumentationen är avgörande för att utvecklingsarbetet ska ske på ett systematiskt sätt. Genom att dokumentera noggrant får man i lärgruppen stöd att ta vid där man slutade förra gången. Det är också en hjälp att hålla fokus.

25 Dokumentation av lärgruppsmöte Frågeställning Datum Syftet med träffen var Vi pratade om Reflektioner under träffen Slutsatser/lärdomar under träffen Inför nästa träff tänker vi Svårigheter i lärprocessen Deltagare Dokumentatör

26 Frågeställning Alt 1 Att vara nyckelperson; goda exempel och utmaningar. Alt 2 Egen frågeformulering omkring BFL i vardagen eller nyckelpersonernas roll.

27 Vad har hänt under ht-12 Föreläsningar (Wohlin x 2, Hull/Heyer) Sammanställning av projektet (Statusrapport) Fler skolor/skolområden arbetar aktivt med att utveckla bedömningsarbetet Rektorernas referensgrupp

28 Framåt 30/11 Daniel Barker Åkersviksskolans aula, klockan

29 14 februari Gästföreläsare Pernilla Lundgren Nyckelpersoner och intresserade rektorer 26 februari februari mars Träff för nyckelpersoner Analysera omdömen och utvecklingsråd Ev. en lärare i Sundsvall berättar om BFL i praktiken. Nätverk för rektorer SPW Analysera omdömen och utvecklingsråd Referensgrupp med rektorer från varje skolområde Nyckelpersoner och intresserade rektorer. Intresserade rektorer. Rektorsrepresentanter från varje skolområde. 15 april Gästföreläsare Åsa Wennersten Nyckelpersoner och intresserade rektorer. 16 maj Träff för nyckelpersoner Nyckelpersoner och intresserade rektorer.

30 Tack för idag!