Verksamhetsplan. Fylsta Skola

Transkript

1 Verksamhetsplan Fylsta Skola

2 Fylsta skola 2015/2016 Förutsättningar Fylsta skola är en fyravånings F 5 skola belägen i centrala Kumla. Den uppfördes 1902 och har sedan dess genomgått ett antal renoveringar och ombyggnationer, men genom allt ändå fått behålla sitt vackra yttre. Fylsta skolas upptagningsområde består av både flerfamiljshus och villor. Skolan har ca 280 elever fördelat på årskurs 1 5 samt förskoleklass, den är två parallellig med elever i varje grupp. Det är två årskurser på varje våning, där varje våning är ett arbetslag bestående av lärare, fritidspedagoger, förskollärare och barnskötare. Varje arbetslag har en arbetslagsledare, även fritids har ett eget arbetslag med arbetslagsledare. Dessa ingår i en ledningsgrupp tillsammans med rektor och specialpedagog. Våning ett är Gul våning med F-klass och år 2, våning två är Blå våning med år 1 och 3 och våning tre är Röd våning med år 4 och 5. Högst upp på Grön våning är slöjdsalarna belägna. Idrottssal och matsal ligger i angränsande byggnader. All undervisning i alla ämnen bedrivs på Fylsta skola. På eftermiddagarna bedrivs det fritidsverksamhet på de olika våningarna, åldersindelat efter samma struktur som skoldagen. Personalstyrkan är fördelad på lärare, specialpedagog, speciallärare, SVA-lärare, förskollärare, fritidspedagoger, barnskötare och elevassistenter. På skolan finns det även vaktmästare och städpersonal, rektor delar man med Hardemo skola. Alla skolans 12 klasslärare är behöriga liksom förskollärare, speciallärare och SVA-lärare. Då det är svårt att rekrytera högskoleutbildad personal till fritidsverksamheten är antalet där något lägre, alla har gymnasial utbildning. Det finns ett väl fungerande elevråd och matråd på skolan som träffas regelbundet för att ta upp elevnära frågor.

3 Trots Fylsta skolas vackra yttre är lokalerna i nuläget inte ändamålsenliga för den verksamhet som ska bedrivas och för det stora antalet barn som ska rymmas. Rummen är få och små och detta skapar en pressad situation för både skola och fritidsverksamhet. För att hantera situationen använder vi oss av idrottssalen, bedriver utomhusverksamhet och försöker ha en mycket väl strukturerad inomhusverksamhet för att få kvalitativ och säker verksamhet. Då planen för Kumla kommun är att år 6 ska återföras till F-5 skolorna finns det en plan för ombyggnation och omstruktureringar av lokaler. Fylsta skola ska få tillgång till nuvarande kulturskolans lokaler som ska flytta till Vialundskolan. Detta kommer att innebära en väsentlig förbättring för Fylsta skola lokalmässigt. Våra egna styrdokument består av: Trygghetsplan Verksamhetsplan Arbetslagens olika mål utvärderas enligt uppgjord planering. Verksamhetsplanen i sin helhet utvärderas vid höstterminens slut samt på utvärderingsdagen i juni. Då går all personal inom skolan, fritids och förskoleklass igenom verksamhetsplanen och utvärderar muntligt och skriftligt. Verksamhetsidé vision Fylsta skolas vision är att skolan i alla lägen ska genomsyras av Respekt, Glädje, Arbetsro, Ansvarstagande och Kamratskap. De elever som lämnar skolan ska vara Fyllda av kunskap, Sociala, Kommunikativa, Stolta och Trygga individer. Se bifogad bilaga 1.

4 Fylsta skolas årshjul läsåret 2015/2016 Schemaläggning gemensamt Januari Utvecklingssamtal skolan Elevråd Februari Genomgång av budget Genomgång av skolans mål Revidering av Verksamhetsplan Lönesamtal fritids DLS test år 2 Utvecklingssamtal skolan Elevråd Föräldraforum Mars Lönesamtal skola Semesterplanering Inventarieäskningar Nationella prov åk 3 V Matråd April Personalplanering kommande läsår Utvecklingssamtal F-klass Omdömen skrivs Elevråd Maj Omdömen skrivs Extra samtal för de elever i år 3 som ej når målen Föräldramöte F-klass Inskolning nya F-klass Skolbesök för blivande år 6 Överlämning till spec.ped och mottagande lärare Föräldraforum Elevråd Augusti Inskolning nya elever fritids Lära känna-samtal år 1 & 4 Överlämnandekonferens år 6 Elevråd September Skriva Verksamhetsplan Matematiktest år 1, 2, 5 Lära känna-samtal år 1 och 4 6-års test Utvecklingssamtal skolan Föräldraforum Oktober Arbetsmiljö rond Utvecklingssamtal personal Föräldramöte skolan Utvecklingssamtal skola DLS test år 5 Föräldrasamtal F-klass Matråd November Föräldramöte F-klass 6-års överlämnande till skolsköterska/team Föräldraforum December Juni Överlämning från förskolan Utvärdering av läsåret

5 Utvecklingsarbete Resultat SV : Fylsta skola ligger i ett blandat upptagningsområde, vi har många elever med mångkulturell bakgrund, många elever som läser SVA och en stor andel med inlärningssvårigheter av olika slag. Detta tror vi avspeglar sig i resultaten på nationella proven i framförallt svenska. Vi har ändå en hög andel elever som klarar proven, men det vi ser är att vi missar på läsförståelse och skrivdelarna. Tittar man på resultaten på DLS proven så ser vi en förbättring från förra läsåret, detta säger oss att vi är på rätt väg. Analys: Vi tror att resultatet delvis påverkas av att man på många håll läser för lite både enskilt och tillsammans och/eller att man pratar ett annat språk hemma som gör att man inte fyller på sin ordbank i samma utsträckning. Vi ser att vi måste satsa mera på SVA undervisning för att kunna hjälpa eleverna och kunna utföra vårt kompensatoriska uppdrag på ett bra sätt. Det kan också vara så att vissa elever har specifik problematik som gör att de behöver längre tid på sig för att nå målen. Vi ser att vi måste bli ännu bättre på att stötta upp dessa elever med övningar, tid och målidentifiering. Vi behöver jobba med att förmedla olika typer av lässtrategier till eleverna för att förbättra deras läsförståelse. Ett led i det är En läsande klass som vi utbildat alla klasspedagoger på skolan i. Det man också ser är att vi är duktiga när det gäller de muntliga delarna, eleverna är duktiga på att redogöra muntligt och att samtala. De klarar väl kunskapskraven vad gäller resonerande och diskuterande och kan återge vardagsnära händelser. Detta är styrkor som vi ska använda oss av när vi övar andra områden då svenska ingår i alla andra ämnen. Fallande resultat är ett stort problem och vi har under detta läsår beslutat att satsa extra på specialresurser. Vi har 1,8 speciallärare riktade mot år 3-5, 0,5 specialpedagog mot år2 och till år 1 har vi satsat på 1,5 lärare per klass. Förhoppningsvis kan vi öka på detta ytterligare under vårterminen samt utökat SVA stöd. Resultat MA: Tittar man på de nationella proven i matematik så ser man att de flesta elever även där har klarat godkänt, dock är det en för stor andel som ännu inte klara godkänt nivån. Vi ser att eleverna är duktiga när det gäller logik, begrepp och huvudräkning. Däremot dippar vi när det gäller teknisk räkning med de fyra räknesätten, problemlösning och att använda sig av räknespråket. Analys: Våra tankar runt detta resultat blir ungefär desamma som runt svenskan, att eleverna saknar tillräckliga kunskaper i språket eller har specifik problematik som gör att inlärningsprocessen tar lite längre tid. Vi funderar mycket runt det formativa arbetssättet med ett större elevinflytande i undervisningsprocessen och kontinuerliga återkopplingar till eleverna. Detta för att eleverna ska

6 känna att de har inflytande över sitt eget lärande. Vi tror att om eleverna känner en reell påverkansmöjlighet så blir intresset och därmed resultatet bättre. Vi jobbar med tydlig målstyrning och problemidentifiering för att kunna sätta in rätt resurser på rätt ställe. Vi har inför detta läsår förstärkt vår organisation med ytterligare specialresurser för att ännu bättre kunna möta upp elever med behov tidigt. Analys elevenkät år 5: När man analyserar årskurs 5:s svar på elevenkäten kan man se att eleverna tycker att pedagogerna lyssnar in elevernas tankar och önskemål och stöttar och hjälper eleverna. Dock upplever de att de inte har så stort inflytande över planerandet och utvärderandet av skolarbetet vilket står i strid med ett Bedömning För Lärande tänk i undervisning. Vi tror att detta sänker vår måluppfyllelse och därför är det något som vi måste jobba extra med. Vi kommer att använda oss av utbildade BFL piloter som tillsammans med rektor ska bedriva ett utvecklingsarbete på skolan för att öka elevernas inflytande och medplanering. Analys Trygghets/elevenkät: Tittar man på Fylsta skolas trygghetsenkät och elevenkäten för år 5 så ser man att eleverna på det stora hela trivs och känner sig trygga. De känner att de har kamrater och de känner förtroende för personalen och de tycker att det finns ett ömsesidigt respektfullt bemötande. Vi jobbar aktivt med detta hela tiden i vår verksamhet och reagerar snabbt vid olika typer av signaler och incidenter. Vi har en tydlig och aktiv Likabehandlingsplan och en trygghetsgrupp som alltid är snabb i sitt agerande vilket skollagen ålägger oss att vara. Detta är faktorer som vi tror påverkar stämning och trygghet på ett positivt sätt. Det vi ser att vi måste bli bättre på är att prata om just likabehandlingsplanen och dess innehåll i klasserna för att medvetandegöra, förankra och säkerställa elevernas inflytande. Vi har valt att avsluta vår kamratstödjarverksamhet, då vi upplever just den problematiken som forskningen visar på kan bli med kamratstödjare. Vi försöker istället att ha en aktiv fadderverksamhet, klassråd och elevråd.

7 Verksamhetsplanemål för Fylsta skola: Läroplansmål - Kunskaper: Mål för en ökad måluppfyllelse: Pedagogiska konferenser varje vecka. Lärarpar ska besöka varandra 4 gånger var under ett läsår. Alla ska skriva pedagogiska planeringar utifrån ett formativt tänkande BFL som fokusområde under läsåret Process: Vi ska under detta läsår införa en timmes pedagogisk konferens varje vecka där vi ska diskutera, måluppfyllelse, pedagogiska funderingar och delge varandra tips och råd. De BFL-piloter som utbildades under förra terminen ska tillsammans med rektor bedriva BFLutbildning för övriga pedagoger på skolan. Vi har köpt in Att följa lärande av Dylan William som vi tillsammans ska läsa under läsåret. Vi kommer också att testa olika övningar och diskutera olika frågeställningar. Detta ska också leda till att pedagogerna ska skriva planeringar utifrån ett formativt tänkande. Vi kommer att dela in pedagogerna i lärarpar som ska besöka varandra under läsåret, vi stämmer sedan av vid två tillfällen per termin då man i grupper får diskutera vad man upplevt och sett hos varandra. Ansvarig: Rektor och all undervisande personal. Avstämning, resultat och analys: Vi har avstämning två gånger per läsår vid terminsslut samt under terminens gång där vi analyserar resultaten på olika elevtester och har muntliga diskussioner för att utvärdera om vi nått våra mål. Vid terminsslut gör vi en analys av våra mål och om vår process var rätt sätt att nå en ökad måluppfyllelse.

8 Läroplansmål - Elevers ansvar och inflytande: Mål för ett ökat ansvar och inflytande: Pedagogiska planeringar med eleverna Tydliggöra lektionsplaneringarna för eleverna Tydliga återkopplingar till eleverna Process: Undervisande pedagoger kommer under läsåret att utbildas i BFL av en utvecklingsgrupp på skolan. Vi kommer att läsa litteratur, se olika filmer och göra olika typer av formativa övningar. För att öka elevernas möjlighet att påverka arbetssättet kommer vi att skriva formativa ämnesplaneringar där eleverna ska vara delaktiga. Vi kommer vara noga med att tydliggöra lektionsplaneringarna för eleverna så att de tydligt förstår vad som förväntas av dem och hur de ska nå dit. Vi ska också tydliggöra vilka förmågor som vi övar på de olika lektionerna. Genom kontinuerliga återkopplingar till eleverna under deras kontinuerliga skolarbete, utvecklingssamtal, IUP:er och skriftliga omdömen till eleverna kommer vi kunna öka elevernas inflytande över sin inlärningsprocess. Vi får då också en tydlig dokumentation runt varje elev. För att få en ökad delaktighet och demokratisk medvetenhet har vi kontinuerliga klassråd. Elevråd har vi en gång i månaden och matråd en gång per termin. Det är eleverna som sköter ordförande och sekreterarskapet och det är två pedagoger som håller i elevrådet. Matrådet håller rektor i. Ansvarig: Rektor och all övrig personal Avstämning, resultat och analys: Avstämning sker två gånger per läsår vid terminsslut samt under terminens gång på arbetslagsträffar och KUP-dagar. Vi kommer att använda oss av skriftlig dokumentation och muntliga diskussioner för att se om vi upplever att vi uppnått våra mål och om vi tycker att vårt arbetssätt varit det rätta.

9 Läroplansmål - normer och värden: Mål runt Normer och Värden: Alla elever ska känna till trygghetsplanen och dess innehåll. Trygg miljö för alla på skolan. Trygghetsenkät på fritids och skola Process: Det förebyggande arbetet på skolan fungerar bra då vi har många forum att mötas i och där allas kompetenser samverkar för att skapa en trygg och lugn arbetsmiljö. Vi upplever att alla är trygga på skolan. Trygghetsplanen kommer varje klasslärare att ta upp i klasserna vid terminsstart och på sina föräldramöten. Vi har ständigt pågående diskussioner i klasserna och arbetslagen om värdegrund, vi är noga med våra rastvärdar för att eleverna ska känna sig trygga på rasterna. Kränkningar och mobbning tas om hand direkt av klasspedagogerna och om det behövs kopplas trygghetsgruppen in. Vi genomför vår trygghetsenkät med alla klasser en gång per termin och resultatet tas om hand av vår trygghetsgrupp och återförs till arbetslagen. Finns det ärenden som kommer fram via enkäten så tas de omhand av klasslärare och trygghetsgrupp. Från och med VT 15 kommer fritids att finnas med i skolans gemensamma trygghetsenkät med egna fritidsspecifika frågor. Trygghetsplanen skrivs om under september varje läsår. Ansvarig: Rektor och övrig personal Avstämning, resultat och analys: På arbetslagsmöten, trygghetsgruppsmöten och på apt kommer vi att diskutera om vi har uppnått dessa mål, vi kommer att analysera resultaten av elevenkäterna som vi gör själva samt de enkäter som sedan kommer att göras centralt för år 5.

10 Systematiskt arbetsmiljöarbete Fylsta skola och fritidshem läsåret Ledningsgupp Träffas varannan vecka Arbetslagen Träffas 45 min en gång i veckan Elevhälsoarbete EHT varannan vecka Trygghetsgruppen träffas 1 gång i månaden Specialpedagog och rektor träffas 1 gång per vecka Specialpedagog, speciallärare och rektor träffas var tredje vecka Arbetsplatsträff En gång i månaden för skola och fritids Dagordning Minnesanteckningar skrivs och sparas digitalt Arbetsmiljö finns som punkt på dagordningen Lokal samverkan Fyra gånger per termin Skyddsombud deltar Konferenser Fritidskonferens gång i veckan Praktisk lärarkonferens 1gg/vecka Pedagogisk lärarkonferens 1gg/vecka Aktivitetsgrupper 1gg/månad KUP-dagar 5 dagar/termin, skolverksamheten stängd 2 dagar/termin, stängdagar då även fritids är stängt Schemaläggning All personal delaktig i schemaläggning, grunden läggs av schemaläggare Utbildning BFL, litteraturstudier och pedagogiska diskussioner Fritidsnätverksträffar 1gg/månad Förskollärarnätverksträffar 1gg/månad Friskvård 1000 kr anställd/år i form av friskvårdscheckar Mysfrukost en gång per månad för all personal Fysiska arbetsmiljön Arbetsmiljörond en gång per år Psykosocial arbetsmiljö Medarbetarsamtal en gång per år Medarbetarenkät vartannat år

11