Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013

Transkript

1 Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

2 Arbetet i verksamheten Kunskaper, utveckling och lärande Den fria leken får stort utrymme i förskoleklassens verksamhet. I leken utvecklar barnen sitt språk och sitt sociala samspel med turtagning och problemlösning. Man försöker ha ett varierat utbud av aktiviteter med pedagogiskt utvecklingsfokus. Eleverna i förskoleklass har också regelbundna, styrda aktiviteter med pedagogiskt fokus. Här delar man ofta upp barnen i mindre grupper. Förskoleklasserna använder läroböcker anpassade för förskoleklassens pedagogiska uppdrag inom framför allt språk- och matematikutveckling. Ibland samarbetar man om lärandeuppdraget med grundskolans årskurs 1. Olika språkutvecklande aktiviteter genomförs regelbundet, såsom högläsning med boksamtal och språklekar. För att utveckla skriftspråket arbetar man delvis med Att skriva sig till läsning på digitala lärverktyg. Även andra former av skrivträning används. Det talade språket stimuleras genom samlingar med rim och ramsor, inlärning av sångtexter och berättarprojekt. Inom matematik tränar man begrepp, former, logiskt tänkande och problemlösning genom praktiska övningar. Den praktisk-estetiska utvecklingen stimuleras på ett flertal sätt. Förskoleklassernas elever har regelbunden rörelse i form av till exempel idrott och skogsvistelse. Man arbetar med bild och skapande i olika tekniker och material. Eleverna sjunger och leker rollekar. Inom ramen för kommunens satsning FramKaNT, naturvetenskap och teknik, främjas elevernas utveckling genom bygg- och konstruktionslek, skogsvistelse med naturkunskap samt undervisning i naturkunskap om fysikaliska fenomen, kretslopp, miljö och hållbar utveckling. Normer och värden Förskoleklasserna arbetar målmedvetet med värdegrunden, och arbetet med denna genomsyrar det dagliga arbetet i elevgruppen. Man samtalar om skolans värdegrund och vad orden innebär samt har praktiska övningar för att förtydliga och förankra budskapet. Man undersöker elevernas förståelse genom att de exempelvis får rita till de teman man bearbetar i gruppen. Bilder och teater är viktiga verktyg i arbetet med att förankra värdegrunden. Till värdegrundsarbetet hör att förklara och förankra skolans trivsel- och ordningsregler samt konsekvenserna om reglerna inte följs. Pedagogerna är också uppmärksamma på kamratkonstellationer och kamratrelationer. Eleverna tränar socialt samspel på olika sätt. De tränar på turtagning och att räcka upp handen i samlingen. De övar på att lyssna på varandra utan att avbryta. De tränar på att uttrycka sin åsikt och att säga ifrån till sina kamrater på ett trevligt sätt. Eleverna tränas i att utöva inflytande och ta ansvar på olika sätt. Många elever utvärderar muntliga efter aktiviteter. Man har kontinuerliga klassråd, och ibland finns ansvarsgrupper som deltar i planering och genomförande av olika aktiviteter. Inför utvecklingssamtalen får eleverna besvara en enkät.

3 Eleverna lär sig om miljö och hållbar utveckling genom sopsortering och besök på miljöstationer. När så är möjligt komposteras avfall. Samhälle, samverkan och övergång Förskolans och förskoleklassens pedagoger följer handlingsplanen för övergång mellan förskola och skola. Man har planeringsmöten en gång per termin. Då görs den praktiska planeringen av arbetet med barnens övergång, och även pedagogiska frågor diskuteras i viss utsträckning. I arbetet med övergångarna involveras även pedagogkonsulent och specialpedagog. Översikter över barnens kunskapsutveckling på gruppnivå lämnas över, liksom nulägesbeskrivningar av barnen efter samtycke av föräldrar. Individuella stödbehov bedöms. Förskolebarnen besöker förskoleklassen, och i vissa fall besöker förskoleklassens lärare barnen i deras förskolor. Föräldrar inbjuds till föräldramöten på skolan inför starten i förskoleklass. Skolorna har handlingsplaner och inarbetade rutiner för elevernas övergång mellan förskoleklass och årskurs 1. Handlingsplanerna revideras vid behov utifrån de erfarenheter som görs i arbetet med övergångarna. För barn med särskilda behov görs därutöver individuella handlingsplaner för övergångarna. I arbetet med övergångarna involveras såväl avlämnande som mottagande lärare samt speciallärare och specialpedagog. Vid behov deltar rektor och elevhälsoteamets medlemmar. Olika lära känna-aktiviteter och inskolningsdagar genomförs, och resultat lämnas över. Individuella behov av anpassningar bedöms. Samverkan mellan personalen i skola, förskoleklass och fritidshem sker enligt respektive skolas planering. Att skapa en tydligare struktur för detta är ett prioriterat utvecklingsområde som påbörjas under kommande läsår. Föräldrar/vårdnadshavare involveras i sina barns förskoleklasstid på olika sätt. Man har föräldramöten, utvecklingssamtal och ibland Öppet hus. Klassföräldrar utses, och förskoleklassen är representerad i skolans verksamhetsråd. Pedagogerna informerar om verksamheten och aktuella frågor via exempelvis skolans hemsida och veckobrev. Eleverna bekantar sig med närsamhället och Karlskogas kulturliv genom att bland annat gå på teater och besöka biblioteket samt göra studiebesök i närområdet, exempelvis på miljöstationer, i livsmedelsbutiker och i någon kyrka. Dessa aktiviteter förbereds och följs upp i samtal med eleverna. Eleverna får naturupplevelser genom till exempel skogsutflykter och friluftsdagar.

4 Resultat Kunskaper, utveckling och lärande Eleverna har utvecklats väl på grund av att verksamheten bedrivits med ett medvetet pedagogiskt fokus. Barnen har ofta kunnat delas in i smågrupper och var intresserade av de aktiviteter som erbjöds. Normer och värden Eleverna har blivit mer medvetna om hur de ska uppträda mot varandra, och antalet konflikter har minskat. Eleverna känner till värdegrunden med normer och regler, och majoriteten kan tillämpa dem. Detta har bidragit till ett gott och tryggt klimat i elevgruppen. Eleverna har utvecklat sin förmåga till turtagning. De tar ett större eget ansvar och har ökat sin förståelse för hur de kan utöva inflytande. Samhälle, samverkan och övergång Barn- och utbildningsförvaltningen har under året tagit fram nya riktlinjer för arbetet med övergångar mellan förskola och förskoleklass för att säkerställa en god grundnivå för arbetet. Detta har lett till ett mer systematiskt arbete med övergångarna. Arbetet med de nya riktlinjerna har också medfört att verksamheten har fått ett tydligare fokus på goda former för pedagogisk samverkan och en trygg övergång inom och mellan verksamheterna. Översyn av rutiner för samtliga övergångar har skett. Handlingsplaner och inarbetade rutiner för barnens övergång mellan förskola och förskoleklass med tillhörande fritidshem finns. Handlingsplanerna och rutinerna syftar till att barn och föräldrar ska känna sig trygga inför övergången. För barn med särskilda behov görs därutöver individuella handlingsplaner för övergångarna. Inför övergången mellan förskola och förskoleklass har avlämnande och mottagande pedagoger samverkansmöten för barn i behov av särskilt stöd. Man har dessutom en planeringskonferens per termin. Ibland förs också pedagogiska diskussioner mellan förskoleklassens lärare och avlämnande förskolor. Regelbundna, kalendarieförda samverkansträffar mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem påbörjas under innevarande år. Dessa syftar till att utveckla former för att ge alla barn pedagogisk kontinuitet vid övergången mellan förskola och förskoleklass. Pedagogerna bedömer att barnen är välförberedda och förväntansfulla inför starten i förskoleklass. Rutinerna för övergångar mellan förskola och förskoleklass gör att majoriteten av barnen och föräldrarna känner sig trygga och ger barnen en viss pedagogisk kontinuitet. Barnen har bekantat sig med de nya lärarna och de blivande klasskamraterna samt de nya lokalerna. Mottagande lärare har viss kunskap om barnens kunskapsutveckling och behov av individuella anpassningar. Skolorna har tydliga och väl förankrade rutiner för de olika övergångarna mellan förskoleklass och årskurs 1. Regelbundna, kalendarieförda samverkansträffar mellan förskoleklass, skola och fritidshem påbörjas under innevarande år. Dessa syftar till gemensam verksamhetsutveckling.

5 Skolorna bedömer att rutinerna för övergångar mellan förskoleklass och årskurs 1 gör att majoriteten av eleverna och föräldrarna känner sig trygga och ger eleverna pedagogisk kontinuitet. Eleverna har bekantat sig med de nya lärarna och de blivande klasskamraterna samt de nya lokalerna. Mottagande lärare har kunskap om elevernas kunskapsutveckling och behov av individuella anpassningar. Pedagogerna bedömer att det finns goda och varierade kanaler för föräldrars/vårdnadshavares delaktighet och inflytande. Eleverna har fått viss inblick i närsamhället och Karlskogas kulturliv. Resultatunderlag Förskoleklassernas egna observationer av barngruppens utveckling Förskoleklassernas egna elevenkäter Pedagogernas bedömning av samverkan med föräldrarna Uppföljning av rutinerna för övergångar mellan förskola, förskoleklass och skola Pedagogernas bedömning av utfallet av arbetet med barnens övergång Uppföljning av formerna för pedagogisk samverkan mellan de olika verksamheterna Pedagogernas bedömning av den pedagogiska samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Analys och bedömning Bedömning Det bör framhållas att det kan finnas en viss osäkerhet i bedömningen av hur verksamheten utvecklats och av måluppfyllelsen på grund av att implementering av en ny modell för systematiskt kvalitetsarbete pågår. Detta kan ha påverkat lägesbedömningen såväl på respektive enhet som på övergripande nivå. Kunskaper, utveckling och lärande Elevernas kunskapsutveckling har varit positiv. Måluppfyllelsen inom lärandeuppdraget bedöms som huvudsakligen god. Eleverna har utvecklat goda förmågor inom samtliga områden, särskilt inom språk och matematik. De har en god grund att stå på inför skolstarten i årskurs 1. Eleverna har under förskoleklassåret 2012/2013 utvecklats väl kunskapsmässigt. Det är dock oklart hur eleverna över tid har utvecklats i övergångarna mellan förskola, förskoleklass och grundskola. Normer och värden Utvecklingen inom trygghet och socialt samspel har varit god. Måluppfyllelsen bedöms som god. Majoriteten av barnen är trygga och samspelar med varandra på ett bra sätt. Utvecklingen inom omsorg om närmiljön är oklar. Måluppfyllelsen är oklar. Utvecklingen inom ansvar, delaktighet och inflytande har varit positiv. Måluppfyllelsen bedöms som tillfredsställande. Många barn har utvecklat sin ansvarskänsla och har börjat förstå hur de kan utöva inflytande.

6 Samhälle, samverkan och övergång Utvecklingen inom området elevernas övergång har varit positiv. Måluppfyllelsen bedöms som god. Arbetet med barnens övergång mellan förskola och förskoleklass kan utvecklas vad gäller pedagogisk kontinuitet. Förskoleklasserna har goda och tydliga rutiner för arbetet med barnens övergångar till grundskola, både vad gäller trygghet och vad gäller pedagogisk kontinuitet. Utvecklingen inom området pedagogisk samverkan med förskola och fritidshem är oklar. Måluppfyllelsen bedöms som tillfredsställande. Former för arbetet med pedagogisk kontinuitet skapas för närvarande och ska implementeras. Måluppfyllelsen bedöms som icke tillfredsställande vad gäller pedagogisk samverkan med andra förskoleklasser. Förskoleklasserna är lokalintegrerade med grundskolorna, och de olika verksamhetsformerna behöver utarbeta samverkansformer för att skapa pedagogisk kontinuitet och säkerställa elevernas trygghet. Utvecklingen inom området samverkan med närsamhället är oklar. Måluppfyllelsen bedöms som god. Eleverna bekantar sig med närsamhällets olika delar och får en viss kunskap om hur det fungerar. Utvecklingen inom området föräldrars/vårdnadshavares delaktighet och inflytande är oklar. Måluppfyllelsen bedöms som god. Förskoleklasserna har goda strukturer för att föräldrar/ vårdnadshavare ska kunna känna sig delaktiga i och ha ett visst inflytande över sina barns förskoleklasstid. Starka sidor Pedagogerna bedömer att eleverna har varit motiverade att lära. Några elever lärde sig läsa, och många har lärt sig de matematiska begrepp gruppen har bekantat sig med. Eleverna gjorde också stora framsteg i sin sociala utveckling. Det finns en etablerad och god struktur för arbetet med elevernas övergångar mellan olika verksamhetsformer och stadier, vilken nu har stärkts ytterligare. Denna struktur involverar olika kompetenser för att tillförsäkra eleverna såväl trygga övergångar som pedagogisk kontinuitet. Utvecklingsområden En del förskoleklasser vill utveckla arbetet med Att skriva sig till läsning. Formerna för elevernas övergång mellan förskoleklass och grundskolan samt pedagogisk samverkan mellan förskola och förskoleklass samt förskoleklass och årskurs 1 behöver fortsätta att utvecklas. Den nya formen för systematiskt kvalitetsarbete behöver implementeras och utvecklas ytterligare. Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering Ett prioriterat uppdrag för rektorer och förskolechefer under innevarande läsår är att utveckla formerna för barnens övergång mellan förskola och förskoleklass med tillhörande fritidshem. I uppdraget ingår också att utöka samverkan mellan förskollärare och lärare för ökad pedagogisk kontinuitet i lärandeuppdraget, så att det finns en tydlig röd tråd i barnens och elevernas lärande.

7 Den nya modellen för systematiskt kvalitetsarbete ska implementeras och arbetet med likvärdig bedömning påbörjas. Samtlig personal kommer att få grundläggande utbildning i systematiskt kvalitetsarbete. Framtiden och verksamhetsutveckling Nämndens och förvaltningens övergripande utvecklingsområden inför framtiden är att nå en förbättrad måluppfyllelse vad gäller kunskapsresultaten i grundskolan, att skapa en tryggare miljö i förskola och skola, att anpassa lokalytorna till förändrade förutsättningar och att skapa en mer flexibel organisation för individanpassade åtgärder inom förskola och skola samt att mer systematiskt utgå ifrån ett hållbarhetsperspektiv i arbetet. För att kommunen ska nå visionen att Karlskoga år 2020 är känt för att vara en kunskapsmässigt banbrytande utbildningskommun inriktas barn- och utbildningsförvaltningens utvecklingsarbete mot ledarskap och pedagogiska strategier på alla nivåer och i alla verksamhetsformer i förvaltningen. Nämnden och förvaltningsledningen intensifierar sitt arbete med en systematisk och kontinuerlig uppföljning av verksamheternas resultat. Förskolechefsgruppen och rektorsgruppen har skapat arbetsgrupper för de olika delprojekten inom det verksamhetsutvecklande arbetet. Arbetsgrupperna förbereder och fördjupar underlag inför fortsatt dialog och beslut om utvecklingsarbete med stöd i aktuell forskning. Ett delprojekt i utvecklingsarbetet i chefsgruppen är att säkerställa att verksamheternas chefer är tydliga pedagogiska ledare som är väl insatta i uppdraget utifrån styrdokumenten. Verksamheternas chefer kommer att ta ett tydligt ansvar för att leda utvecklingsarbetet mot målen utifrån resultatuppföljning, analys och åtgärder. Samarbetet inom respektive chefsgrupp och mellan förskolechefer och rektorer kommer att öka. På längre sikt kommer förskoleklassens verksamhetsutveckling att vara inriktad på inkluderande pedagogiska miljöer och förhållningssätt samt utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet med tydliga strukturer. Förutsättningar för pedagogisk dialog mellan förskoleklasserna inom respektive chefsområde och mellan chefsområdena ska utvecklas. Samverkansstrukturer med förskola och fritidshem för övergången från förskola ska utvecklas. Kompetensutveckling Från förskoleklasserna framkommer behov av kompetensutveckling i Att skriva sig till läsning. På förvaltningsövergripande nivå planeras kompetensutveckling inom följande områden: HLR Digitala lärverktyg Pedagogisk samverkan mellan förskoleklassen och förskolan Grundläggande autism-/adhd-utbildning Matematiklyftet

8 Relaterade dokument: Läsårsutvärderingar Kunskaper, lärande och utveckling, Normer och värden och Samhälle, samverkan och övergång 2012/2013 för förskoleklasserna på: Aggerudsskolan Bråtenskolan Karlbergsskolan F-6 Sandviksskolan ( Samhälle, samverkan och övergång )