2015/2016 VIALUNDSGUIDEN

Transkript

1 LÄSÅRET 2015/2016 VIALUNDSGUIDEN Vialundskolan, Kumla kommun Utvärderas kontinuerligt under läsåret 15/16 Revideras i sin helhet aug 2016

2 BAKGRUND En skolas främsta tillgång är dess personal. I undervisningssituationen är det lärarna som står eleverna närmast. För att ge eleverna maximal utdelning i sitt kunskapsinhämtande ska fokus ligga på utveckling av undervisningen och elevernas lärande. Detta är varje pedagogs huvuduppdrag och grunden för att Vialundskolan ska utvecklas och bli en ännu bättre skola med ännu högre måluppfyllelse. Skolans lärare måste få lägga sin kraft och ansträngning på att ge eleverna bra möjligheter till inlärning och att anpassa stoffet individuellt efter varje elevs förutsättningar. Vid terminsstart läsåret 2013/2014 sjösattes den första Vialundsguiden och vid utvärdering finner personalen att den varit en hjälp i arbetet med att förbättra strukturer och att som personalgrupp arbeta mot gemensamma mål genom tydliga och gemensamma riktlinjer. Utifrån utvärdering och analys av skolans resultat gjord av samtliga lärare enskilt och i grupp (jan och juni 2014 och 2015), elevenkät samt utvärdering av tidigare års guide har denna reviderade Vialundsguide, version tre, nu vuxit fram. Inför läsåret 2015/2016 har vi också använt oss av resultatet från Skolinspektionens enkäter med vårdnadshavare, elever åk 9 samt pedagogisk personal. Vialundsguiden ska ses som en handledning som utifrån resultat och behov förändras över tid. Den utger sig inte för att bestämma undervisningsmetoder, stoffurval eller dylikt, utan bara ge en grund för gemensamma procedurer kring undervisningssituationen. Forskningen är enig om att gemensamma mål som alla arbetar mot och förhåller sig till är ett framgångskoncept. I vår Vialundsguide sammanfattas och förtydligas våra utvecklingsområden och guiden är också ett arbetsmaterial för vårt systematiska kvalitetsarbete. Vialundsguiden skickas hem till personalen per post i samband med läsårsstart 2015/2016. Erica Rosenkvist Rektor 1

3 VIALUNDSKOLANS RUTINER ETABLERA KONTAKT, VÄRDEGRUNDSARBETE SAMSPELSÖVNINGAR OCH AKTIVITETER Likabehandlingsplanen pekar på det värdegrundsarbete som ska ske i klasser/grupper fortgående och att utveckla det arbetet är också en del av vårt systematiska kvalitetsarbete. Använd gärna övningar som finns med i den ICDP-utbildning som genomförts tidigare läsår(följs upp på AE under 2015/2016) under ledning av vår kurator Ann-Sofie Sandström och specialpedagog Karin Berglund. Längst bak i denna guide finns exempel på material att använda kring kommunikation och hur man förhåller sig kring det både IRL och på nätet samt material från SIDA med förslag på metoder och övningar. På skolan genomför vi gemensamma aktiviteter som ett led i vårt främjande arbete för att skapa god trivsel och studiemiljö, bilaga 1. VÄRDAR Sedan 2013 har buss-, mat- och rastvärd funnits utlagt på pedagogernas scheman från och med läsårsstart. Vi fortsätter med detta system även 2015/2016 då det lett till tydlighet och bättre tillgång på vuxna för våra ungdomar. Detta är framförallt ett tillfälle att bygga goda relationer utanför klassrumssituationen och på så sätt ett viktigt främjande arbete. Behovet ska styra, finns utifrån trygghetsperspektivet anledning till att göra förändringar så meddelar pedagogen trygghetsteamet omgående. Viktigt att samtliga pedagoger är väl inlästa på vår likabehandlingsplan där otrygga ytor tydliggörs. REGLER OCH KONSEKVENSER TRIVSELREGLER Gå igenom reglerna med eleverna de första skoldagarna. Betona vikten av att de följs och varför de finns. Skolans trivselregler skickas hem per post till vårdnadshavare i samband med läsårsstart och dessa ska skrivas under av både eleven och vårdnadshavare. Mentorer samlar in underskrivna talonger. Dessa trivselregler är framtagna tillsammans med elever och kommer att utvärderas och uppdateras under läsåret. MOBILTELEFONANVÄNDNING Gå igenom hur eleverna kan och får använda mobiler. De är en styrka i skolarbetet rätt använda. Mobilanvändning ska vara till gagn för inlärningen. Skolans trivselregler, säger att studiero (=studiefokus) är det som styr huruvida mobiler ska 2

4 vara inlåsta i datavagnar, nedlagda i fickor alternativt finnas tillgängliga under lektionen. ARBETE MOT KRÄNKANDE BEHANDLING En sammanfattning av planen skickas hem per post till vårdnadshavare i samband med läsårsstart. Mentorer går igenom Likabehandlingsplanen med klassen under första skolveckan. Gör tydligt vilka personer som ingår i Trygghetsgruppen. På höstterminens föräldramöte lyfter mentorerna planen och tydliggör hur vi på Vialundskolan arbetar med mobbing och kränkande beteende. Klargör att under vårterminen 2016 kommer alla(elever, personal och vårdnadshavare)vara delaktiga i den kartläggning som ligger till grund för vår nya likabehandlingsplan som sjösätts vid läsårets start. Ett exemplar av likabehandlingsplanen och skolans trivselregler ska finnas väl synligt i alla klassrum. På Vialundskolan ska alla kunna arbeta med alla och det är alltid pedagogen som styr gruppindelningar. Grunden till detta är att ingen elev ska behöva hamna i en situation som skapar en känsla av utanförskap. INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET Klassråd genomförs på en av mentorstiderna under ojämna veckor. Alla elever agerar ordförande och sekreterare, naturligtvis med individuell anpassning utifrån behov. Mallen för klassråd förändras och uppdateras över tid (bilaga 2). Det är viktigt att all personal stöttar eleverna i detta arbete och med tydlighet visar på att klassråd är en del av skolans demokratiprocess och spelar roll! Elevråd genomförs ca en gång i månaden, matråd hålls ca 3-4 ggr/läsår. Två gånger per termin deltar elevrådsrepresentanter på ledningsgruppens möte. Vid ett tillfälle under läsåret deltar elevrådsrepresentanter på föräldraforum. PROCEDURER/STRUKTUR IN I OCH UT UR KLASSRUMMET Personalen är ett föredöme. Eleverna gör inte som vi säger utan som vi gör. Var i god tid när lektionen börjar. Se till att det material som behövs för lektionens genomförande finns på plats. Tydlig gemensam uppstart på lektionen. När lektionen är slut och bänkar städade, skräp upplockat, material återlämnat gör ett tydligt avslut på lektionen. SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER OCH EXTRA ANPASSNINGAR Förse de elever som ska ha en enskild skriftlig instruktion med underlag (genomgång med tydliga exempel vid läsårsstart). Pedagog tar omgående kontakt med 3

5 specialpedagog om frågetecken finns. Viktigt att samtliga pedagoger är väl inlästa på ärendegången för stödinsatser (bilaga 3). Från och med den 1 juli 2014 har bestämmelserna om åtgärdsprogram och stödinsatser i skolan ändrats. Med anledning av detta har Skolverket reviderat de allmänna råden. ORDNING OCH REDA I KLASSRUMMET Vi är alla varandras arbetsmiljö. Pedagogen har ett huvudansvar för att upprätthålla ordning och reda i den fysiska miljön i de utrymmen man nyttjar i samband med undervisningen. Bestäm vilka regler som ska finnas när det gäller tillgång på pennor, radergummin, ordlistor mm. Likaså när det gäller att gå på toaletten, pennvässning mm. Klassrumsuppsättning bas: (personalen enas om detta under KUP-dagar i augusti). LEKTIONSGENOMFÖRANDE PLACERING AV ELEVER Placeringen av elever i klassrummet är mycket viktigt för arbetsro och studiefokus. Du behöver tänka på om elever behöver placeras på ett visst sätt utifrån syn- eller hörselhandikapp eller andra behov. Det ska vara bestämda platser i alla undervisningssituationer. Dessa ska vara bestämda av pedagog på förhand. Placeringslistan ska finnas väl synlig på tavlan i aktuell sal. LÄROMEDEL Nyckelstrategi 1 för formativ bedömning i skolan: Att klargöra, delge och skapa förståelse för förväntade lärandemål och kriterier för framsteg. Betona vikten av att eleverna har med sig läromedel de fått sig tilldelat. Däremot får avsaknad av material inte innebära att inlärningen står stilla. Bestäm om du ska ha med dig reservmedel eller på andra sätt hitta vägar fram för att undervisningen ska möjliggöras. Virituella böcker ger andra möjligheter, viktigt att väga in. 4

6 PROVSCHEMA I skolportalen ska det finnas tydlig information om examinerande moment för att säkerställa att eleverna får en rimlig arbetsbelastning. Då momenten läggs in i respektive undervisningsrum så upprättas ett ämnesövergripande examinationsschema som alla undervisande ansvarar för att hålla sig uppdaterad på. Max 2 prov/vecka. Det är viktigt att se alternativ till traditionella prov. TAVELSTRUKTUR Nyckelstrategi 2 och 3 för formativ bedömning i skolan: Att åstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter och inlärningsuppgifter som visar att lärande har skett. Vid lektionsstart: skriv upp lektionens start- och sluttid, arbetsuppgift samt mål för dagens lektion. Avdela alltid samma höger sida på tavlan för detta och ha samma tavelstruktur i alla salar, det gör att Att ge feedback som för lärandet framåt. eleverna snabbt kan hitta sina arbetsuppgifter. På tavlan ska det endast finnas aktuell information. I hemklassrummen ska det finnas en veckoöversikt längst upp på tavlan. SKOLA OCH HEM SKOLPORTALEN Samtliga pedagoger delar med sig av planeringar och material i skolportalen. Från och med oktober månad ska mentorer kunna genomföra utvecklingssamtal och ha ett täckande underlag för detta. Det innebär att samtliga undervisande lärare ansvarar för att bedömningar läggs in kontinuerligt i skolportalen. HEMMEN Vid läsårets första föräldramöte utses minst två föräldrarepresentanter som deltar i två föräldraforum per termin. Dessa forum håller rektor i. Alla vårdnadshavare ska bjudas in till minst ett föräldramöte samt utvecklingssamtal per termin. Mentorerna ansvarar gemensamt för att hemmen hålls informerade kring schemabrytande aktiviteter och annan viktig information. Detta görs via skolportalens Mentorsrum (varje vecka för åk 6, minst varannan vecka för övriga åk). När info läggs ut bör man som mentor även maila länken till aktuell sida till vårdnadshavare samt kopia till rektor. Vid första föräldramötet får vårdnadshavare en kort genomgång av skolportalen, mentor ansvarar. Säkerställ att informationsflödet mellan skola hem fungera. 5

7 LÖPANDE ARBETE UNDER LÄSÅRET Systematiskt kvalitetsarbete Vialundskolan 2015/16 KUP-dag v 2 -Betygsanalys ht Jämförelse NP Vecka 2-9 -Arbetslagsarbete * -Kartläggning inför ny likabehandlingsplan KUP-dag v 16 -Utvärdering Viaguide och arbete med värdeord Vecka Arbetslagsarbete * Vecka Arbetslagsarbete * -Elevenkäter görs -Likvärdig bedömning (kommunen) - Intervjuer med elever -Kartläggning inför ny kring undervisningen Lgr 11 likabehandlingsplan - Medarbetarsamtal Skollagen Forskningen KUP-dag v 44 -Uppföljning Viaguide -Likvärdig bedömning (kommunen) Vecka Arbetslagsarbete * -Likabehandlingsplan sjösätts -Vialundguide - KUP-dag v 39 utvärdera u-samtal Vecka Arbetslagsarbete * KUP-dagar v25 Analys resultat: -Betyg -Elevenkät * ARBETSLAGSARBETE Varje period leder arbetslagledarna arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet under arbetslagsträffarna (måndagar). Detta dokumenteras i Skolportalen. Nedanstående punkter diskuteras utifrån följande tre frågeställningar: Var är vi nu? Vart vill vi nå? Hur ska vi komma dit? (Konkreta åtgärder) Studiefokus (studiero och arbetstempo) på lektioner Undervisningens planering, innehåll och arbetsformer anpassade till elevernas behov och förutsättningar, inom klassrummets ram (Vilken arsenal av metoder kan spridas kollegor emellan?) 6

8 Elevernas delaktighet i lärandeprocessen för att öka lusten till lärande (planering, innehåll, arbetsformer och utvärdering) Formativ bedömning (BFL piloter leder arbetet i arbetslagen) Värdegrundsarbete; fokus på normkritik, bemötande och förhållningssätt utifrån bl.a. ICDP och Vilse i skolan (var sjätte vecka, under ledning av kurator och specialpedagog). På torsdagarna arbetar vi med arbetslagsarbete i mer flexibel form. Planering, uppföljning och utvärdering av arbetet i ämneslag och det tematiska skolövergripande arbetet. Lärgrupper, där vissa är kommunövergripande, ses cirka en gång i månaden med fokus på planering, uppföljning och utvärdering av arbetet inom följande områden: BFL (piloter som leder arbetet på skolan, vid vartannat tillfälle kommunövergripande arbete) Matematik Trygghetsgruppen (likabehandlingsarbete) Studie- och yrkesvägsledning Tobakspreventivt arbete (under ledning av skolsköterska) TEMAARBETE För att minska snuttifieringen, finna beröringspunkter, se helheten och helt enkelt utöka samarbetet mellan ämnen, elevgrupper och pedagoger så har vi tre teman som vi arbetar kring. Läsåret 2015/2016, se markerat år. v v v Läsår 1 Demokrati Kommunikation Kultur och skapande Läsår 2 Barnkonventionen Identitet-relationer Hållbar utveckling Läsår 3 Entreprenörskap Hälsa och livsstil Internationalisering KOLLEGIALT LÄRANDE KOLLEGOR Ett av de bästa system som finns för skolutveckling är så kallad kollegial handledning. Varför ska man hämta in experter utifrån när de bästa pedagogerna finns på skolan? Under läsåret 2015/2016 plockas konferenstid bort vid tillfälle för att motsvarande tid genomföra kollegialt besök och uppföljande samtal hos kollega. Alla pedagoger ska få besök och besökas enligt planering som görs upp vid AE de första skolveckorna. På 7

9 de kollegiala besöken ska fokus ligga på delaktighet och inflytande (ht-15) och extra anpassningar (vt-16). SKOLLEDNINGEN Rektor kommer att göra lektionsbesök, varvid målet är att alla lärare ska ha haft ett lektionsbesök, med feedback, under läsåret. Under kommande läsår görs lektionsbesöken oanmälda och fokus ligger på: Ledning och stimulans 1. Undervisningens planering, innehåll och arbetsformer anpassade till elevernas behov och förutsättningar, inom klassrummets ram. Nyckelstrategi 4 och 5 för formativ bedömning i skolan: Att aktivera eleverna till att bli läranderesurser för varandra Att aktivera eleverna till att äga sitt eget lärande 2. Elevernas delaktighet i lärandeprocessen för att öka lusten till lärande (planering, innehåll, arbetsformer och utvärdering) 8

10 INSPIRATIONSKÄLLOR OCH TIPS PÅ MATERIAL Vialundskolan läsåret , analyser av resultat och undersökningar/underlag. Aktiva metoder - en handbok i att leda lärande utgiven av Sida, 2009 Förslag på materialet att använda för arbete med elever kring kommunikation och hur man förhåller sig till detta både IRL och på nätet: Material för åk 6-7 är: Jag <3 Internet från Statens medieråd: Material för åk 8-9 är: Ses offline. Materialet är inköpt till respektive arbetslag: Handbok för klassråd elevernas första demokratiska arena Sara Falkstad och Sofia Zackrisson 2015, Demokratiakademin Forskning för klassrummet - vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken, Skolverket 2013 Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken, Dylan Wiliam Tre pedagoger på Vialundskolan; så kallade BFL-piloter, har arbetat i kommunövergripande lärgrupp med detta material under de två senaste läsåren. Ht 2014 fick alla pedagoger på skolan ett exemplar av boken. Synligt lärande för lärare, John Hattie Skolutvecklingens många ansikten, Berg, Gunnar Scherp, Hans-Åke (red) (2003) Entreprenöriell pedagogik i skolan-drivkrafter för elevers lärande, Åsa Falk-Lundqvist, Per-Gunnar Hallberg, Eva Leffler och Gudrun Svedberg Teacher professional learning and development, Helen Timperley Sammanfattning Tio forskningsbaserade principer för lärares proffessionsutveckling Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem: strategier och metoder, Jan Håkansson Det öppna klassrummet lathund för ett normkritiskt arbetssätt LRs Studerandeförbund 9