Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem

Transkript

1 Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem Onsdag 14 november 2012 Ansvarig för internkontrollen Jan Gayen 1

2 Innehåll Bakgrund... 2 Fakta om Samrealskolan åk F-6 med fritidshem... 3 Resultat och kvalitetsarbete... 3 Värdegrund och arbetsmiljö grundskola, förskoleklass och fritidshem... 3 Kunskap och lärande - grundskolan... 4 Skolledningen... 5 Sammanfattning av styrkor... 6 Sammanfattning av förbättringsområden... 7 Bakgrund Barn- och utbildningssektorn har under år 2011 prioriterat arbetet med de nya nationella styrdokumenten bl.a. i ett projekt kallat Skola Projektet har haft som mål att samtliga medarbetare inom sektorn ska bli väl förtrogna med uppdraget från de nya nationella styrdokumenten så att dessa kan utgöra grund för planering, genomförande och uppföljning och utvärdering av verksamheten. Arbetet inom sektorn kommer i fortsättningen att fokusera på att bedöma och värdera de resultat och den kvalitet verksamheterna åstadkommer med utgångspunkt från det nationella uppdraget. Låga resultat och bristande kvalitet kommer att leda till förbättringsinsatser. I enlighet med detta har BUN på sitt sammanträde tagit beslut om ett kvalitet- och utvecklingsprogram för sektorn. Programmet lyfter fram fyra prioriterade målområden för sektorns skol- och förskoleenheter. Ökad måluppfyllelse i grundskolan avseende kunskapsuppdraget Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass, fritidshem och de studerande i vuxenutbildningen ska känna sig trygga i sina verksamheter Studie- och arbetsro i samtliga verksamheter Ökat fokus på lärande i förskolan Kvalitet- och utvecklingsprogrammet är en plan för sektorns systematiska kvalitetsarbete. Systematiken gäller såväl huvudmannanivå som skol- och förskoleenheter. Varje huvudman och förskola och skola ska kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen 1. Som en viktig del i barn- och utbildningssektorns uppföljning och utvärderingsarbete ingår internkontrollen. Syftet med internkontrollen är att BUN:s politiker ska följa upp hur verksamheten utvecklas mot de nationella målen och de av BUN prioriterade målområdena. Ett annat syfte är att åstadkomma en styrning av skolans förbättringsarbete från huvudmannanivån. En del av internkontrollen utgörs av granskningsbesök i skolor och förskolor av politiker från BUN tillsammans med sektorsledningen. I kvalitet- och utvecklingsprogrammet beskrivs internkontrollen som ett ledningsverktyg med väsentlig betydelse för både den politiska ledningen och sektorsledningen. 1 4 kap 3-4 skollagen 2

3 Granskningsbesöken omfattar arbetet och resultaten med kunskaps- och värdegrundsuppdraget med fokus på de prioriterade målområdena. Denna rapport omfattar internkontrollen för skolenhet Samrealskolan F åk 6 inklusive fritidshem. Internkontrollen genomfördes onsdagen 14 november 2012 av Barn- och utbildningskontorets verksamhetsutvecklare Jan Gayen och barn- och utbildningschef Martin Persson. Från den politiska sidan deltog Gunilla Roest (M). Rapporten har kvalitetsgranskats av samtliga deltagare som deltog i internkontrollens granskningsbesök samt av skolans rektor och biträdande rektor. Fakta om Samrealskolan åk F-6 med fritidshem Samrealskolan har en förskoleklass och en klass i varje årskurs 1-6 samt fritidshem för elever från förskoleklass till åk 3 och fritidsklubb för elever i åk 4-6. Skolan har en rektor, Karin Birger, som även är rektor för Jeppaskolan. Ansvar för förskoleklass och fritidshem har biträdande rektor, Anette Saxell. Samrealskolan och Jeppaskolan tillhör samma rektorsområde. Jeppaskolan tillhandahåller bland annat matsal, idrottshall och slöjdsalar till Samrealskolan. Samrealskolan har ett eget skolbibliotek, men har i omdelbar närhet tillgång till kommunens huvudbibliotek. Samrealskolan har 148 elever vars bakgrund är relativt homogen. De flesta i personalen är ämnesbehöriga och har lång undervisningserfarenhet. Resultat och kvalitetsarbete Skolan har mycket hög måluppfyllelse. I de nationella ämnesproven 2012 för årskurs 3 i svenska, svenska som andra språk och matematik nådde 100 % av eleverna kunskapskraven för godkänt. För årskurs 6 redovisas 100 % uppfyllande av kunskapskraven för de nationella ämnesproven i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk. Oaktat bakgrunden av de goda resultaten finns utmaningar att utveckla i elevinflytande, undervisningsprocessen och dokumentationen av elevernas kunskapsutveckling. Samrealskolan och Jeppaskolan har gemensamma pedagogiska möten varje vecka. Dessa har fokus på pedagogisk dokumentation, formativ bedömning och inkludering. Fritidshemmen i Höör har en gemensam fritidshemsplan som revideras en gång om året med prioriterade målområden ur läroplanen. Kvalitetsdokumentet Vägen till framgång är verktyget för att genomföra systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem och förskoleklass. Vägen till framgång utgår från de prioriterade målområdena vari personalen följer upp och utvärderar resultatet av de gjorda insatserna för att nå målen. Vägen till framgång är ett föredömligt exempel på systematiskt kvalitetsarbete. Arbetet kan förbättras i utvärderings- och analysdelen med förtydligande av vilka resultat som uppnåtts. Viss begreppsförväxling mellan mål, syfte och metoder förekommer. Fritidsklubben har sedan flytten från Älvkullen till Samrealskolan ökat antalet elever från 7 till 42 st. Skolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling delas med Jeppaskolan och skolornas fritidshem och förskoleklasser. Där det finns skillnader i förebyggande insatser eller åtgärder tydliggörs detta i planen. Värdegrund och arbetsmiljö grundskola, förskoleklass och fritidshem Intervju med elever i årskurs 1-6, lärare och fritidspedagog Eleverna uppger att de känner sig trygga och att det finns rastvakter ute på skolan att vända sig till vid konflikter. Rastvakterna är lätta att känna igen på sina gula reflexvästar. Det är sällan bråk på rasterna. De få konflikter som uppstår är oftast i anslutning till eller på fotbollsplanen. 3

4 Studieron i klassrummen beskrivs som god av eleverna. Det händer att musikläraren blir arg på oss om vi är stökiga på musiklektionen. De äldre eleverna upplevde att de tidigare hade långa arbetspass som gjorde dem trötta. Nu har vår lärare sett till så att vi fått kortare arbetspass med rast emellan. Lärarna är justa och stränga svarar eleverna. Eleverna känner till att det finns ordningsregler på skolan och eleverna nämner ett par av dem. Eleverna tycker att det råder samsyn om reglerna både bland dem och bland lärarna. De kan vända sig till vilken lärare de vill för att lösa konflikter. De känner till att det kan bli konsekvenser av att bryta mot reglerna såsom att föräldrar och rektor kopplas in eller mobbinggruppen. Men det går nästan aldrig så långt, svarar eleverna. Eleverna beskriver att en skolkamrat skiftar i humör och kan bli arg. Han kan gå med på saker ena dagen och nästa inte, med konflikter som resultat. Eleven har sedan en tid assistent hela dagen och det fungerar bättre nu, berättar eleverna. Dokumentation Skolan har gemensamma ordningsregler från förskoleklass till årskurs sex. Elevernas delaktighet och inflytande i framtagandet av dessa framgår inte riktigt vid intervjun, inte heller hur och när de revideras. Skolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling delas med Jeppaskolan och övriga verksamheter såsom fritidshem och förskoleklass. Elever och vårdnadshavare har varit delaktiga i framtagandet av likabehandlingsplanen. Där det finns skillnader i förebyggande arbete eller åtgärder mellan verksamheterna framgår detta i planen. Planen innehåller även utfallet av föregående års åtgärder. Kunskap och lärande - grundskolan Intervju med elever i årskurs 1-6, lärare och fritidspedagog Planering Planering av undervisningsinnehåll, arbetssätt och arbetsformer bestäms av lärarna. Enligt eleverna sträcker sig inflytandet till ämnet elevens val och klassens timme. Några elever säger att om vi frågar kan vi ibland få arbeta och redovisa på andra sätt, men oftast bestämmer läraren. Enligt både elever och lärare tydliggörs vad som ska läras ut och hur det ska genomföras inför varje arbetsområde och utifrån läroplan och kursplaner. Elevernas reella delaktighet i planering av undervisningen efter ålder och mognad kan utvecklas 2. Genomförande I undervisningssammanhang nämner både elever och lärare att Smartboarden är till stor hjälp att visualisera undervisningsinnehållet. Tankekartor och samtal används för att ta reda på elevernas förkunskaper inför ett nytt arbetsområde. Kartan byggs efter hand ut och visar för eleverna vad de behandlat i undervisningen. Hur detta är liktydigt med att alla eleverna lärt sig det som behandlats framgår inte. Ämnesövergripande lärande förekommer inte så ofta enligt eleverna som också upplever liten variation i lärarnas undervisningssätt. Elevernas inflytande över undervisningsinnehåll är begränsat. Diskussioner och värderingsövningar där eleverna utmanas att kritiskt ta ställning och argumentera för sin sak förekommer mer sällan 3. Eleverna säger att de får stöd och utmaningar i form av nya uppgifter när de är klara, och samtliga intervjuade elever framhäver att de har bra lärare. Internkontrollen har svårt att dra någon slutsats i vilken grad samarbete, utbyte av erfarenheter och kompetenser mellan klasslärarna sker för att gemensamt reflektera och utveckla undervisningen. Formerna för elevens val varierar, syftet med ämnet är att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen 4. 2 Lgr11, kap. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande och Skolverkets allmänna råd planering och genomförande 3 Lgr11, kap. 2.3 Kunskaper kap 4 skollagen 4

5 Lågstadielärarna anser att det blivit svårare att hinna med läsinlärningen med eleverna sedan halvklasstimmarna togs bort. Idag går en fritidspedagog in och ger möjlighet att dela klassen, men detta anses inte vara lika effektivt. En av lärarna på mellanstadiet bekräftar att läsförmågan hos årskurs 4 elever har försämrats sedan halvklasstimmarna försvann på lågstadiet. Uppföljning och utvärdering Elevens IUP-planering genomförs i början av varje termin. Förra terminens skriftliga omdömen i ämnena ligger till grund för den framåtsyftande plan som tas fram på utvecklingssamtalet. Skolan har i en kvalitetsrapport i ämnet svenska för vårterminen 2012 redovisat vilka prioriteringar som skolan ska vidta för att alla elever ska nå kunskapskraven och utvecklas så långt som möjligt. Arbetet med prioriteringarna pågår men är ännu inte helt implementerade. Skolan behöver även stärka elevernas delaktighet och inflytande i utvärderingen av undervisningen 5. Sådant utvecklingsarbete kan ske i samarbete med andra skolor och lärare. I de kritiska samtalen utmanas bedömning, begrepp och tillvägagångssätt varvid nya kan uppstå och prövas. Dokumentation Lärarna dokumenterar elevernas IUP och åtgärdsprogram i datasystemet InfoMentor. En del elevers IUP behöver förtydligas med var eleven befinner sig i förhållande till kunskapskraven i ämnet, samt hur fortsatt utveckling för eleven ska stödjas. I åtgärdsprogrammen framkommer inte vilka behov eleven har i ämnet och vilka åtgärder som ska kopplas till dessa behov, samt hur skolan följer upp och utvärderar dessa. Åtgärdsprogrammen ska även se över hur elevernas behov kan tillgodoses på grupp- och organisationsnivå. Skolan har utarbetat en processkarta för arbetet med åtgärdprogram. Fritidshem och förskoleklass dokumenterar sitt målarbete i Vägen till framgång. Arbetet i denna är processinriktat och styr utvecklingen av verksamheterna. Fritidshemspersonalen reviderar fritidshemsplanen centralt en gång om året. Fritidshem och förskoleklass ger inflytande till elever och vårdnadshavare genom att de får vara med och påverka innehållet i verksamheten i planeringsstadiet samt genom att därefter utvärdera verksamheten. Verktyget är föredömligt och kan stärkas med tydligare ansvarsfördelning under åtgärder för förbättring. Viss begreppsförväxling mellan mål, syfte och metoder förekommer emellanåt. Utvecklings- och förbättringsarbete Samrealskolan har lärare med lång och beprövad undervisningserfarenhet och goda resultat. Lärarna framhåller också att de har studiemotiverade elever. Oaktat bakgrunden av de goda kunskapsresultaten på skolan finns utmaningar att utveckla i elevinflytande, undervisningsprocessen och dokumentationen av elevernas kunskapsutveckling. Samrealskolan och Jeppaskolan har gemensamma möten för kvalitet- och utvecklingsarbetet på skolorna. Dessa leds av rektorn och en lärare. Dessa har sedan en tid fokus på pedagogisk dokumentation, formativ bedömning och inkludering. Arbetet ska stödjas av fortsatt struktur och kontinuitet för att på sikt genomsyra hela verksamheten enligt rektorn. Skolledningen Skolan har en rektor, Karin Birger, som även är rektor för Jeppaskolan. Ansvaret för förskoleklass och fritidshem har biträdande rektor, Anette Saxell. Samrealskolan och Jeppaskolan tillhör samma rektorsområde. Rektorn har två regelbundna morgonmöten om ca 15 minuter på Samrealskolan för att frigöra den gemensamma eftermiddagstiden till pedagogisk diskussion och utveckling. Personalen på Samrealskolan tycker att morgonmötena tar för mycket tid. Rektorn påpekar att de pedagogiska mötena är oerhört betydelsefulla och behövs för att vi ska kunna följa upp kvalitetsarbetet och den 5 Allmänna råd planering och genomförande av undervisningen, Skolverket och Lgr 11 kap. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande 5

6 kritik skolan fått från Skolinspektionen. Skolledningen vill fortsätta arbetet att utveckla lärarna genom att skapa förutsättningar för ökat lärarsamarbete mellan skolorna. Ett nytt system med klasskonferenser har införts. Dessa kommer att hållas årskursvis och syftet är att diskutera resultat och behov av åtgärder. Många av lärarna är redan i Lgr 11 och tagit till sig värdet av formativ bedömning, men inte alla. För att öka vårdnadshavares inflytande över elevens utveckling ska Jeppaskolan och Samrealskolan koppla på familjewebben. Familjewebben ger vårdnadshavare möjlighet att följa sina barns utveckling (IUP-dokumentation) via inloggning till ett webbaserat dokumentationssystem - InfoMentor. Efter hand som lärarna dokumenterar i systemet kan vårdnadshavarna följa detta i familjewebben. Utvecklingssamtalens förläggning är för Jeppa- och Samrealskolan flyttad till att ligga i början av terminen istället för i mitten. Då lärarna har som mest att göra mitt i terminen vill skolledningen avlasta lärarna under denna period. Vid utvecklingssamtalet ska föregående termins bedömningar ligga till grund för elevens nya IUP-planering är tanken. Efter genomförandet ska vårdnadshavarna få utvärdera förändringen. Skolledningens utvecklingsområden Skolan ska fortsätta arbetet med formativ bedömning och inkludering. Stöd för inkluderingsarbetet ges genom att Samrealskolan deltar i ett nationellt FoU program kring inkludering. Rektorn har bildat en grupp som ansvarar för inkluderingsprojektet. Inom ramen för detta arbete ska skolan se över de åtgärdsoprogram som är upprättade för elever i behov av särskilt stöd. En del av åtgärdsprogrammen varar för länge och är otydliga i sina behovsformuleringar. Förbättringsarbete för upprättande av åtgärdsprogram är redan påbörjat för alla kommunala skolor under ledning av specialpedagog Christel Jansson. Biträdande rektorn berättar att fritidshemmen har utifrån de prioriterade utvecklingsområdena kommit längst med inflytande, demokrati och utomhuspedagogiken. Det ska göras en avstämning i hela kommunen när vi reviderar fritidshemsplanen. Förskoleklassen på Samrealskolan ska arbeta mer med struktur och systematik och så även fritidsklubben. Det är fortfarande mycket beskrivningar av arbetet istället för resultat i dokumentationen. Fritidsklubben har efter flytt från Älvkullen till Samrealskolan fått en enorm elevtillströmning. Elevantalet har gått upp från 7 till 42. Ett förnyelsearbete som gjorts med personalen under biträdande rektorns ledning. Det finns kritik mot den ökade dokumentationsbördan från lärarna som rektorn bifaller. Biträdande rektorn anser att dokumentationen behövs som redskap för utveckling. Rektorn menar att det behövs perioder som det är lugnare för att hinna med klassrumsbesök eller för att hinna ansöka om tilläggsbidrag. Rektorn eftersöker mer stöd och tid för systematiska klassrumsbesök. Biträdande rektorn håller med om att på fältet spänner vi över allt, men de andra aktörerna tar inte hänsyn till vårt uppdrag. Sammanfattning av styrkor Trygga elever God arbetsro Bra samverkan mellan skola och fritidshemmen Bra rutin för utvecklingssamtalen Utveckling av fritidsklubben från 7 till 42 elever Mycket goda kunskapsresultat för skolan Personal med lång och beprövad erfarenhet inom skola, förskoleklass och fritidshem Fritidsklubbens kvalitet och utveckling har varit mycket god sedan skolan tog över Fritidshemmens och förskoleklassernas kvalitetsarbete är processinriktat och framgångsrikt Elevernas och vårdnadshavarnas delaktighet är föredömlig i fritidsverksamheten 6

7 Sammanfattning av förbättringsområden Åtgärdsprogrammen beskriver inte behoven och hur dessa ska följas upp. Vidare görs sällan åtgärder på grupp eller organisationsnivå. Elevinflytande i planering och utvärdering av undervisningen behöver förbättras. Fortsatt struktur och systematik i utveckling- och förbättringsarbetet krävs för att minska variationen gäller alla verksamheter. Lärare som kritiskt granskar och utvecklar sin undervisning tillsammans. Skapa rutiner för hur elever och vårdnadshavarna ges möjlighet att delta i skolans kvalitetsarbete. Förskoleklass kan förbättra kvaliteten i sin verksamhet ytterligare genom Vägen till framgång. Fritidshemmen kan i Vägen till framgång stärka åtgärder för förbättring med tydligare ansvarsfördelning. Viss begreppsförväxling mellan mål, syfte och metoder förekommer emellanåt. Vid fotbollsplanen förekommer konflikter och dålig attityd vid byte anser en del elever. Sammanfattning av förbättringsområden för huvudman Läsprojekt - läs och lär. Utveckla rektors kompetens att observera och analysera undervisning. 7