Bedömning för lärande. Folkets Hus, Sundsvall

Transkript

1 Bedömning för lärande Folkets Hus, Sundsvall

2 Program: Inledning, syfte och bakgrund Lärande samtal (inkl. fika) Avslutning och sammanfattning

3 Inledning, syfte och bakgrund Vilka är vi? Syfte med dagen: Vi hjälps åt med angelägna frågor vad gäller bedömning för lärande, så att vi som nyckelpersoner ska kunna stötta arbetet på respektive skola. Långsiktigt mål: Alla lärare i Sundsvalls kommun ska vara förtrogna med formativ bedömning.

4

5

6 Självvärdering och respons Läroplanen, kapitel 2.7 Skolans mål är att varje elev utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egna och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.

7 Kamrat- och lärarrespons Ur kommentardelen av allmänna råd (sid. 12): Lärarna har ett ansvar för att eleven i sitt dagliga arbete får träna sig i att reflektera över och beskriva och bedöma sina kunskaper och lärande utifrån det arbete som han eller hon gjort. Lärarens konkreta och kontinuerliga återkoppling till eleven i det dagliga arbetet är enligt forskningen av stor betydelse för elevens kunskapsutveckling

8 Välgrundad forskning bakom BFL Fuchs & Fuchs 1986 Natriello 1987 Crooks 1988 Bangert-Drowns, Kulik, Kulik & Morgan 1991 Dempster 1991, 1992 Elshout-Mohr 1994 Kluger & DeNisi 1996 Black & Wiliam 1998 Nyquist 2003 Brookhart 2004 Allal & Lopez 2005 Köller 2005 Brookhart 2007 Wiliam 2007 Hattie & Timperley 2007 Shute 2008 Hattie 2008 Andrade & Cizek 2010 McKinsey & Co 2010 Formativ bedömning ökar elevernas lärande med mellan 50 och 100 %. Samma lärande kan ske på 6 mån som det skulle ta ett år.

9 Skolspelet Ska vi anteckna? Ska vi kunna det här? Kommer det här på provet? Vi måste bestämma när vi har prov! Hur långt måste man göra? Vi vill ha genomgång! Har du en penna? Vi är färdiga med frågan om livets mening. Vad ska vi göra nu? Vi har inte fått materialet, så vi har ingenting att göra Jag kan inte jobba för min kompis är sjuk och grejerna är i hans skåp Hur ska jag veta var jag ska få reda på detta? Får man gå när man är klar?

10 v Att kunna är att skriva ned det man v Jag har inget ansvar för mitt lärande v Du vet vad som är viktigt -inte jag v Initiativ är det läraren som tar minns påett prov v Jag är hjälplös Snabbanalys v Servera mig

11 Den grundläggande idén BFL? Bedömning är en integrerad del i planeringen av undervisningen och sker kontinuerligt med främsta syfte att vara ett stöd och en hjälp i elevernas lärande. Samtidigt som BFL medvetandegör eleven om det egna lärandet så synliggör den också effekten av lärarens undervisning.

12 Att svara fel Vad är det viktigaste med felaktiga svar? Vad är viktigast i bemötandet av felaktiga svar? Det är i skolan eleven ska få göra fel för att så småningom kunna lära av felen för att göra rätt.

13 Den grundläggande idén Alla belägg för elevernas lärande (alternativt brister i lärandet) används för att anpassa undervisningen så att den möter elevernas omedelbara inlärningsbehov samt medvetandegör eleven om det egna lärandet.

14 Hatties forskningsöversikt visar att det bästa resultatet nås när. Bedömningen synliggör elevernas lärande. Läraren lär sig vad som fungerar/inte fungerar i den egna undervisningen och anpassar sig vartefter. Eleverna lär sig lära.

15 Hur få bedömning att gynna elevernas lärande? Här? Bedömningarna visar var eleven befinner sig just nu i förhållande till målen(=summativt). Vart? Målen blir tydliga för eleverna med hjälp av kontinuerlig formativ bedömning. Hur? Bedömningarna = återkopplingen visar eleven hur han/hon kan förflytta sig mot målen. Här? - Vart? Hur? Kan även användas när det gäller även de framåtsyftande utvecklingsråd som läraren ger inför utvecklingssamtalen.

16 Hur kan vi arbeta med bedömning för lärande? Vad ska eleverna lära sig? Vad kan de redan? Hur ska eleven göra för att komma vidare? Hur kan eleverna stödja varandras lärande? Hur kan eleven bedöma och styra det egna lärandet?

17 Att diskutera Vilka typer av bedömningar är vanligast på vår skola? Vilka syften är de mest framträdande? Varför? Syften: Kartlägga Värdera Återkoppla Utvärdera.

18

19 Vad har vi ALLA gemensamt åk 1 - åk 9? Att vi främst ska se till att eleverna utvecklar de ämnesspecifika förmågor som anges i syftestexterna. Det centrala innehållet är alltså medlet för att nå målet som är att utveckla förmågor.

20 Vi behöver: Bra planeringar som utgår från syftestexten och synliggör det centrala innehållet, målet med arbetsområdet, valda arbetsformer samt en beskrivning av hur bedömning och dokumentation kommer att göras. Kunskapskraven åk hålls i minnet. Tydliga bedömningsexempel i första hand för den grundläggande nivån. De bör ringa in och visa betydelsebärande skillnader.

21

22 Lärande samtal om bedömning Utse samtalsledare och dokumentatör. Kom överens om samtalets struktur och tidsplanering (avsett tid för att leta mönster och sammanfatta era lärdomar). Börja med att var och en formulerar tre angelägna frågor (utifrån behov på respektive skola). Gruppen väljer ut en fråga och för ett lärande samtal. Gruppens lärdomar dokumenteras och lämnas in. De ligger till grund för det fortsatta kommungemensamma arbetet. Formulera vilket behov av stöd ni har.

23 Frågor / stödbehov Likvärdig bedömning av förmågorna, år 1-9. Hur gör vi? Hur blir bedömningen en del i vardagen? Åk 6? F-5 skolor och 6-9. Kan man dela upp det centrala innehållet, för att lämna en del till åk 6? Läroplanen är inte skriven årskursvis hur göra? Hur hitta former/möten för att planera utifrån LGR-11 samt hitta exempel på BFL. Inom skolan samt mellan skolor. Hur förankra elevernas egna bedömningar? Långa omdömesskrivningar misstolkas ofta, så att elever/föräldrar blir besvikna över betyget. Är lösningen att alla använder samma/lika värdeord i omdömena? Hur? Skulle centrala bedömningsexempel minska tolkningarna mellan lärare och skolor (liknande NP)? (öka likvärdigheten?)

24 Hur få formativ bedömning att fungera under varje lektion? Hur vet man att eleverna har lärt sig det de ska? Vilken är bästa vägen att få till samtänk inom ett skolområde? Hur systematisera kontinuerlig formativ bedömning på en skola? Förmågor kontra kravnivåer? Hur undviker vi att fastna i kravnivåerna? Hur detaljerade behöver planeringarna vara? Hur formella? Behöver man göra en för mig som pedagog och en för eleverna (enligt Skolverkets förslag). Hur dokumenterar man den formativa bedömningen kontinuerligt på ett smidigt och relativt enkelt sätt? Skola på webben hur formulera resultatet om det inte ska fokuseras på poäng? Hur kan nyckelpersonerna på respektive skola lägga upp arbetet som rör formativ bedömning? Hur kan vi stötta eleverna i att ha fokus på sitt eget lärande istället för görande?

25 Hur arbeta på bästa sätt för att få likvärdighet/samsyn på värdeorden i kunskapskraven? Hur kan vi dokumentera våra bedömningar? Hur hitta tiden att bedöma formativt tillsammans med eleverna? Hur hitta modeller på bra återkoppling till eleverna? Hur flytta fokus från att vara på sid. 41 i matteboken till att utveckla förmågor? Hur stötta arbetskamraterna att överge det gamla betygstänket för det nya enligt LGR-11. Är det OK att baka ihop flera ämnen i samma planering, med respektive underlag för bedömning eller måste planeringen skrivas ämnesvis även när man arbetar tematiskt? Hur hittar vi ett system för att ligga före i tid så att planeringar/underlag för bedömning är klara vid terminsstart? Går det att få ett gemensamt synsätt/upplägg på bedömning på en f-9 skola eller i skolområdet? Är det nödvändigt?

26 Hur tänker vi att lärande går till? Kunskapssyn? Hur skapa ett gemensamt språkbruk? Hur få personal, elever och föräldrar att tänka om när det gäller betyg och bedömning? Hur skapa undervisningssituationer med rutiner för formativ bedömning? Hur kan vi bygga upp en organisation i kommunen med BFL och ämnesgrupper? Hur kan man jobba rent praktiskt med BFL så att det händer något i klassrummet? Hur kan vi koppla BFL till skriftliga omdömen och få till bra omdömen som stöttar lärande utan att bli för administrativt betungande för lärarna? Hur ska vi koppla förmågorna till kunskapskraven för att det ska bli tydligt för oss (i alla årskurser)? Hur kan vi arbeta med bedömning i klasserna när det gäller elevbedömning och lärarens återkoppling? Elevexempel behövs.

27 Behov Gemensam tid för nyckelpersonerna önskvärt. Tid och möjlighet för nyckelpersonerna att återkoppla till kollegor efter kurser/utbildning. Hur? Tid för att föra samtal med målet att få ett gemensamt (formativt) bedömningsförfarande på skolan. Önskar se modeller på/exempel på bra återkoppling till eleverna skriftliga och muntliga, samt matriser och mallar för bedömning. Samtal om hur man involverar bedömning i planeringarna på ett bra sätt. Samtal om hur eller om vi ska sätta betyg på prov. Samsyn behövs. Träna på att låta formativ och summativ bedömning samverka. Nödvändigt med samarbete i ett 1-9 perspektiv (mellan skolor). Hur? Gemensam syn på bedömning är önskvärt. Elevexempel behövs. Behov av samtal och samsyn om skriftliga omdömen. Hur skriva? Gemensam mall? Central mall? När får vi matriser och mallar för bedömning?

28 Frågor att samtala om på skolan: Vad är betyg? Vad är bedömning? Vilka syften har våra bedömningar? Hur kan jag arbeta med bedömning för lärande? Vad är kvalitet i bedömningar? Hur kan vi utveckla bedömningar?

29 Att samtala om Det är skolans ansvar att eleven når de nationella målen. Hur kan skolan genom både undervisning och bedömning hjälpa eleven att nå så långt som möjligt?

30 Tack för idag! Lämna gärna utvärderingen innan du går.