Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola

Transkript

1 Norra Ängby skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) Handläggare Kerstin Jansson Telefon: Till Norra Ängby skola Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola Förslag till beslut Norra Ängby skola Bromma kerstin.b.jansson@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (12) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Ett klimatsmart Stockholm Stockholm är klimatneutralt Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen...12 Övriga frågor Bilagor Bilaga 1: Elevhälsoplan Norra Ängby skolor

3 Sid 3 (12) Inledning Norra Ängby skolor består av Norra Ängby skola F- åk 6 och Bromma kyrkskola F- åk 2. Tillsammans har skolorna ca 850 elever varav ca 80 elever går på Bromma kyrkskola. Förskoleklass, åk 1-6, Fritidshemsverksamhet och SAM/CSI (små undervisningsgrupper där 20 platser tilldelas från Central stödenhet). Verksamheten styrs i huvudsak av skollagen 2011:185, Lgr 11 och KF:s och Utbildningsnämndens mål. Norra Ängby skolor har sammanlagt ca 130 medarbetare bestående av följande personalkategorier: Rektor, Biträdande rektorer, Intendent, servicpersonal såsom kanslister, IT-ansvarig, vaktmästare, kökschef, husmor och måltidsbiträden. Legitimerade förskollärare och lärare är den i huvudsak största personalkategorin följt av fritidspedagoger och barnskötare.av dessa är det sju förstelärare inom svenska, matematik, No, So och musik. Vidare har vi två fritidspedagoger som arbetar som utvecklingsledare på fritidshemmet, två lärare som arbetar som utvecklingsledare för åk 4-6 och målet är att under kommande år även anställa två utvecklingsledare för F- åk 3. Elevhälsan består av skolsköterskor, specialpedagoger, speciallärare och verksamhetsansvarig skolpsykolog. Skolan har även ett visst antal timmar skolläkare och skolpsykolog i veckan. Prioriterade åtgärder för utveckling Ny organisation från och med hösten 2014 Ämneslag och årskursgrupper Specialpedagog/speciallärare till varje årskurs. Skolledning går på gemensam utbildning för samsyn och strategier. Tre utbildningssatsningar för lärare: Visible learning, Läsförståelsecirkel, Mattelyft. Fortsatt utbildningssatsning för fritidshemspersonal. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 99 % 81% År Ogiltig frånvaro i grundskolan 0 % År Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola

4 Sid 4 (12) Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, läroplanens kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 99 % År 99 % År 99 % År 99 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 100 % År Åtagande: Alla elever ska minst nå kunskapskrav och mål för utbildningen Alla elever ska under 2015 få ökade möjligheter att påverka och vara delaktiga i undervisning och det egna lärandet. Det ska bli tydligare för eleverna vilka förväntningar som finns och vilka mål och kunskapskrav de arbetar mot, även för enskilda lektioner. Detta ska bidra till att elevernas förutsättningar att nå så långt som möjligt utifrån de egna förutsättningarna ska öka och att andelen elever i åk 6 som får betygen A och B ökar. Arbetssätt Förskollärare och lärare träffas en gång per vecka i ämneslag för att diskutera skolans ämnen

5 Sid 5 (12) och hur arbetet ska läggas upp så att kunskapskrav nås i åk 3 respektive åk 6. förskollärare och lärare träffas även årskursvis en gång per vecka för att diskutera aktuella arbetsområden, eventuella tema mm som berör den egna årskursen. Både ämneslag och årskursgrupper har syftet att skapa en mer likvärdig skola. All undervisning ska hålla hög kvalitet och oavsett klass så ska eleverna ha läst samma arbetsområden i en åk.elevhälsoteamet träffas en gång per vecka för att säkerställa att alla elever får de anpassningar och det stöd som behövs. Resursanvändning En specialpedagog/speciallärare är knuten till varje årskurs för att tillsammans med lärare tidigt kunna kartlägga och sätta in extra anpassningar så att varje elev får de bästa förutsättningar för sitt lärande. Specialpedagogerna/speciallärarna kartlägger även lärmiljön och diskuterar åtgärder vid behov med lärare. Uppföljning Rektor och biträdande rektorer har i uppdrag att titta på undervisning och utbildning ur ett elevperspektiv med frågeställning på elevers kunskap om mål för lektionen och mål för arbetsområdet, samt kunskap om vilka förväntningar som läraren har på eleven. Lärare följer regelbundet upp elevernas utveckling och kunskap i de olika arbetsområdena. Uppföljning sker även vid fasta tillfällen exempelvis LUS, screening, nationella prov och utvecklingssamtal. Tillsammans så kommer skolledning, lärare, elevhälsoteam och fritidshemspersonal att följa upp betygen i åk 6 och bedömd måluppfyllelse i de övriga åk då betygen i åk 6 är hela skolans resultat. Utveckling Skolledning, lärare, förskollärare, speciallärare/specialpedagoger deltar i en långsiktig utbildningssatsning kring "Synligt lärande" (Visible learning). Utbildningen förväntas ge kunskap och insikt om vad som har effekt för elevers lärande och bidra till att eleverna blir mer medvetna i sitt eget lärande hur de lär sig. Vi är även inne på andra läsåret i Mattelyftet, där lärare med ansvar för matematikundervisningen deltar. Det förväntas höja elevernas kunskapsnivå i matematik och bidra till att skolan blir mer likvärdig. Samtliga förskollärare, speciallärare/specialpedagoger samt lärare i Språk/So ämneslaget går en ettårig studiecirkel i läsförståelse. Alla tre utbildningssatsningar förväntas bidra till att eleverna blir mer medvetna och delaktiga i undervisningen och i sitt eget lärande. Vilket på sikt ska bidra till att elevernas, redan goda resultat, ska bli ännu bättre. Aktivitet Startdatum Slutdatum Studiecirkel "Att undervisa i läsförståelse" utbildning "Matematiklyftet" Utbildning Visible learning

6 Sid 6 (12) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 90 % År 80 % År 80 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 95 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 80 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 95 % År Åtagande: God lärmiljö och förebyggande elevhälsoarbete Elever, personal och föräldrar ska uppleva skolan som en trygg plats som ger förutsättningar för varje elev att utvecklas så långt som möjligt utifrån egna förutsättningar. Rastverksamheten utvecklas och blir en självklar del i arbetet för en trygg miljö. Arbetet för en inkluderande skola fortsätter vilket förväntas leda till en mer varierad undervisning utifrån elevernas förutsättningar.

7 Sid 7 (12) Arbetssätt Elevhälsoteamet träffas varje vecka för att lyfta frågor kring lärmiljön och elevers mående. Trygghetsteamet träffas regelbundet i ett förebyggande syfte. Speciallärare/specialpedagoger träffar lärare och fritidshemspersonal regelbundet i arbetet kring inkludering och lärmiljö men även för att ge elever, enskilt eller i grupp, stöd. Fritidpersonalen har ansvar för all rastverksamhet och är ute varje rast Resursanvändning Elevhälsoteamets Speciallärare/speciallärare som är knutna till varje årskurs arbetar tillsammans med lärare och fritidspersonal för att tillrättalägga och anpassa lärmiljön så att alla elever känner sig delaktiga och trygga. Fritidshemmets personal har ansvar för all rastverksamhet och för att erbjuda aktiviteter på rasterna som skapar kamratskap och trygghet. Ett nybildat trygghetsteam ska även de arbeta förebyggande så att kränkningar och mobbing förhindras. Uppföljning Analys av elevenkät och brukarundersökning ska göras av all personal. Elevhälsoteamet och Trygghetsteamet är ansvariga för att kontinuerligt följa upp arbetet som sker. Antal åtgärdsprogram och antal anmälningar kring kränkande behandling ska följas upp och analyseras vid läsårsslut. Utveckling Planen mot Kränkande behandling och diskriminering (Likabehandlingsplanen) behöver utvärderas och uppdateras. Klassråd och elevråd behöver vara delaktiga för att kartlägga eventuella riskområden. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolverkets Seminarieserie om förstärkt elevhälsa Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin

8 Sid 8 (12) kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 85 % År 85 % År 85 % År 85 % År Åtagande: Kunskap om mål, förväntningar och eget lärande Utifrån utbildningssatsningen Visible learning så förväntas eleverna få större kunskap om och förståelse för vilka kunskapskrav och mål som de arbetar för att nå i de olika ämnena. Lärarna förväntas under året att ha påbörjat ett arbete med att ha tydliga mål för lektionerna och varje elev förväntas ha kunskap om vilka krav och förväntningar som finns för godtagbara resultat. Eleverna ska även ha kunskap om vad nästa steg är i lärandet och ha påbörjat resan mot att kunna självvärdera sitt arbete och sin utveckling. Fritidshemmet verksamhet förväntas utvecklas så att det blir tydligt för elever och föräldrar hur verksamhetens aktiviteter är kopplade till Lgr 11 och till Skolverkets riktlinjer för fritidshem. Elever på fritidshemmet förväntas också bli mer delaktig och få större möjlighet att påverka planeringen av aktiviteter i verksamheten. Arbetssätt Inflytande och ansvar över sin egen inlärning och utveckling ska diskuteras av elever och pedagoger inför arbetsområden och aktiviteter, både i undervisning och verksamhet på fritidshemmet. Resursanvändning Utbildning i Visible learning för skolledning, förskollärare, lärare och specialpedagoger/speciallärare. Utbildning för all fritidshemspersonal i elevinflytande, planering och uppföljning av verksamheten utifrån styrdokumenten och utifrån kravet att vara ett komplement till skolan. Elevhälsoteamet följer noggrannt upp eleverna och deras utveckling, kunskap och socialt. Lärare som samarbetar årskursvis för en likvärdig utbildning Uppföljning Undervisning och verksamhet ska regelbundet utvärderas av lärare och fritidshemspersonal

9 Sid 9 (12) tillsammans med eleverna. Skolledningen har ett ansvar att följa upp att utbildningar visar sig i undervisning och verksamhet på fritidshemmet. Utveckling Elevernas delaktighet i IUP-processen utökas och deras ansvar för det egna lärandet växer genom kunskap om målen och kunskapskraven. Att ha mål för varje lektion och kunna redogöra för eleverna vad som förväntas av dem och hur de vet när de har nått målet är ett utvecklingsområde för samtliga lärare. Elevernas möjlighet till att utvecklas så långt som möjligt utifrån de egna förutsättningarna måste förstärkas. Även fritidshemsverksamheten ska utvecklas så att eleverna ser samband mellan undervisningen och aktiviteter på fritidshemmet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Forttbildning i elevinflytande, planering och utvärdering Fth KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm är klimatneutralt Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel ekologiska livsmedel 20 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög.

10 Sid 10 (12) Åtagande: Budget i Balans En budget i balans Arbetssätt Den ekonomiska planeringen och utvecklingen diskuteras och planeras i ledningsgruppen utifrån behov så att alla elever ges förutsättningar att nå kunskapskrav och mål. Resursanvändning Den socioekonomiska tilldelningen används till att förstärka elevhälsan med en specialpedagog/speciallärare knuten till varje åk. För att få en budget i balans så kommer vi se över bemanning, resursfördelning samt inköp så att de ryms inom våra ekonomiska förutsättningar. Uppföljning Nogrann kontinuerlig uppföljning av verksamhetens kostnader och intäkter. Resursanvändning Budget 2015 Alla belopp i tkr Internbudget totalt Grundskola & fritidshem Externa intäkter Taxor och avgifter Hyresintäkter Bidrag Försäljning av verksamhet och tjänst Övriga intäkter Summa Interna intäkter Förvaltningsinterna intäkter peng Förvaltningsinterna intäkter anslag Övriga förvaltningsinterna intäkter

11 Sid 11 (12) Alla belopp i tkr Internbudget totalt Grundskola & fritidshem Summa Intäkter totalt summa Externa kostnader Löner inkl. personalförsäkring Övriga personalkostnader Lokalkostnader Köp av verksamhet och konsulttjänster Inventarier, leasing och underhåll Förbrukningsmaterial Kosthåll IT, tele och kommunikation Kostnader för transporter, frakt och resor Avskrivningar och internränta Övriga kostnader Summa Interna kostnader Förvaltningsinterna kostnader, samtliga Summa Kostnader totalt summa Netto 0 0

12 Sid 12 (12) KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Aktivt Medskapandeindex År Andel medarbetare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid 100 % 100 % År Sjukfrånvaro 4 % 4,4 % Tertial Sjukfrånvaro dag ,2 % tas fram av nämnden Tertial KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Upprätta plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med Skolverkets föreskrifter Övriga frågor